<p>Det tunga missbruket har ökat kraftigt de senaste årtiondena och i takt med det har även andelen opiatmissbrukare vuxit. Denna grupp är svår att behandla och det finns ingen enhetlig uppfattning om vilken metod som är den mest effektiva.</p><p>Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka om underhållsbehandling med temgesic leder till förändring i opiatmissbrukares livssituation. Frågeställningarna berörde missbruksmönster, socialt liv, självbild, psykiskt/fysiskt mående samt framtidstro.</p><p>Vi använde oss av en kvalitativ metod med tolkande ansats. Det empiriska materialet samlades in genom intervjuer med klienter och behandlingspersonal som var inskriva eller arbetade i en specifik verksamhet vars behandling inte följde några strikta ramar, utan var anpassad efter klienternas förutsättningar. Datamaterialet från intervjuerna tolkades sedan och delades in i kategorier. För att uppnå en djupare förståelse för det tolkade materialet tog vi hjälp av symbolisk interaktionism och stämplingsteorin. Studien visade att denna typ av underhållsbehandling leder till minskat missbruk, ett mer positivt nätverk, ljusare framtidstro och förändringar i psykiskt/fysiskt mående.</p>

Det tunga missbruket har ökat kraftigt de senaste årtiondena och i takt med det har även andelen opiatmissbrukare vuxit. Denna grupp är svår att behandla och det finns ingen enhetlig uppfattning om vilken metod som är den mest effektiva. Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka om underhållsbehandling med temgesic leder till förändring i opiatmissbrukares livssituation. Frågeställningarna berörde missbruksmönster, socialt liv, självbild, psykiskt/fysiskt mående samt framtidstro. Vi använde oss av en kvalitativ metod med tolkande ansats. Det empiriska materialet samlades in genom intervjuer med klienter och behandlingspersonal som var inskriva eller arbetade i en specifik verksamhet vars behandling inte följde några strikta ramar, utan var anpassad efter klienternas förutsättningar. Datamaterialet från intervjuerna tolkades sedan och delades in i kategorier. För att uppnå en djupare förståelse för det tolkade materialet tog vi hjälp av symbolisk interaktionism och stämplingsteorin. Studien visade att denna typ av underhållsbehandling leder till minskat missbruk, ett mer positivt nätverk, ljusare framtidstro och förändringar i psykiskt/fysiskt mående.

<p>Studiens syfte var att öka kunskapen och förståelsen för vilken betydelse ridterapi kan ha för patienter inom psykiatrin. Studiens frågeställning var: Vilken betydelse kan ridterapi ha för att minska problematiken och öka välbefinnandet för patienter inom psykiatrin avseende livsmening, självbild, psykisk hälsa och social situation? För att besvara frågeställningen tillämpades en mixad metod vilken bestod i en kvantitativ och en kvalitativ del. Den kvantitativa delen bestod i en enkätundersökning riktad till 25 patienter inom psykiatrin i Skellefteå som vid undersökningstillfället deltog i ridterapi. Den kvalitativa delen utgjordes av en fokusgruppsintervju med fyra behandlare som arbetar med ridterapi i Skellefteå. Resultaten i studien visar att ridterapin har påverkat dessa patienter positivt inom alla undersökta variabler. Patienterna har fått en ökad känsla av livsmening, de har fått en bättre syn på den egna personen, den psykiska hälsan och den sociala situationen har förbättrats. Studiens resultat analyserades i ett mångdimensionellt perspektiv utifrån en postpositivistisk forskningsansats. Analysverktygen var kognitiv teori, KASAM och begreppet återhämtning. Resultatet ligger i linje med tidigare forskning.</p>

Studiens syfte var att öka kunskapen och förståelsen för vilken betydelse ridterapi kan ha för patienter inom psykiatrin. Studiens frågeställning var: Vilken betydelse kan ridterapi ha för att minska problematiken och öka välbefinnandet för patienter inom psykiatrin avseende livsmening, självbild, psykisk hälsa och social situation? För att besvara frågeställningen tillämpades en mixad metod vilken bestod i en kvantitativ och en kvalitativ del. Den kvantitativa delen bestod i en enkätundersökning riktad till 25 patienter inom psykiatrin i Skellefteå som vid undersökningstillfället deltog i ridterapi. Den kvalitativa delen utgjordes av en fokusgruppsintervju med fyra behandlare som arbetar med ridterapi i Skellefteå. Resultaten i studien visar att ridterapin har påverkat dessa patienter positivt inom alla undersökta variabler. Patienterna har fått en ökad känsla av livsmening, de har fått en bättre syn på den egna personen, den psykiska hälsan och den sociala situationen har förbättrats. Studiens resultat analyserades i ett mångdimensionellt perspektiv utifrån en postpositivistisk forskningsansats. Analysverktygen var kognitiv teori, KASAM och begreppet återhämtning. Resultatet ligger i linje med tidigare forskning.

Drogberoende är ett folkhälsoproblem och det flesta känner någon som har ett problematiskt droganvändande, vissa utvecklar sjukdomen andra ligger i riskzonen. Vi anser att brukarperspektivet inom svensk beroendevård får för lite uppmärksamhet, brukarnas upplevelse av en samhällelig intervention bör tillvaratas bättre, detta för att komma till rätta med problematiken. Den här studien syftar således till att undersöka individer som utvecklat ett drogberoende och deras upplevelse av en behandlingsintervention samt hur socialtjänsten i tillhörande kommun varit behjälplig. Informanterna var tio män respektive sex kvinnor i åldern 31-67 och deras gemensamma nämnare är att de erfarit en behandling till följd av deras missbruk. Tillsammans har de genomgått 62 interventioner både inom öppenvården, institutionsvård och frivilligt deltagande på behandlingshem. Interventionerna har ägt rum i olika städer i Sverige. Studien har en kvalitativ metodik och en semistrukturerad intervjuguide har formulerats för att utforska informanternas upplevelse av behandlingen. Empiriskt data har strukturerats tematiskt och analyserats med hjälp av Michael J. Lambert´s Common factors theory. Upplevelsen av en behandlingsintervention uppskattas överlag som en positiv erfarenhet och för en del har det varit existentiellt nödvändigt, trots att de flesta inte håller total avhållsamhet idag. En negativ upplevelse tycks vara förekomsten av att intagna använder droger under behandlingen. Majoriteten av studiens informanter värdesätter att terapeuterna har egna erfarenheter av ett drogberoende. Tvångsvårdande interventioner ringaktades eftersom de upplevdes som paternalistiska och förtryckande. Upplevelsen av öppenvården är en tid som anses som värdefull, antalet informanter med erfarenhet av öppenvården var emellertid låg. Desto fler hade varit iväg på ett behandlingshem och uppskattade miljöombytet. En signifikant andel har tillhandhållits en gruppterapeutisk behandling, vilket upplevs som en positiv terapiform från hälften av urvalet. Ett faktum att hörsamma är att en betydande andel informanter saknade enskilda samtal. De kvinnliga informanterna hade föredragit att interventionerna var mer könssegregerade. Resultatet indikerar även på att socialtjänsten har en del förbättringspunkter inom vissa kommuner. Att nämna är att vissa informanter lovordade sina hemkommuner och upplever sina socialsekreterare som hjälpsamma.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur behandlare inom olika professioner använt sig av hästunderstödd terapi, som en del av en terapeutisk behandling. Detta för att se om behandlarna kunde märka en förändring hos deltagaren. Examensarbetet baserades på kvalitativ metod där fyra telefonintervjuer genomförts med personer som arbetar med hästar i terapeutisk behandling. Resultaten visade att behandlarna upplevde att hästarna kunde hjälpa till med samspelet mellan behandlare och deltagare. Det framkom att behandlarna upplevde att det skedde genom ett icke-verbalt deltagande från hästen i samspel med behandlaren och den som deltog. Deltagarna fick en möjlighet att skapa mening med hjälp av vardagliga rutiner och strukturer. Del kunde känna tillit till andra, samt började våga skapa relationer med andra människor vilket gav en känsla av förhållande till samhället. Samtliga behandlare menade att det var svårt att avgöra vad som hade skapat en förändring. Gemensamt var behandlarnas upplevelse av en positiv förändring hos flertalet av deltagarna. / This bachelor thesis analyses the use of horse-assisted therapy amongst mental health practitioners within multiple sectors. The aim was to establish whether a change could be detected in participants. Adopting a qualitative approach the research was mainly conducted through four semi-structured interviews with equine-assisted therapy practitioners. The results show that the practitioners believe the horses improve the interactions between the practitioners and participants. The practitioners believe this improvement is due to the non-verbal participation of the horse in interface with the practitioner and participant and that the horses increase the participants’ trust in others as well as their confidence when establishing relationships with others. The participants gained an opportunity to create meaning within their lives through everyday routines, structures and feel a sense of context. Some of the practitioners struggled to identify what causes the change but recognised a positive change in the majority of participants.

Hästunderstödda insatser (HUI) är ett komplement till traditionella behandlingsmetoder inom det psykosociala fältet. HUI inkluderar både fysiska och psykiska moment. Syftet med arbetet är att belysa de professionellas uppfattningar om vilka faktorer i hästunderstödda insatser som anses vara verksamma och de professionellas erfarenheter av vilka målgrupper som insatserna är lämpade för. Resultatet grundar sig i en kvalitativ intervjustudie där två uppdragsgivare och tre uppdragstagare deltagit. Intervjuerna har analyserats och sammanfattats i teman efter olika faktorer och dess påverkan på ungdomarna. Det framkommer i arbetets resultat att det finns olika verksamma faktorer och dessa anses ha en positiv påverkan på ungdomarna. Vi fann även flera nya resultat som visar på de professionella upplever att ungdomarna blir motiverade och känner en positiv känsla när de ser ett direkt resultat av sitt arbete. Vidare kan HUI ge ungdomarna en chans till identitetsutveckling där de utvecklar en identitet kring hästarbetet samt kan de få en förståelse för verksamheten runt hästarna. Resultatet visar även att miljön i ett behandlingsarbete kan vara en bidragande faktor. Slutligen framkom det även att socialtjänstens förståelse kring behandlingsmetoden skulle kunna vara en utomterapeutisk faktor på samhällsnivå som påverkar ungdomarnas förändring.