<p>En kvalitativ intervjustudie har genomförts på fem vårdcentraler i Stockholms län där syftet var att undersöka om nio distriktssköterskor upplever att deras psykosociala arbetsmiljö har förändrats sedan införandet av Vårdval Stockholm. Jag ville också undersöka hur de i sådana fall upplevde att det har förändrats, om det fanns skillnader i denna upplevelse beroende på i vilket socioekonomiskt område de arbetar inom samt hur förändringarna skiljer sig från effekter av tidigare vårdreformer. Eftersom Vårdvalsreformen infördes i årsskiftet 2007/2008 finns det knappt någon forskning om denna reform och därför skulle den här studien kunna bidra med intressanta resultat. Teorier och tidigare forskning behandlar psykosocial arbetsmiljö, arbetsmiljöns utveckling under 1990-talet inom välfärdstjänsteområdet samt effekter av ett New Public Management-inspirerat styrsystem på sjukvårdens arbetsmiljö. Resultaten av den här studien visar att på alla vårdenheter upplever respondenterna en förändring i den psykosociala arbetsmiljön efter införandet av Vårdval Stockholm som ofta uttrycks som en utveckling åt det sämre, men förändringen är olika stor på de olika vårdenheterna. De största förändringarna har skett i området Sydvästra 1 och i Innerstadsområdet, medan Norrortsområdet tycks ha påverkats minst. Förändringarna tar sig uttryck i minskade resurser, främst i form av personal som leder till stress och ohälsa. Detta gäller dock inte alla enheter. Tidsbristen leder till ett minskat socialt stöd vilket bidrar till minskad arbetsglädje. Nya krav anses främst felaktiga och svåra att hantera, dessutom undergräver de det egentliga distriktssköterskearbetet. I det empiriska materialet finns det inga skillnader i deras upplevelser som enligt denna studiens omfattning kan förklaras av den socioekonomiska situationen i de olika områdena. Det är inte mycket i resultaten som verkar skilja sig från situationen under 1990-talet och alltså därmed från effekter av tidigare vårdreformer. Därför är det svårt att avgöra om de upplevda förändringarna beror på Vårdvalet, om de förstärkts av Vårdvalet eller om de inte alls påverkas av reformen.</p>

<p>Denna uppsats berör området förtroendearbetstid, psykosocial arbetsmiljö och specifik arbetstillfredsställelse hos poliser på Ekobrottsmyndigheten.  Enkätstudiens fokus<strong> </strong>avsåg upplevelse av krav, kontroll, belöning, ledarskap och lön relaterat till deltagarnas positiva alternativt negativa inställning till förtroendearbetstid. I undersökningen deltog 101 av EBMs 183 poliser. Sjuttiofem procent av deltagarna ville fortsättningsvis ha förtroendearbetstid. Studien visade att kvinnliga poliser, positiva till förtroendearbetstid, till skillnad från manliga poliser positiva till förtroendearbetstid, upplevde högre kontroll av arbetstakt. Inga signifikanta skillnader förelåg mellan positiv och negativ inställning till förtroendearbetstid avseende krav, belöning, uppmuntrande ledarskap samt rättvist och stödjande ledarskap.</p> / <p>This bachelor thesis is about non-regulated working hours, psychosocial work environment and specific job satisfaction among police officers at the Swedish National Crime Authority. This questionnaire study was focused on experiences of demands, control, reward, leadership and payment and if there were differences in these factors depending on attitudes towards non-regulated working hours. In this survey participated 101 of total 183 police officers. Seventy five percent of the police officers had a positive attitude towards non-regulated working hours. The women with a positive attitude towards non-regulated work hours, unlike the men with a positive attitude, experienced higher control of working pace. There were no significant differences among the groups do to the factors of reward, encouraging leadership or of fair- and supportive leadership.</p>

En kvalitativ intervjustudie har genomförts på fem vårdcentraler i Stockholms län där syftet var att undersöka om nio distriktssköterskor upplever att deras psykosociala arbetsmiljö har förändrats sedan införandet av Vårdval Stockholm. Jag ville också undersöka hur de i sådana fall upplevde att det har förändrats, om det fanns skillnader i denna upplevelse beroende på i vilket socioekonomiskt område de arbetar inom samt hur förändringarna skiljer sig från effekter av tidigare vårdreformer. Eftersom Vårdvalsreformen infördes i årsskiftet 2007/2008 finns det knappt någon forskning om denna reform och därför skulle den här studien kunna bidra med intressanta resultat. Teorier och tidigare forskning behandlar psykosocial arbetsmiljö, arbetsmiljöns utveckling under 1990-talet inom välfärdstjänsteområdet samt effekter av ett New Public Management-inspirerat styrsystem på sjukvårdens arbetsmiljö. Resultaten av den här studien visar att på alla vårdenheter upplever respondenterna en förändring i den psykosociala arbetsmiljön efter införandet av Vårdval Stockholm som ofta uttrycks som en utveckling åt det sämre, men förändringen är olika stor på de olika vårdenheterna. De största förändringarna har skett i området Sydvästra 1 och i Innerstadsområdet, medan Norrortsområdet tycks ha påverkats minst. Förändringarna tar sig uttryck i minskade resurser, främst i form av personal som leder till stress och ohälsa. Detta gäller dock inte alla enheter. Tidsbristen leder till ett minskat socialt stöd vilket bidrar till minskad arbetsglädje. Nya krav anses främst felaktiga och svåra att hantera, dessutom undergräver de det egentliga distriktssköterskearbetet. I det empiriska materialet finns det inga skillnader i deras upplevelser som enligt denna studiens omfattning kan förklaras av den socioekonomiska situationen i de olika områdena. Det är inte mycket i resultaten som verkar skilja sig från situationen under 1990-talet och alltså därmed från effekter av tidigare vårdreformer. Därför är det svårt att avgöra om de upplevda förändringarna beror på Vårdvalet, om de förstärkts av Vårdvalet eller om de inte alls påverkas av reformen.

Denna uppsats berör området förtroendearbetstid, psykosocial arbetsmiljö och specifik arbetstillfredsställelse hos poliser på Ekobrottsmyndigheten.  Enkätstudiens fokus avsåg upplevelse av krav, kontroll, belöning, ledarskap och lön relaterat till deltagarnas positiva alternativt negativa inställning till förtroendearbetstid. I undersökningen deltog 101 av EBMs 183 poliser. Sjuttiofem procent av deltagarna ville fortsättningsvis ha förtroendearbetstid. Studien visade att kvinnliga poliser, positiva till förtroendearbetstid, till skillnad från manliga poliser positiva till förtroendearbetstid, upplevde högre kontroll av arbetstakt. Inga signifikanta skillnader förelåg mellan positiv och negativ inställning till förtroendearbetstid avseende krav, belöning, uppmuntrande ledarskap samt rättvist och stödjande ledarskap. / This bachelor thesis is about non-regulated working hours, psychosocial work environment and specific job satisfaction among police officers at the Swedish National Crime Authority. This questionnaire study was focused on experiences of demands, control, reward, leadership and payment and if there were differences in these factors depending on attitudes towards non-regulated working hours. In this survey participated 101 of total 183 police officers. Seventy five percent of the police officers had a positive attitude towards non-regulated working hours. The women with a positive attitude towards non-regulated work hours, unlike the men with a positive attitude, experienced higher control of working pace. There were no significant differences among the groups do to the factors of reward, encouraging leadership or of fair- and supportive leadership.

The study aims to gain insight into how social workers perceive their psychosocial work environment and examine whether this effects the performance of their duties. The study mainly addresses the shortcomings of the psychosocial work environment of Social Services and the implications it entails for social workers health and wellbeing. The psychosocial work environment includes physical and psychological factors therefore the study's interpretive framework consists of organizational theoretical and social psychological concepts and previous research on the subject. We examined the organizational and social psychological connections to social workers perception of their work environment with a qualitative approach. The empirical data was collected through interviews with four social workers in a municipality in central Sweden using a semi-structured interview guide. The results led to the conclusions that challenge our preconceptions and gave us a nuanced perspective on social workers working conditions. The result of the study indicates that social service officials may not always be affected by adverse workplace conditions. Exceptions exist.

This essay will focus on the psychosocial work environment, harassment and bullying at the workplace. As the essay is written as a part of the human resources program, the topics are discussed from a human resource management perspective. Harassment and bullying are highlighted on the basis of a labor law perspective where the focus is on the prevention work. The essay is based on analysis of law, the preparatory work for new laws and regulations, rules and regulations from the Swedish work environment authority, case law and doctrine, and is supplemented by interviews.   Harassed and bullied can in everyday speech sometimes be used as synonyms for one another. From a labor law perspective, the concepts, however, are not at all equivalent. Harassment and bullying are treated in different ways in the Swedish labor law. The essay examines how the cases of harassment are distributed on the different grounds of discrimination and why the Swedish legislator by law has chosen to provide an additional protection for groups with certain attributes and characteristics. The essay examines the question of why the Swedish legislators have chosen to regulate harassment and bullying in different laws as the psychological and social consequences for the individual as well as the working group are often the same.   The study also examines how the employer's obligations differ in situations of harassment and bullying. Methods and a checklist for preventing harassment and bullying in the workplace are presented. The essay shows that employer' obligations for preventing, investigating and attending to cases of harassment and bullying are equivalent but when these obligations are not met, the implications will be different. The consequence for the individual will be that he or she in some cases of bullying won’t have any option but to rely on the employer's goodwill and interest of having a workplace free from bullying.

<p>This essay will focus on the psychosocial work environment, harassment and bullying at the workplace. As the essay is written as a part of the human resources program, the topics are discussed from a human resource management perspective. Harassment and bullying are highlighted on the basis of a labor law perspective where the focus is on the prevention work. The essay is based on analysis of law, the preparatory work for new laws and regulations, rules and regulations from the Swedish work environment authority, case law and doctrine, and is supplemented by interviews.</p><p> </p><p>Harassed and bullied can in everyday speech sometimes be used as synonyms for one another. From a labor law perspective, the concepts, however, are not at all equivalent. Harassment and bullying are treated in different ways in the Swedish labor law. The essay examines how the cases of harassment are distributed on the different grounds of discrimination and why the Swedish legislator by law has chosen to provide an additional protection for groups with certain attributes and characteristics. The essay examines the question of why the Swedish legislators have chosen to regulate harassment and bullying in different laws as the psychological and social consequences for the individual as well as the working group are often the same.</p><p> </p><p>The study also examines how the employer's obligations differ in situations of harassment and bullying. Methods and a checklist for preventing harassment and bullying in the workplace are presented. The essay shows that employer' obligations for preventing, investigating and attending to cases of harassment and bullying are equivalent but when these obligations are not met, the implications will be different. The consequence for the individual will be that he or she in some cases of bullying won’t have any option but to rely on the employer's goodwill and interest of having a workplace free from bullying.</p>

Syftet med studien var att undersöka varför korttidsfrånvaron hade ökat inom hemtjänsten i en offentlig organisation med fokus på den psykosociala arbetsmiljön. Studien bygger på nio intervjuer som analyserades genom en grundläggande kvalitativ metod. Resultatet visar att de anställda upplevde tidspressade arbetsdagar där arbetsbelastning generellt ansågs vara för hög. Det fanns inte alltid tid till att utföra arbetsuppgifterna under ordinarie arbetstid och inga marginaler fanns för de oväntade händelser som ofta uppkom i arbetet. De anställda upplevde att gemenskapen i arbetsgruppen var god men kände en ensamhet under arbetsdagen och önskade mer gemensam tid tillsammans. Det var skilda meningar om ledarskapet och stödet från chefen. Några av de anställda önskade mer stöd och uppmuntran samt att arbetet utöver vårdarbetet skulle uppskattas mer medan andra var nöjda. Slutsatsen var att korttidsfrånvaron hade ökat på grund av den höga arbetsbelastningen, en stressig arbetsmiljö samt långa arbetsperioder utan ledighet. / The purpose of the study was to examine why the short-term absence had increased within home care in a public organization with focus on the psychosocial work environment. The study is based on nine interviews and the data were analyzed using a basic qualitative research. The results shows that the employees experienced time-pressured working days where the workload generally was considered to be too high. There was not always time for them to perform their duties during normal working hours and there were no margins for the unexpected events that often arose in the work. The employees felt that the community of the workgroup was good but felt a loneliness during the working day and wanted more shared time together. The conclusion was that the short-term absence had increased due to the high workload, a stressful work environment, and long periods of work without time off.

The purpose of this study was to examine the leadership style that is preferred by the employees from a psychosocial- and productive perspective. The study is based on Lewin et al´s research on the three leadership styles authoritarian, democratic and laissez-faire leader. This is a quantitative study with a questionnaires as data collection method. The sample consisted of individuals working in a municipality in one nursing unit. The data from the survey were analyzed by three separate one-way depending ANOVA in IBM statistics SPSS 22. As the leadership groups were compared with each other, the results showed, just as previous research, that the democratic leadership style was most preferable from both psychosocial and productivity perspective. The study is based on three hypotheses, hypotheses 1 and 3 was confirmed by the results while hypothesis 2 was rejected. Employees prefer a leadership style that promotes participation and collaboration that creates a foundation to work independently. / Syftet med studien var att undersöka vilken ledarstil som är önskvärd av medarbetarna ur ett psykosocialt- och produktivt perspektiv. Studien baseras på Lewin et al´s forskning om de tre ledarstilarna auktoritär, demokratisk samt låt-gå ledaren. Detta är en kvantitativ studie med enkäter som datainsamlingsmetod. Urvalet bestod av individer som arbetar på en kommun inom omvårdnadenheten. Datat från enkäten analyserades genom tre separata envägs-beroende ANOVA i IBM statistics SPSS 22. Då ledarstilsgrupperna jämfördes med varandra visade de på, precis som tidigare forskning, att den demokratiska ledarstilen var mest önskvärd ur både psykosocialt och produktivitetsperspektiv. Studien baseras på tre hypoteser, hypotes 1 och 3 bekräftades genom resultatet medan hypotes 2 förkastades. Medarbetarna föredrar en ledarstil som förespråkar delaktighet och samverkan som skapar en grund och trygghet för ett självständigt arbete.

Syftet med denna studie var att undersöka hur fyra olika aktörer med skilda yrkesroller upplevde organisationens befintliga rehabiliteringsprocess med dess möjligheter och begränsningar samt deras synpunkter på vad som kan förbättras för att undvika sjukskrivningar. En förhoppning var också att kunna ge konkreta förslag på hur man kan arbeta förebyggande i syfte att undvika sjukskrivningar inom organisationen. Fyra minifokusgruppintervjuer, bestående av två till fyra personer, genomfördes där två fiktiva fall användes som diskussionsgrund. Materialet analyserades med hjälp av en induktiv tematisk analys, vilket resulterade i de fyra temaområdena; Verktyg för att förbättra hälsoarbetet, Insatser för att motverka sjukskrivningar, Begränsningar i hälsoarbetet samt Chefens roll i hälsoarbetet. I studien framkom att deltagarna ansåg att rehabiliteringsprocessen är ett bra verktyg som förenklar rehabiliteringsarbetet, men att den behöver fortsatt utveckling. Resultatet visade även att deltagarna hade många förslag på åtgärder för att förbättra den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. / The aim of this study was to examine the experience, of four different actors’ with diverse occupational roles, of the existing rehabilitation process in the organization, with its limitations and possibilities. A further aim was to examine the preventive work and hopefully contribute with some practical solutions to counteract sick leave within the organization. Four mini focus group interviews with two to four people were carried out with two fictitious cases as a base for discussion. Data was analyzed by an inductive thematic analysis and resulted in four thematic areas; Tools to improve the health work, Efforts to avoid sick leave, Health work limitations and The manager’s role in health work. The study showed that the participants considered that the rehabilitation process was a good tool that simplifies the rehabilitation work, but it needs further development. The results also showed that the participants had many suggestions of how to improve the physical and psychosocial work environment.