Bakgrund: Globalt påverkas miljontals människor av psykisk ohälsa och Japan har en högförekomst, särskilt inom psykiatrisk slutenvård. Sjuksköterskor spelar en nyckelroll i att minska psykiskohälsa genom personcentrerad vård. Trots globalt erkännande som utvecklingsfrågor stämmer befintligforskning inte alltid överens med klinisk praxis. Sjuksköterskestudenters perspektiv är av vikt för enframtida jämlik vård.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskestudenters upplevelser av att möta patienter med psykiskohälsa i Japan.Metod: För att besvara studiens syfte tillämpades en kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats.Datainsamlingen analyserades med tematisk analys enligt Braun och Clarke.Resultat: Två teman identifierades: Stigmatisering av psykisk ohälsa och dess inflytande i vården, ochStörre förståelse för psykisk ohälsa.Slutsats: Psykisk ohälsa är en särskilt framträdande samhällelig hälsoutmaning i Japan. Utmaningarsom brist på kontinuitet i vården och otillräcklig kompetens för att hantera psykiska tillståndunderstryker behovet av förbättrad utbildning. Stigmatisering begränsar patientautonomi ochkomplicerar effektiv vård. Forskningen understryker behovet av ökad samhällelig kunskap i Japan ompsykisk ohälsa och föreslår ytterligare studier utifrån patientperspektiv för att förbättra vårdkvaliteten.

Bakgrund: Årligen drabbas 6000 människor av ett hjärtstopp utanför sjukhus och 2500 människor på sjukhus i Sverige. Andelen överlevare ökar både på och utanför sjukhus, vilket medför att fler människor bland annat upplever psykiska utmaningar som komplikationer till hjärtstoppet. Tidigare forskning beskriver att många patienter upplever bristande information och stöd från sjukvården efter hjärtstoppet.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelse av psykisk hälsa efter att ha överlevt ett hjärtstopp.  Metod: Studiens valda design var en litteraturstudie baserad på Kristensson (2014), som inkluderade sex kvalitativa, två kvantitativa och en mixad artikel från databaserna PubMed och CINAHL. För att analysera det insamlade materialet tillämpades en integrerad analys.  Resultat: Resultatet visade att patienterna upplevde både negativa och positiva upplevelser efter hjärtstoppet. Psykiska påfrestningar och förändrade känslouttryck var de två kategorier som representerade litteraturstudiens resultat. De psykiska påfrestningarna innebar att patienterna upplevde ångest, rädsla och nedstämdhet medan de förändrade känslouttrycken innebar att patienterna upplevde en förstärkt livslust samt känslomässiga utmaningar.  Slutsats: Slutsatsen var att patienternas psykiska hälsa påverkades både negativt och positivt av att ha överlevt ett hjärtstopp. Betydande för den psykiska hälsan var en bra eftervård, där sjuksköterskor gav adekvat stöd anpassat för den enskilda patienten.

Bakgrund: I dagens samhälle lever många äldre med psykisk ohälsa och försämrat psykiskt välmående. Äldre personer är den största gruppen som använder sig av antidepressiva läkemedel och i takt med att den äldre befolkningen ökar behövs ytterligare insatser för att främja psykisk hälsa och behandla psykisk ohälsa. Forskning har visat naturens positiva effekter på den psykiska hälsan bland annat genom utomhusvistelse och olika former av grön rehabilitering har växt fram.  Den teoretiska referensram som lyfts fram är Dahlberg och Segestens teori om hälsa som innefattar hela människan. Med denna teori som grund visas hur sjuksköterskan kan stärka de äldres upplevda hälsa och välbefinnande. Syfte: Syftet var att belysa betydelsen av trädgårdsterapi på äldre personers psykiska hälsa. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes bestående av kvantitativa och kvalitativa artiklar. Resultat: Studiens resultat visade att trädgårdsterapi kan bidra till ett förbättrat psykiskt välmående i form av ökad livskvalitet, självuppfattad hälsa och självförtroende. Resultatet visade också att trädgårdsterapi bidrar till en ökad känsla av gemenskap och delaktighet i form av förbättrade sociala relationer på både kort och lång sikt samt minskad känsla av ensamhet. Den kognitiva förmågan förbättrades genom bland annat minskning av förvirring. Slutsats: Trädgårdsterapi kan ses som en god komplementär omvårdnadsåtgärd i sjuksköterskans omvårdnadsarbete för att förbättra den psykiska hälsan hos äldre. Det är också en kostnadseffektiv åtgärd som kan bidra till minskade utgifter för läkemedel och fallolyckor.

Resultat från tidigare forskning har visat att individer som varit placerade i familjehem har större risk för psykisk och social ohälsa. Syftet med denna litteraturstudie var att studera och analysera familjehemsplacerade barns anknytning till sina biologiska föräldrar samt dess påverkan på barnets sociala och psykiska hälsa. Dessutom var syftet att studera och analysera familjehemsplacerade barns delaktighet i placeringsprocessen hos socialtjänsten. Studiens empiri samlades in genom 13 utvalda vetenskapliga studier och analyserades med hjälp av anknytningsteori och det barndomssociologiska perspektivet. Huvudresultatet visade att många familjehemsplacerade barn har dålig kontakt med sina biologiska föräldrar samt att barnen sällan känner sig delaktiga i placeringsprocessen. Flertalet barn vet inte varför de placerats. De viktigaste slutsatserna redogör för att det inte finns någon typisk framtid för familjehemsplacerade barn men att placerade barn har större risk för negativ hälsoutveckling. En viktig slutsats är vikten av barnets delaktighet i ärenden, det kan främja en positiv hälsoutveckling.

Inledning: Medellivslängden ökar och idag tillhör en av fem personer gruppen äldre (60 år och uppåt). Ju äldre människor blir, desto större blir risken för sjukdom, fallolyckor och funktionsnedsättningar. Syftet med litteraturöversikten var att utreda den fysiska aktivitetens betydelse för äldre personers (60 år och uppåt) fysiska och psykiska hälsa. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt där tio vetenskapliga artiklar använts som grund till resultatet. Artiklarna analyserades, bearbetades och granskades för att nå tillförlitlighet i resultatet. Resultat: Resultatet visade att äldre personer hade fysiska fördelar, såsom ökad balansförmåga, greppstyrka, möjlighet att kunna lyfta sina barnbarn och att fortsättningsvis kunna utföra vardagliga aktiviteter, att vinna genom att utföra regelbunden fysisk aktivitet. Artiklarna styrkte även positiv påverkan för den psykiska hälsan och livskvaliteten (QoL). De fördelar äldre hade att vinna visade sig bland annat i minskad risk för ångest och depression. Diskussion: Styrke-, balans- och konditionsövningar har bevisad effekt på äldres fysiska och psykiska hälsa. Medellivslängden ökar ständigt och därmed finns en stor målgrupp som kan nå väldiga hälsovinster genom att fortsätta vara fysiskt aktiva vid äldre ålder. För att hålla samhällets äldre befolkning frisk, med en god livskvalitet föreslås en satsning på preventivt folkhälsoarbete.

<p>Syftet med föreliggande studie har varit att belysa hur ungdomar som kommer till Maria Ungdom svarar på frågor om sitt spelande, och om det skiljer sig åt mellan pojkar och flickor. Vi var intresserade av hur många pojkar respektive flickor som har spelproblem, samt om dessa eventuella spelproblem var kopplade till annan beroendeproblematik eller till föräldrars spelvanor och/eller missbruk. Studien baseras på tidigare forskning, samt delar av material från Maria Ungdoms undersökning om spelproblematik hos ungdomar, som genomfördes under år 2004. I undersökningen deltog 88 flickor och 69 pojkar. Resultatet visar att hälften av ungdomarna har någon gång spelat om pengar, och pojkar spenderar mer pengar på spel. Det är dubbelt så många pojkar än flickor som har problem med spelande. Problemspelande flickor har i större utsträckning fler psykiatriska diagnoser och depressiva symptom än flickor utan problem. Problemspelande flickor har större riskfylld alkoholkonsumtion än pojkar. Inga samband har hittats mellan problemspelande ungdomar och föräldrars spelvanor och/eller missbruk. Resultaten som har framkommit i studien, har kritiskt granskats och diskuterats utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.</p>

This study is about young girls' mental health. In Sweden, the mental health deteriorated in recent years among adolescents, particularly among young girls. Results of the Liv &amp; Hälsa Ung in 2011 in the southern part of the county of Örebro is the basis for the study. The results of the survey showed that a remarkable number of young girls rate their mental health as poor. The purpose of this study was to examine what young girls in southern part of the county of Örebro County believes are contributing factors for good mental health and the method used is qualitative. Three focus groups were conducted data collection in which participants consisted of girls in grade two in high school. The results showed that young girls believe that school is a factor that causes a lot of stress among adolescents. Schools should create a calm and relaxed environment to promote mental health. Performance anxiety and stress were factors that largely contribute to mental illness. The conclusions that could be drawn was that good mental health is largely characterized by the body language, that young girls are experiencing stress and performance anxiety, and that better reply, support and self-esteem promotes mental health.

I och med en ökande psykisk ohälsa i samhället samtidigt som att användandet av sociala medier bara ökar är dessa ämnen relevanta att studera. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan användandet av sociala medier och psykisk hälsa och eventuella skillnader avseende män och kvinnor i olika åldrar. Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie med en enkätundersökning. Enkäten delades på Facebook och var tillgänglig för respondenterna i sju dygn. Sammanlagt ingick 108 respondenter i studien. Analysen i studien resulterade inte i något signifikant samband mellan användandet av sociala medier och psykisk hälsa. Däremot var sambanden signifikanta mellan psykisk hälsa och kön och ålder. Likaså sambanden mellan användandet av sociala medier och kön och ålder. Kvinnor i åldern 20-25 var de som upplever sig ha mest symtom på psykisk ohälsa jämfört med män i samma ålder och män och kvinnor över 25. Det var även kvinnor i åldern 20-25 som uppger sig använda sig av sociala medier i störst utsträckning jämfört med män i samma ålder och män och kvinnor över 25.

Sammanfattning Trots ett växande antal evidensbaserad forskning rörande fysisk aktivitet och naturvistelse som depressionslindring saknas det studier som gjorts på dessa två i kombination. Syftet är att göra en pilotstudie som undersöker om regelbundna promenader i skogsmiljö kan påverka depressionsgraden hos personer med depression. Frågeställningar: Kan promenader i skogen två gånger i veckan under fem veckor sänka depressionsnivån hos personer med depression? Vilken är den akuta effekten på sinnesstämningen av en 1,5 - 2 timmar lång skogspromenad hos personer med depression? Hur uppfattar personer med depression som gått två stycken 1,5 – 2 timmar skogspromenader i veckan i fem veckor att det påverkat deras psykiska hälsa? Metod En interventionsstudie med en försöksgrupp utfördes under våren 2013. Åtta deltagare med depressionssymtom gick ut på promenad i naturmiljö två gånger i veckan i fem veckor. Promenadernas längd var 1,5-2 timmar. Data samlades in före, under och efter interventionen. Depressionsnivån mättes med enkäten Beck Depression Inventory Second Edition(BDI II). I anslutning till varje promenad användes en enkät som utvärderade sinnesstämningen före och efter promenaden. En hälsoenkät som bl.a. dokumenterade upplevelsen av studien användes innan och efter interventionen. Resultat Medianen av BDI II poäng sjönk med 12 poäng (range: 0-63) under interventionen (P25%-75%: 8,5, 17, P&lt;0.001). Även depressionsgraden sjönk signifikant (P&lt;0.001). Sju av åtta deltagare skattade lägre depressionsnivå efter interventionen. Studien visade att det fanns en signifikant(p&lt;0.001) positiv akut effekt på sinnesstämningen efter naturpromenaderna. Svaren från hälsoenkäten efter interventionen visade att deltagarna upplevde att skogspromenaderna påverkat deras psykiska hälsa positivt. Slutsats Det är möjligt att skogspromenader kan bidra till sänkning av depressionsnivån hos personer med depression och påverka den psykiska hälsan positivt. Det finns även en akut positiv effekt på sinnesstämningen efter en skogspromenad. Detta var en liten studie utan kontrollgrupp vilket gör det svårt att uttala sig om vilka specifika faktorer som bidrog till sänkningen av depressionsnivån.  Nyckelord: depression, fysisk aktivitet, skog, natur, promenader, psykisk hälsa

Bakgrund: Sveriges befolkning blir äldre och äldre och åldrandet ökar risken för psykiska sjukdomar. Äldre med psykisk ohälsa söker ofta inte vård och det saknas kunskap hos vårdpersonal gällande att identifiera och bemöta psykisk ohälsa hos äldre. Syfte: Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor i hemsjukvården i mötet med den äldre uppmärksammar psykisk ohälsa och agerar i samband med detta. Metod: En deskriptiv kvalitativ design användes. Data samlades in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nio sjuksköterskor. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I mötet med den äldre med psykisk ohälsa var det viktigt att sjuksköterskan mötte den unika människan och skapade ett förtroende och en god relation. Sjuksköterskan uppmärksammade psykisk ohälsa genom samtal och genom att se signaler. När sjuksköterskan uppmärksammat psykisk ohälsa agerade de huvudsakligen genom att använda sig själva i mötet och genom att initiera samarbete inom och utanför sin egen profession. Slutsats: Att skapa förtroende och en god relation med den äldre var en förutsättning för att kunna uppmärksamma psykisk ohälsa hos äldre och agera i samband med detta.