Stress på jobbet har väckt stor uppmärksamhet de senaste åren. Generellt kan man säga att den psykiska ohälsan ökar. Kvinnor och lärare är överrepresenterade bland de utbrända. Syftet med undersökningen var att genom en enkätstudie ta reda på om det fanns några könsskillnader gällande mäns och kvinnors psykiska ohälsa på två gymnasier i Dalarna. Undersökningen bestod av ett frågeformulär bestående av 18 frågor. Sammanlagt 78 personer valde att delta i studien. Resultatet visade inga signifikanta könsskillnader. Man kan däremot utläsa en tendens till att kvinnorna mår sämre än männen. Då tidigare forskning pekar mot att kvinnor mår sämre än män, kan undersökningens utslag bero på för få deltagare eller på undersökningens låga svarsfrekvens.

Den psykiska ohälsan bland barn ökar. Psykisk ohälsa i barndomen leder till lidande för individen och påverkar såväl skolresultat som sociala relationer. Att tidigt uppmärksamma tecken på psykisk ohälsa och att arbeta hälsofrämjande genom att stödja skyddsfaktorer för psykisk hälsa har betydelse för den enskilda individens framtida hälsa och välbefinnande som för folkhälsan i stort. Skolan är en betydelsefull hälsofrämjande arena där skolsköterskan har en unik nyckelposition för att stödja barns psykiska hälsa genom den kontinuerliga kontakten med eleverna i deras vardagliga skolmiljö. Författarna vill med denna studie öka förståelsen för hur skolsköterskan i det dagliga mötet med barnen verkar hälsofrämjande. Syftet med studien var att beskriva skolsköterskornas erfarenhet av att arbeta hälsofrämjande med barns psykiska hälsa. För att besvara syftet har studien genomförts med hjälp av en kvalitativ metod utifrån en induktiv ansats. Kvalitativa interjuver genomfördes med åtta skolsköterskor i tre kommuner i Västra Götaland. Data analyserades därefter genom kvalitativ innehållsanalys. Tre kategorier framträdde i resultatet vilka beskriver att möta barnet där det befinner sig, att lita på sin intuition och att jobba tillsammans. Studien visar på hur skolsköterskors erfarenhet av att kunna arbeta hälsofrämjande med barns psykiska hälsa kräver trygga och tillitsfulla relationer vilket förutsätter att skolsköterskan är tillgänglig, har tid och är synlig för barnen vilket möjliggör för dem att spontant söka upp skolsköterskan när behov uppstår. Genom att skolsköterskan lyssnar på barnets berättelse och bekräftar dennes tankar och känslor kan skolsköterskan i dialogen stärka och stödja barnet. Skolsköterskans intuition och erfarenhet i mötet med det enskilda barnet är viktiga redskap för att uppmärksamma psykisk ohälsa och att främja psykisk hälsa. Skolsköterskornas erfarenheter visar även på vikten av god samverkan med andra och framförallt med lärarna för att identifiera barn som är i behov av mer stöd. Resultatet belyser också betydelsen av kollegialt stöd för att arbeta med dessa frågor. I studiens diskussionsdel redogörs reflektioner kring metodprocessen samt huvudfynden i resultatet i relation till tidigare forskning.

Temaet for denne studien er psykisk helse i skolen ut i fra et forebyggende perspektiv. Formålet med oppgaven er å få et innblikk i hvordan skolene jobber forebyggende knyttet til psykisk helse og få kunnskap om hvordan skolen forholder seg til de offentlige føringene. Videre søker jeg å kartlegge ansvarsområdet knyttet til forebygging og fokusere på gapet mellom hvem som i teorien har ansvaret for forebyggingen og hvordan arbeidet utføres i praksis. Først hentet jeg frem en teoretisk bakgrunn knyttet til emnene psykisk helse og forebygging i skolen med et fokus på hvilke offentlige føringer som lå til grunn knyttet til emnene. Jeg valgte å benytte meg av kvalitativ forskningsmetode, der jeg brukte dybdeintervju som datainnsamlingsmetode. Jeg intervjuet rektor og en avdelingsleder med spesialpedagogikk ved to skoler, én i Bergen og én i Trondheim. Intervjuene ble senere transkribert og analysert ved utgangspunkt i konstant komparativ metode, med åpen, aksial og selektiv koding. Funnene fra analysen ble videre presentert og tre overordnede forskningsspørsmål ble utarbeidet. Forskningsspørsmålene ble brukt som utgangspunkt for videre drøfting. Under drøftingen ble det fokusert på likheter og forskjeller, og den teoretiske bakgrunnen ble satt opp mot funnene fra analyseresultatene. Funnene viser at informantene opplever at det ikke er mye tid til å prioritere forebygging knyttet til psykisk helse i skolen. Det er mangel på ressurser, tid, og kunnskap om psykisk helse. Kunnskapen skolen besitter er ofte kun basert på erfaring og et godt erfaringsgrunnlag tar tid å bygge opp. Dette går negativt utover elevene som er grunnlaget for lærerens erfaring, fremfor at læreren heller har teoretisk kunnskap på forhånd og kan fokusere på å forebygge mot at eleven i det hele tatt utvikler eventuelle psykiske vansker. I følge loven er det først og fremst helsesøster som har det konkrete ansvaret for elevens psykiske helse i skolen, men mulighetene til å gjennomføre slike tiltak er ganske begrenset, da helsesøster har lite tilstedeværelse på skolen. Gjennomsnittlig er helsesøster tilgjengelig en og en halv arbeidsdag i uken, og skal på denne tiden kunne forebygge mot eventuelle vansker eller sykdom for skolens elever. Men helsesøster er ikke eneansvarlig for elevens helse, for skolen er pålagt av Opplæringsloven å legge til rette slik at skolens miljø fremmer elevens helse og er i følge Samhandlingsreformen en samarbeidspartner for skolehelsetjenesten. Økt samarbeid, bedre kommunikasjon og eventuell mer tydeligere ansvarsfordeling basert på praksis og ikke kun teori, kan være et utgangspunkt for å utføre forebyggende arbeid av psykisk helse på skolen. Dette er gunstig for eleven og oppfyller kravene de offentlige føringene pålegger skolen.

Forskningen om barns syn på psykisk ohälsa är knapp och bristen på skalor gör det svårt att generalisera resultat. Därför genomfördes en kvalitativ studie med syfte att undersöka hur 11-åringar upplever psykiskt sjuka, om de har fördomar gentemot människor med psykisk ohälsa och i sådana fall varför. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes på svenska 11-åringar från två olika skolor. Deltagarna visade sig ha liten kunskap om psykisk ohälsa. Deltagarna hade vissa stereotyper och fördomar gentemot psykiskt sjuka även om de också visade empati särskilt då de kände någon med psykisk sjukdom. Det talades väldigt lite om psykiska sjukdomar i både skolan och hemmet, även i de fall då familjemedlemmar hade psykiska sjukdomar. Slutsatsen dras att fördomar gentemot människor med psykisk ohälsa finns även hos barn och försök till att förhindra detta bör rikta in sig på att sprida kunskap, öppet kommunicera om psykiska sjukdomar i skolan och vården bör uppmuntra till kommunikation i hemmet då barn diagnostiseras med psykiska sjukdomar.

Syftet med uppsatsen var att ge en nulägesbeskrivning av hur personalen på vårdcentralerna utförde sitt uppdrag kring vårdsökande med psykisk ohälsa och dessutom en jämförelse med det lokala vårdprogrammet för depression, innan dess implementering. Undersökningens huvudfråga var; Hur ser arbetssättet på vårdcentralerna ut kring vuxna patienter med psykisk ohälsa och hur överensstämmer det med landstingets vårdprogram för depression. En enkätundersökning genomfördes vilken riktades till de tre yrkesgrupperna / funktionerna sjuksköterskor i TeleQ, läkare och samtalsterapeuter. Både enkät och svar hanterades genom de tillfrågade landstingsanställdas e-post. Resultatet visade att ett centralt förbättringsområde är att utöka användandet av screeninginstrument och tester vid både bedömning och uppföljning. Behovet av att tydliggöra rutiner kring olika moment och öka samverkan både inom vårdcentralen och med vårdgrannar framkom också. Slutsatsen är att i vissa avseenden efterföljs vårdprogrammet redan innan dess implementering och i andra finns förbättrings- och utvecklingsområden. Det som framkommit i denna studie är med största sannolikhet också ett resultat som skulle framträda vid liknande studie i andra landstings primärvård.

Stress är ett allt mer vanligt problem i dagens samhälle, och det finns tydlig forskning som visar att allt fler ungdomar drabbas av psykisk ohälsa. Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar (18-19 år) på en gymnasieskola i Norrbotten upplevde stress och hur de beskrev att det påverkade dem. Två ungdomar valde att delta i studien. Dessa två ungdomar intervjuades och delade med sig av sina erfarenheter och upplevelser av stress, varpå intervjuerna bearbetades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det fanns ett flertal saker som bidrog till stress hos informanterna, bland annat press, krav och förväntningar på körkort samt ideal. Resultatet visar även upp en rad olika copingstrategier så som strukturering, planering och tid för återhämtning. Slutsatsen av resultatet visar att det finns en rad olika stressorer i ungdomars liv men att den är hanterbar om rätta copingstrategier används.

Sammanfattning: Bakgrund och syfte: Att ha struktur i vardagen är viktigt för personer med psykiska funktionshinder men de har ofta problem att skapa och bibehålla både en yttre och inre struktur. Trots att struktur är ett vanligt arbetsområde för arbetsterapeuter inom psykiatrisk verksamhet i Sverige, saknas det forskning som undersöker arbetsterapeutiska interventioner med syfte att främja struktur för personer med psykiska funktionshinder. Syftet med denna studie är att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av arbete med struktur i vardagen för personer med psykiska funktionshinder. Metod: En kvalitativ intervjustudie valdes för att besvara syftet. Åtta arbetsterapeuter verksamma inom allmänpsykiatrin i ett svenskt län intervjuades utifrån en halvstrukturerad intervjuguide. All data från intervjuerna bearbetades med kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i sju kategorier med ett övergripande tema – Aktivitet förutsätter struktur. Temat och de sju kategorierna utgjorde strukturen för resultatet. Resultat: Arbetsterapeuterna beskriver att i stort sett alla patienter de arbetar med har problem med struktur i vardagen, att bristen på struktur påverkar i stort sett alla vardagsområden liksom att strukturen ofta är det första som faller när en person mår sämre. Arbetsterapeuterna lägger stor vikt vid att arbeta klientcentrerat vilket bland annat innebär att lägga sin egen syn på struktur åt sidan för att anpassa åtgärderna efter patientens önskemål och behov. Att arbeta med struktur beskrivs som tidskrävande. Dels på grund av att utredningen ofta tar tid då ämnet struktur kan vara känsligt för patienten att prata om men också på grund av att det är omfattande att utreda. Undersökningen visar att problem med struktur i vardagen kan beskrivas som en dålig spiral där problem i struktur ger effekter i flera delar av patienternas liv. Med hjälp av arbetsterapeutiska interventioner kan denna spiral vändas, då en förbättring i strukturen kan ge ringar på vattnet och på så vis förbättra patienters vardag. Utvärdering av effekt sker ofta parallellt med åtgärderna och arbetsterapeuterna upplever att de ofta har ont om tid för strukturerade utvärderingar. Slutsats: Struktur i vardagen beskrivs som grunden till att få en fungerande vardag. Vikten av ett klientcentrerat arbetssätt betonas för att uppnå struktur, men begränsas till viss del av ekonomiska och organisatoriska hinder. Denna studie uppmärksammar ett behov av vidare forskning inom området för att arbetsterapeuter i arbetet med struktur i vardagen för personer med psykiska funktionshinder ska kunna utgå från en mer evidensbaserad grund.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur individers psykiska hälsa påverkar tilliten till sjukvården samt ett antal övriga samhällsinstitutioner, i det här fallet polisen, socialtjänsten, arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Vidare undersöktes om tidigare kränkningar samt tidigare negativa erfarenheter hade påverkan på tilliten. Materialet som låg till grund för studien var insamlat av Statistiska Centralbyrån, och rörde individers levnadsvillkor. För att analysera resultatet användes Giddens (1996), Sztompkas (1999) samt Barbalets (2009) teorier kring tillit och hur tillit mellan individer skapas och kan minskas. Tidigare forskning inom området har även hjälpt till i tolkning av resultat. Tidigare forskning pekade på att negativa erfarenheter från läkare påverkade tilliten negativt, samt att tilliten till en samhällsinstitution påverkades av tilliten till övriga institutioner. Resultatet visade att en nedsatt psykisk hälsa påverkade tilliten negativt. När hänsyn även togs till tidigare kränkningar, och negativa erfarenheter vid analysen av tilliten till sjukvården, minskade dock den psykiska hälsans påverkan.

Denna litteraturstudie syftar till att undersöka hur skolelever kan påverkas av prestationskrav och hur de kan hantera detta samt om hur eventuella skillnader mellan tjejer och killar kan se ut. Barn och ungdomars psykiska hälsa i Sverige har under de senaste åren fått alltmer uppmärksamhet i media och samhällsdebatter. En del forskare menar att hälsotillståndet bland barn och ungdomar i Sverige idag har försämrats och att det kan vara kopplat till samhällets stigande välfärd samt andra samhällsförändringar, vilket kan ha bidragit till orealistiska krav på livet och välbefinnandet. Studien har en hermeneutisk ansats. Relevanta forskningsartiklar och rapporter analyserades genom tematisk analys. I studien användes prestationskrav, stress, hanteringsstrategier, kapabilitet och genus som några teoretiska utgångspunkter.  Resultat som framkom i studien visar att prestationskrav ofta finns närvarande i skolan och är något som påverkar eleverna i olika utsträckning. Studiens slutsatser handlar om att skolan anses vara bättre på att generera stress än vad den är på att ge verktyg för att hantera den. Eleverna hanterar kraven på olika sätt som kan ha positiv eller negativ utgång. Viktiga faktorer för elevernas hantering av skolgången är inflytande och kontroll samt stöd från omgivningen såsom lärare, föräldrar, familj och vänner.

Bakgrund: Psykisk störning är ett ökande hälsoproblem i dagens samhälle och på grund av det kommer det även bli en allt vanligare inslag på somatiska vårdavdelningar. Detta borde inte ha någon påverkan på vården men en ökad dödlighet i behandlingsbara sjukdomar har identifierats hos personer med psykisk störning. Syfte: Belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med psykisk störning som vårdas på somatiska vårdavdelningar. Metod: Systematisk litteraturstudie av nio artiklar från Cinahl, PubMed samt PsycINFO, analyserade utifrån manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade på tre huvudkategorier: svårt att möta deras nyckfullhet, där de bland annat ansågs vara våldsamma, och motvilja att vårda till följd av okunnighet, där det framkom en kunskapsbrist i att vårda personer med psykisk störning, samt vårdmiljön möter inte patienternas behov och hur det påverkar vårdandet av personer med psykisk störning. Slutsats: För att minska på stigmatiseringen av personer med psykisk störning framkom det att en ökad kunskap hos sjuksköterskor om psykiska störningar inom somatisk vård kan bidra till en alla får lika vård.