Psykosocial ohälsa är en av de största orsakerna till sjukfrånvaro bland tjänstemän. Få studier syftar till att undersöka förebyggande aktiviteter för stress på organisationsnivå. Europeiska arbetsmiljöbyrån, EU-OSHA, erbjuder råd för att på företag förebygga stress. Syftet med detta examensarbete var att beskriva hur tjänstemän upplevde EU-OSHA:s råd för organisatoriska stressförebyggande insatser. Undersökningen sökte svar på om råden upplevdes genomförbara, om det fanns hinder som försvårade genomförandet och vilka förutsättningar som krävdes. Metoden som användes var en induktiv kvalitativ ansats, där 16 intervjuer genomfördes på sex stora Svenska företag. Resultatet visade att EU-OSHA:s råd upplevdes som genomförbara men de upplevdes ibland för övergripande och otydliga. De olika förutsättningarna och hindren som beskrevs formade följande teman: Kulturen på företaget, Krav, Kontroll & Stöd samt Kunskap & Kompetens. Diskussion: EU-OSHAs råd kan tyckas vara enkla men de ger inte praktiskt stöd till företagen. Alla informanter fann råden bra men de var tvetydiga och tolkades därför olika. Råden hade ingen inbördes prioritetsordning. Informanterna angav ett antal hinder och visade på förutsättningar som krävdes för att genomförande av råden skulle få effekt. Förutsättningarna tycktes ligga i att skapa bra kultur på företaget, ha möjlighet att påverka och kontrollera arbetsmiljön samt att kunskap fick chansen att förädlas till kompetens. / Psychosocial health is one of the biggest causes of absenteeism among employees. Few studies are designed to investigate prevention activities for stress at the organizational level. EU-OSHA offers recommendation to companies about stress prevention. The purpose of this study was to describe how officials experience EU-OSHA´s recommendation on organizational stress prevention. The study aimed to clarify whether the recommendations may be considered feasible, if there are any obstacles making implementation difficult and what conditions are required to fulfill implementation. The method used had an inductive qualitative approach, in which 16 interviews were conducted at six large Swedish companies. The result showed that the recommendations were considered feasible but they were at times experienced too general and vague. The various conditions and constrains described formed the following theses: Company Culture, Requirements, Control & Support and Knowledge & Skills. Discussion: The recommendations may seem simple but it was found that they do not give practical support to companies. All respondents found them good but sometimes ambiguous and consequently interpreted differently. Moreover, the recommendations are given no particular order of priority. The respondents listed different barriers that made implementation difficult. The conditions needed for a successful implementation seem to depend on good company culture, the possibility to influence and manage your own working environment as well as the chance to turn personal knowledge into practical skills.

Psykosocial ohälsa är en av de största orsakerna till sjukfrånvaro bland tjänstemän. Få studier syftar till att undersöka förebyggande aktiviteter för stress på organisationsnivå. Europeiska arbetsmiljöbyrån, EU-OSHA, erbjuder råd för att på företag förebygga stress. Syftet med detta examensarbete var att beskriva hur tjänstemän upplevde EU-OSHA:s råd för organisatoriska stressförebyggande insatser. Undersökningen sökte svar på om råden upplevdes genomförbara, om det fanns hinder som försvårade genomförandet och vilka förutsättningar som krävdes. Metoden som användes var en induktiv kvalitativ ansats, där 16 intervjuer genomfördes på sex stora svenska företag. Resultatet visade att EU-OSHA:s råd upplevdes generellt som genomförbara men ibland för övergripande och otydliga. De olika förutsättningarna och hindren som beskrevs formade följande teman: Kulturen på företaget, Krav, Kontroll & Stöd samt Kunskap & Kompetens. Diskussion: För att kunna jobba med stressförebyggande insatser på organisationsnivå och få de önskade effekterna, som välmående personal och förbättrad produktivitet,  måste alla delar av organisationen vara beredda att bidra i arbetet. Utmaningen i denna process är hur samverkan ska gå till och hur resurser ska tas fram  i form av tid och kompetent personal. Om företagsledningen lyckas med detta, skapas det förutsättningar för en bra psykosocial arbetsmiljö, vilket är ett nyckelord för ett friskt och lönsamt företag. / Psychosocial health is one of the biggest causes of absenteeism among employees. Few studies are designed to investigate prevention activities for stress at the organizational level. EU-OSHA offers recommendation to companies about stress prevention. The purpose of this study was to describe how officials experience EU-OSHA´s recommendation on organizational stress prevention. The study aimed to clarify whether the recommendations may be considered feasible, if there are any obstacles making implementation difficult and what conditions are required to fulfill implementation. The method used had an inductive qualitative approach, in which 16 interviews were conducted at six large Swedish companies. The result showed that the EU-OSHA recommendations were considered feasible but at times were general and vague. The various conditions and constrains described formed the following theses: Company Culture, Requirements, Control & Support and Knowledge & Skills. Discussion: To be able to work with stress prevention efforts at organizational level and get the desired affects as, well being staff and improved productivity, all parts of the organization have to be willing to contribute at the work. The challenge in this process is how the collaboration will be done and how resources should be developed in terms of time and skilled personnel. If management succeeds doing this, than the conditions for a good psychosocial work environment will be created, which is a keyword for a healthy and profitable company.

Studiens huvudsyfte är att utforska HVB-personalens känslomässiga påfrestningar i samband med bemötandet av ensamkommande flyktingbarn samt att utforska personalens upplevelser av sin psykosociala arbetsmiljö i relation till interaktion med ungdomarna. Studien är baserad på fenomenologisk ansats, med hjälp av semistrukturerade intervjuer med 10 medarbetare. Resultatet redogör för medarbetarnas upplevelser i samband med bemötandet av ensamkommande flyktingbarn samt medarbetarnas upplevelser av sin psykosociala arbetsmiljö i relation till interaktion med ungdomarna. Enligt resultatet upplevs arbetet med ensamkommande barn som både givande och krävande. Social kompetens upplevs vara den viktigaste kunskapen men även språk- och kulturkompetens betonas. Dessutom lyfts lyhördhet och respekt för andra människor fram som centrala aspekter. Enligt respondenternas utsagor upplevs den psykosociala arbetsmiljön någorlunda stressande. Medarbetarna använder sig av olika copingstategier för att hantera den emotionella påverkan. Studiens slutsats är att arbetet på HVB-hem är psykiskt och emotionellt påfrestande vilket ökar tendensen till psykisk ohälsa. / The purpose of this study was to explore the HVB staff's emotional strain associated with their work. The study is based on a phenomenological approach, using semi-structured interviews of ten employees. According to my results the personnel experienced working with unaccompanied minors as both rewarding and demanding. Social skills are the most important knowledge in this kind of work, but language and cultural competence are also desirable. Sensitivity and respect for other people are highlighted as central issues in this kind of work. The psychosocial environment is perceived as stressful. Workers use various coping strategies to manage their stress. The study concludes that work in the HVB home is mentally and emotionally stressful and strenuous, increasing the risk of mental illness.

The flexibility of the labour market is considered as an instrument for increasing economic growth.Therefore has the use of flexible employment, also called atypical employment, increased. The atypical employment is characterized by insecurity in comparison with a traditional permanent full- time employment. One of the most common atypical employments is the manning employment, which is insecure whether it is permanent or not. The insecurity in the industry is based on insecure income, unpredictable working hours and poor psychosocial work environment. In order to encourage a continued increase of flexibility in the labour market while the need for security for staffing employees would be satisfied was Directive 2008:104 adopted. A certain amount of security has been achieved. Despite this, remains high mental illness among the staffing employees. Mental illness is based on job insecurity, where, for example unpredictable working hours and high expectations are contributing factors. Young people and immigrants are those groups that in the staffing industry are significantly overrepresented, and young people as a group are also overrepresented both in the general labour market and the industry with temporary employment. Young people are also the group in society who suffers from very high mental illness. The purpose of this essay is to, based on legal regulations and other relevant literature, examine how the staffing industry function and it’s need for flexibility relate to the workers need of security, and potential consequences of flexibility for workers and labour market. I also aim to investigate how already vulnerable groups in society and labor market may be affected by flexibility emergence.

Bilden av lärares arbetssituation som presenteras i media är vanligtvis negativt vinklad. Exempelvis visar en undersökning att endast en tredjedel av lärarna upplever sin psykosociala arbetsmiljö som god. Ungefär hälften av de upplevda problemen med arbetsmiljön kan härledas till den administrativ arbetsbelastning. Trots detta upplever majoriteten av lärarna i grundskolan sitt arbete som meningsfullt och känner stöd från sina kollegor. Det finns således två parallella och delvis motstridiga bilder av hur lärare upplever sin arbetssituation. Syftet med denna studie var att utifrån ett salutogent perspektiv undersöka vilka frisk- och riskfaktorer lärarna på en F-6 skola anser att de har på sin arbetsplats samt hur dessa faktorer kan påverka lärarnas upplevelse av hälsa i sitt arbete. Metoden som användes vid datainsamlingen var kvalitativa individuella intervjuer med sex lärare. Resultatet visade en delad bild av lärarnas upplevelser av sin arbetsmiljö. De friskfaktorer som var starkast och som lärarna var mest samstämmiga kring var elevarbetet och meningsfullheten kring de elevnära arbetsuppgifterna samt det stöd de upplevde från arbetskolleger och chefer. Majoriteten av lärarna menade att de upplevde obalans mellan elevarbete och övrigt arbete. Lärarna menade att dokumentation och andra uppgifter tog större utrymme av deras arbetstid än vad de önskade och flera av dem uttalade önskemål om att få mer tid för planering av lektionerna. Konklusionen är att lärarna mår bra av och tycker om att undervisa och vill ha mer tid för detta. / The image of teachers' work situation as presented in the media is usually negatively biased. For example, a survey shows that only a third of the teachers perceive their psychosocial work environment as well. About half of the perceived problems with the work environment can be traced to the administrative workload. Despite this experience the majority of teachers in primary schools finds their work meaningful and feel support from their colleagues. There are thus two parallel and sometimes contradictory images of how teachers perceive their work situation . The purpose of this study was that from a salutogenic perspective examine the healthy and risk factors teachers on an F-6 school experienced in their workplace and how these factors can affect teachers' perception of health in their work. This may be the basis for continued health promotion efforts at teacher workstations. The method used in the data collection was qualitative individual interviews with six teachers. The results showed a split image of teachers' perceptions of their work environment. The health factors that were strongest and that the teachers were most consistent about was teaching and the meaningfulness around the work with the pupils, the duties and the support they experienced from work colleagues and managers. The majority of teachers felt that they perceived imbalance between the work with the pupils and other work. The teachers felt that documentation and other tasks took up more space in their working time than what they wanted and many of them expressed a desire to have more time for planning lessons. The conclusion is that teachers feel good and like teaching and want more time for this.

Studiens syfte var att undersöka det eventuella, prediktiva förhållandet mellan de psykosociala arbetsmiljöfaktorerna krav, kontroll och stöd, psykisk ohälsa och intentioner till egen uppsägning (IEU) bland socialsekreterare anställda i en medelstor kommun i södra Sverige. Studien är av kvantitativ art och har utgått från en tvärsnittsdesign. Genom en webbaserad enkät som skickades till samtliga socialsekreterare i kommunen samlades data in angående de aktuella variablerna. Efter bortfallsanalys uppgick den totala svarsfrekvensen till 37% vilket innebar att 102 respondenters besvarade enkäter inkluderades i studien. Insamlade data analyserades genom en hierarkisk multipel regressionsanalys vars resultat visade att krav positivt predicerade IEU medan kontroll, stöd och högre ålder predicerade IEU negativt, samt att psykisk ohälsa inte predicerade IEU. Noterbart var att stödet hade ett avgörande, prediktivt förhållande till IEU. För vidare forskning föreslogs longitudinella studier för att bekräfta den aktuella studiens prediktiva förhållanden.

Bakgrund: Under 1980-talet introducerades begreppet New Public Management som lade grunden för att inom offentlig sektor styra verksamheter på ett nytt sätt, genom en styrning som tydligare ligger i linje med den privata sektorn. Tidigare studier har till stor del fokuserat på implementering och applicering av dessa styrformer, hur detta har påverkat den anställde har dock varit svårt att fastställa. Utifrån detta finns ett behov av att vidare undersöka hur offentligt anställda upplever sin nuvarande arbetssituation, främst med fokus på aspekter kopplade till motivation och psykosocial arbetsmiljö. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur sjuksköterskor på svenska offentliga sjukhus upplever sin nuvarande arbetssituation. Metod: Detta är en kvalitativ flerfallstudie med ett fenomenologiskt vetenskapsperspektiv. Studien utgår från ett induktivt förhållningssätt och sex semistrukturerade intervjuer har använts för datainsamling. Empirin har analyserats med hjälp av en fenomenologisk analys. Slutsats: Studien visar på en komplex bild av sjuksköterskornas upplevelser av sin arbetssituation där delaktighet och sammanhållning med kollegor leder till en positiv upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön. Negativa upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön är främst kopplat till minskad kontroll i arbetssituationen. Studien visar även på att sjuksköterskorna motiveras av både inre och yttre motivationsfaktorer, vilket indikerar en motsättning till delar av tidigare teorier om hur offentligt anställda motiveras på arbetsplatsen. / Background: During the 1980’s, New Public Management was introduced as a new way of regulating the public sector, by managing more in line with private sector activities. Previous studies have primarily focused on the implementation and application of these control forms, but how this has affected the employees have so far been hard to ascertain. On this basis there is a need to investigate further how public sector employees experience their current working situation, with the main focus on aspects linked to motivation and psychosocial work environment. Purpose: The purpose of this study is to generate an understanding of how nurses at Swedish public hospitals perceive their current working situation. Methodology: This is a qualitative multiple case study using the scientific perspective of phenomenology. The study is based on an inductive approach and six semi-structured interviews have been used to collect data. The empirical data has been analysed through a phenomenological analysis. Conclusion: This study demonstrates a complex view of the nurses’ perception of their working situation, where participation and unity with colleagues lead to a positive perception of the psychosocial work environment. The negative perception of the psychosocial work environment is mainly related to reduced control within the working situation. The study also shows that both inner and outer motivators motivate the nurses, which indicates a contradiction to parts of previous motivation theories regarding public sector employees.

Syftet med den här studien är att undersöka om de rätta förutsättningarna finns för att bedriva ett hållbart ledarskap, samt att undersöka hur cheferna på det aktuella företaget ser på sin psykosociala arbetsmiljö. För att undersöka syftet har en kvalitativ metod använts, där intervjuer utgjorde metoden för datainsamlingen. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide, intervjuerna transkriberades sedan för att underlätta analysarbetet. Vad innebär det för ledarna i organisationerna att arbeta med hållbart ledarskap? Genom ledarskapets påverkan på motivation, engagemang och prestation har det stor betydelse för de utvecklingsarbeten som syftar till hållbarhet. En chef ska förutom sina vardagliga arbetsuppgifter såsom att säkerställa driften, se till att personal finns på plats och gå på möten även ansvara för att medarbetarna trivs på sin arbetsplats och har en bra arbetsmiljö. Kraven på dagens chefer och ledare blir allt fler, men har de den kunskap och de verktyg de behöver för att kunna bedriva ett hållbart ledarskap? Resultaten som framkommit visar på att respondenterna inom den organisation jag besökt till viss del arbetar på ett hållbart sätt, utan att de själva är medvetna om det. Problemområden som respondenterna identifierar är tidsbrist, stress, hög arbetsbelastning och utbrändhet. / The purpose of this study was to investigate whether the right conditions for conducting sustainable leadership and investigating how the managers of current company look at their psychosocial work environment. To investigate the purpose, a qualitative method has been used, where interviews formed the material for data collection. The interviews were conducted using a semi structured interview guide; the material was then transcribed to ease the analysis work. What does it mean for leaders to work with sustainable leadership? Through the leadership´s influence on motivation, dedication and achievement, it is of great importance for sustainability development efforts. In addition to their daily duties, a manager must that the staff is in place, attend meetings, take responsibility for employees having a good working environment. The demands of today´s managers and leaders are increasing, but do they have the knowledge they need to run a sustainable leadership? The results show that the managers of the organization I have visited to some extent work in a sustainable way, without being aware of it. Problem areas identified by respondents, however, are time shortages, stress, high workload and burnout.

Lärare tillhör den yrkesgrupp där sjukskrivningar på grund av psykiska besvär ökar mest samtidigt som prognoser pekar på en ökad lärarbrist de kommande 20 åren. Syftet med denna studie var att redogöra för arbetssituationen bland lärare utifrån psykosociala arbetsmiljöfaktorer samt undersöka förekomsten av och eventuella samband mellan arbetsrelaterad stress och psykosomatiska besvär. Studien syftade även till att identifiera vilka psykosociala faktorer som hade störst inverkan på den arbetsrelaterade stressen. För studien användes en kvantitativ metod där datainsamlingen skedde med hjälp av enkäter. Urvalet bestod av lärare från grundskolan. Den insamlade datan redogjordes i form av frekvenstabeller samt analyserades med Spearmans korrelationskoefficient. Resultatet visade att en majoritet av respondenterna upplevde en hög arbetsbelastning samtidigt som de flesta ansåg sig ha goda möjligheter att påverka arbetet samt upplevde ett starkt socialt stöd. Många respondenter upplevde en bristande delaktighet vid organisationsförändringar samt små möjligheter till vila och återhämtning under och efter arbetstid. En positiv korrelation identifierades mellan arbetsrelaterad stress och antal psykosomatiska besvär. De psykosociala med starkast inverkan på den arbetsrelaterade stressen var arbetsbelastning samt möjlighet till vila och återhämtning. Resultatet har därefter diskuterats utifrån krav-kontroll-stöd-modellen samt teorin Känsla Av SaMmanhang (KASAM).

Majoriteten av befolkningen spenderar i regel minst en tredjedel av sitt liv på en arbetsplats. Det är därför viktigt att medarbetaren känner ett välbefinnande i sitt arbete. Flera studier om arbetsförhållanden och arbetsmiljö i socialtjänsten har visat att socialarbetare upplever hög grad arbetsbelastning som en av de främsta källorna till stress på sitt arbete. Arbetsmiljön på en arbetsplats kan därför påverka medarbetares hälsa och välbefinnande både fysiskt och psykosocialt. Studiens syfte avser därför att undersöka hur socialsekreterare upplever välbefinnandet inom Socialtjänsten.  Studiedesignen är av kvalitativ metodansats, där respondenterna har valts utifrån ett ändamålsenligt urval. Datainsamlingen till studien har skett genom åtta djupintervjuer med socialsekreterare inom Socialtjänsten i en medelstor mellansvensk kommun.  Materialet har analyserats genom en fenomenologisk inspirerad ansats. Resultatet visar att det finns en obalans mellan de ställda kraven och de tillhandahållna resurser som råder på arbetsplatsen. Den psykosociala arbetsmiljön anses ha en stor påverkan till detta. Denna studie visar på vilka faktorer som kan påverka en människas välbefinnande på en arbetsplats. / The majority of the population spend at least one third of their lives at work. Research studies have found that a high workload is one of the most important sources of stress for social workers. It’s therefore important that the employee has a sense of well-being and comfort at work. The work environment can affect employees' health and well-being, both on physical and psychosocial aspects. The purpose of this study is therefore to highlight how social secretaries perceive the concept of well-being at work.  The study design is based on qualitative methodology, where respondents have been selected based on an appropriate selection. The data collection for the study has been accomplished by eight deep interviews with social workers in a Swedish municipality.  The material has been analyzed by a phenomenologically inspired approach.  Results show a paradoxical (or contradictory) perception of well-being among the employees. The psychosocial work environment is considered to have a major impact on this. In this study, factors that can affect human well-being in the workplace are identified.