<p><strong>Bakgrund:</strong> Prostatacancer är den vanligast förekommande cancerdiagnosen bland svenska män. Vid en prostatacancerdiagnos förekommer det att män drabbas av en livskris då begreppet cancer allmänt associeras med död och lidande. Därför är det viktigt att dess män får behovet av psykosocialt stöd och information tillfredsställt. <strong>Syfte: </strong>Att beskriva prostatacancerdiagnostiserade mäns omvårdnadsbehov i form av psykosocialt stöd och information. <strong>Metod: </strong>Nio vetenskapliga artiklar varav fyra kvalitativa och fem kvantitativa användes för att genomföra denna litteraturstudie. Sökning av artiklar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. <strong>Resultat: </strong>Utifrån analys av artiklarnas resultat, framkom sex olika teman: individanpassat informationsbehov, informationskällor, val av behandling – ett svårt beslut, biverkningar – vikten av information, information och stöd från patientens sociala nätverk samt information och stöd från sjukvården. <strong>Slutsats: </strong>Sjukvårdspersonalen bör vara medvetna om att informationen skall individanpassas för att männen bättre skall kunna anpassa sig till den förändrade livssituationen. Viktiga informationskällor ansågs vara läkaren, familjen, Internet samt män som tidigare diagnostiserats med prostatacancer. Det framkom att informationsbehovet vid val av behandling och biverkningar inte var tillgodosedda. Anhöriga visade sig ha en betydelsefull roll under hela sjukdomsförloppet genom sin stödfunktion. Stödtjänsterna som finns tillgängliga inom sjukvården var många män omedvetna om, vilket kan förklara varför inte stödtjänsterna utnyttjades till fullo.</p>

Bakgrund: Prostatacancer är den vanligast förekommande cancerdiagnosen bland svenska män. Vid en prostatacancerdiagnos förekommer det att män drabbas av en livskris då begreppet cancer allmänt associeras med död och lidande. Därför är det viktigt att dess män får behovet av psykosocialt stöd och information tillfredsställt. Syfte: Att beskriva prostatacancerdiagnostiserade mäns omvårdnadsbehov i form av psykosocialt stöd och information. Metod: Nio vetenskapliga artiklar varav fyra kvalitativa och fem kvantitativa användes för att genomföra denna litteraturstudie. Sökning av artiklar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Resultat: Utifrån analys av artiklarnas resultat, framkom sex olika teman: individanpassat informationsbehov, informationskällor, val av behandling – ett svårt beslut, biverkningar – vikten av information, information och stöd från patientens sociala nätverk samt information och stöd från sjukvården. Slutsats: Sjukvårdspersonalen bör vara medvetna om att informationen skall individanpassas för att männen bättre skall kunna anpassa sig till den förändrade livssituationen. Viktiga informationskällor ansågs vara läkaren, familjen, Internet samt män som tidigare diagnostiserats med prostatacancer. Det framkom att informationsbehovet vid val av behandling och biverkningar inte var tillgodosedda. Anhöriga visade sig ha en betydelsefull roll under hela sjukdomsförloppet genom sin stödfunktion. Stödtjänsterna som finns tillgängliga inom sjukvården var många män omedvetna om, vilket kan förklara varför inte stödtjänsterna utnyttjades till fullo.

ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) är genetisk neuropsykiatriskt funktionshinder som har på senare tid uppmärksammats med ökande antalet diagnoser. Primära ADHD symptom kan behandlas framgångsrikt med medicin, men för att behandla resterande symptom och få stöd med medicinering behövs det kompletterande psykoterapi. Situationer när vuxna med ADHD behöver hjälp uppstår hela tiden och personer med ADHD behöver en coach för att klara av vardagen. Kunskap om att ADHD har bestående symptom i vuxen ålder är ny och det finns behov av att utveckla nya metoder för behandling av vuxna med ADHD. De mest framgångsrika former av rehabilitering av personer med ADHD bedöms vara de med multiprofessionella insatser. Samverkan i rehabilitering uppskattas vara framgångsrikt metod som erbjuder multiprofessionell hjälp till vuxna personer med ADHD. Empiriskt underlag i studien är ett samverkansprojekt mellan en landstig, försäkringskassan, arbetsförmedlingen och kommun. Projektet genomförs i Samordningsförbundets regi och har fokus på ADHD.  Syfte med studien var att beskriva fyra personers upplevelse av sitt deltagande i samverkansprojektet. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att ADHD-Projektet har förbättrar intervjupersonernas tillvaro och välbefinnande genom att erbjuda stödet i hantering av ADHD symptom. Farmakologisk behandling kompletteras med psykosocialt stöd. Projektet har etablerat en arbetsmodell som engagerar alla huvudmän och kan utgöra grund för permanent samverkan och vara förebild för andra Samordningsförbund. Projektet bedöms generera och ackumulera kunskap.

Det psykosociala omvårdnadsbehovet kan vara stort hos kvinnor med bröstcancer. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar omvårdnaden av kvinnliga bröstcancerpatienter ur ett psykosocialt perspektiv. I litteraturstudien bearbetades tio vetenskapliga artiklar utifrån detta syfte. Resultatet belyste vikten av självhjälp och psykosocialt stöd från närstående i form av coping-strategier samt kommunikation och bemötande. Det belyste även det professionella stödets betydelse genom kommunikation och bemötande samt vikten av ett holistiskt och personcentrerat engagemang. Kontinuitet i kommunikationen med vården samt professionell och social kompetens var ytterligare faktorer som belystes liksom vikten av välfungerande vårdteam för en känsla av trygghet och psykosocialt stöd hos dessa kvinnor. För att sjuksköterskan ska kunna tillgodose kvinnornas psykosociala omvårdnadsbehov krävs därför ett holistiskt förhållningssätt i omvårdnaden. Implikation för framtida forskning gällande kvinnor med bröstcancers psykosociala omvårdnadsbehov bör innefatta familjecentrerad omvårdnad.

Cirka 50 000 personer varje år i Sverige får ett cancerbesked. Livet tar inte slut på grund av detta besked men det kommer i olika grad att påverka patientens resterande liv. En cancerdiagnos är ofta början på en lång resa och det ställer stora krav på den som ger beskedet. De flesta människor som drabbas av cancer hamnar i någon form av kris. Krisförloppet ser ibland annorlunda ut vid cancer än vid andra trauman på grund av att krisförloppet ofta blir ett vandrande mellan de olika faserna. För att komma vidare i livet och för att klara av påfrestningarna i den nya situationen använder sig patienterna av olika copingstrategier. Psykosocial omvårdnad är ett begrepp som innefattar social identitet, känslomässigt stöd, materiellt stöd, information och social tillhörighet. Som sjuksköterskor är det av vikt att ha kunskap om detta område för att kunna hjälpa patienterna igenom denna svåra tid.   Syftet var att belysa patientens behov av psykosocial omvårdnad i samband med onkologisk behandling efter ett cancerbesked.   Metoden bestod av en forskningsöversikt. Femton vetenskapliga artiklar valdes ut. Artiklarna söktes via databaserna PubMed och CINAHL. Resultatet delades in i fyra kategorier för att underlätta sammanställningen. Resultatet redovisas under dessa fyra rubriker; information, förändrad livssituation, emotionella och existentiella reaktioner samt psykosocialt stöd.   Resultatet visade att patienter med en cancersjukdom ville ha mycket information både vad gällde sjukdom och behandling men också detaljerad information så att de till fullo kunde förstå sin nya situation. Sjuksköterskorna kunde ge stöd till patienterna genom att finnas nära och genom att lyssna. Patienterna behövde tid för att kunna ställa sina frågor. Vidare sågs att patienterna önskade att livet skulle återgå till det normala, samtidigt som vissa patienter värderade om sina liv och drog ner på ambitionsnivån beträffande karriären. En del patienter valde en hälsosammare livsstil. Att få en cancerdiagnos förknippades ofta med döden och patienten insåg att han/hon inte var odödlig. Det väckte emotionella och existentiella frågor. Psykosocial omvårdnad upplevdes ibland eftersatt. Patienter i flera studier ansåg att sjukvårdspersonalen fokuserade mest på den medicinska delen.   Slutsatsen var att de flesta patienterna efterfrågade psykosocialt stöd och flera artiklar visade att sjukvården inte prioriterade detta område. Sjukvården fokuserar fortfarande på att behandla somatiska problem. Vidare kunde ses att det var viktigt att individualisera den psykosociala omvårdnaden. Det var också viktigt att ge patienterna tid för information och reflektion.

Abstrakt Vi har valt att skriva om HIV-positivas upplevelse av stöd i samhället och behovet av psykosocial stödverksamhet. Vi har undersökt hur människor i sundsvall upplever det att leva med HIV, och hur och om de upplever stigmatisering och fördomar. HIV är ett dolt handikapp eftersom att sjukdomen i sig är förknippad med, skuld skam och många fördomar. Det innebär att det är en sjukdom man inte gärna pratar öppet om. Forskning som vi har studerat har lagt fokus på att utröna med kvantitativa metoder vad människor i allmänhet ser på sin kontakt med HIV-positiva, lite har skrivits om hur den HIV-positive själv ser på sin situation. För att försöka sätta sig in i den HIV-positives situation, har vi valt en empirisk- holistisk kvalitativ forskningsansats, detta har vi gjort genom att ha semistrukturerade djupintervjuer.

Aim: The aim of this study was to explore relatives to patients with cancer experiences and needs of psychosocial support within inpatient care. Method: The study was empiric and conducted as a qualitative study with explorative design. Eight relatives were interviewed. The data were transcribed and read through and then subjected to qualitative content analysis according to Graneheim &amp; Lundman. Results: The analysis resulted in four categories: emotional support, appraisal support, informative support and instrumental support. The relatives needed support from friends, family and healthcare. The need for support was individually. They needed to get information about treatment, prognosis and planning. The relatives needed to be confirmed by the medical staff and would like an easy access to the health care for getting their questions answered and to be involved. Deficiencies were found in the support in information in diagnosis, insufficient information on the healthcare routines, inadequate meeting and requirements for participation. Conclusions: The relatives need psychosocial support from the healthcare. Adequate information, access to health care professionals and to be treated with respect were the most valuable support from the professionals. The professionals can improve the psychosocial support by having knowledge of how they can identify relatives who need support and how they can support them. Keywords: psychosocial support, relatives, cancer, qualitative content analysis

Arbetet inom intensivvården kräver mycket av intensivvårdssjuksköterskan. Patienterna är mycket sjuka med svikt i vitala organ, anhöriga som kan vara i chock ska omhändertas, tekniskt krävande utrustning som ständigt utvecklas och förnyas skall bemästras. Syftet med studien var att undersöka hur psykologiskt påfrestande olika preciserade vårdsituationer inom intensivvården upplevs bland studerande samt nyutexaminerade intensivvårdssjuksköterskor. Enkäter med frågor tagna ur CeFAMs (Centrum för Allmän Medicin) undersökning "Att förebygga psykisk belastning i sjukvårdsarbete", besvarades av 23 nyutexaminerade intensivvårdssjuksköterskor på tre olika intensivvårdsavdelningar i Stockholm samt av 17 deltagare i en specialistsjuksköterskeutbildning inom intensivvård. Studien visar att informanterna ofta utsätts för psykologisk påfrestning, och vårdsituationer som oväntade dödsfall och vård av döende patienter ansågs i studien vara psykologiskt påfrestande. Andra psykologiskt påfrestande områden var bland annat oro för att göra fel, att ha ett för stort eget ansvar, att ställas inför snabba avgörande beslut och att ta emot en ny patient. Resultatet i denna pilotstudie speglar endast de tillfrågades uppfattningar av psykologisk påfrestning och inga slutsatser kan dras eller signifikanta skillnader ses då antalet i populationen varit för litet.

Aim: The aims of this essay were first to see if there were any factors that could have an inpact on participating in supportive care groups and activities after a prostatic cancer diagnosis. The second aim was to examine what kind of support the patients would chose.   Methods: Data was collected with a survey handed out to the prostate cancer patients visiting the urologist reception at the hospital in Uppsala, during two weeks in the fall of 2011.   Main Results: Men show very little interest in participating in supportive care groups and activities. When asked to chose which kind of support they could consider, individual sessions and group sessions were the most common choice.   Conclusion: Men diagnosed with prostate cancer chose not to participate in supportive care. Further studies are required to determine what may be the reason to that. / Syfte: Syftet med detta arbete var att se om olika faktorer kunde påverka deltagande i stödverksamhet efter att patienten fått diagnosen prostatacancer, samt vilken form av psykosocialt stöd patienterna föredrar.    Metod: Metoden som använts var en enkätstudie med både kvantitativ ansats, som delades ut under hösten 2011 till prostatacancerpatienter på urologmottagningen, Akademiska sjukhuset.   Huvudresultat: Män anger att de inte är intresserade av att delta i stödverksamhet efter diagnos och eventuell behandling. Vid behov ansåg de att enskilda eller gruppsamtal var mest relevanta som stödverksamheter. Informanterna ansåg att rehabilitering med samtal och yoga hade minst relevans.   Slutsats: Män som drabbats av prostatacancer väljer att inte delta i stödverksamhet. Behov finns därför av att utföra mer studier för att klargöra orsakerna till detta.

Introduktion: Cancer är ett globalt folkhälsoproblem och en ledande dödsorsak runt om i världen. Vid en cancerdiagnos erfar många patienter någon gång psykisk ohälsa. Antalet personer som får cancer ökar ständigt och utvecklingen av antalet cancerdrabbade ökar i allt snabbare takt. Syfte: Syftet är att belysa aspekter som påverkar behovet av psykosocialt stöd i samband med cancer. Metod: Litteraturstudien följde Polit &amp; Becks (2017) nio-stegs process. Arbetet började med att utforma ett syfte för att sedan genomföra en databassökning. Databassökningen utfördes i CINAHL, PsycINFO och PubMed. Selekterade artiklar granskades efter de kvalitetsmallar som är beskriven i Forsberg &amp; Wengström (2015). Urvalsprocessen resulterade i totalt 10 vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna analyserades för att sedan sammanställas till ett resultat. Resultat: Vid analysen identifierades fem huvudkategorier: kunskapsbehov, fysiska symtom och dess biverkningar, emotionella/psykiska påfrestningar, behov av copingstrategier samt socioekonomiska förhållanden. Vid svår sjukdom behöver patienten stöd och hjälp för att hantera sin livssituation. Behovet av stöd och i vilken form är väldigt individuellt och varje patient bör bedömas utifrån de egna behoven. Slutsats: Psykisk ohälsa bör identifieras tidigt hos patienter med cancer för att förbättra deras möjlighet att hantera sin sjukdom och bibehålla så mycket som möjligt av patientens psykiska hälsa och främja livskvalitet Introduktion: Cancer är ett globalt folkhälsoproblem och en ledande dödsorsak runt om i världen. Vid en cancerdiagnos erfar många patienter någon gång psykisk ohälsa. Antalet personer som får cancer ökar ständigt och utvecklingen av antalet cancerdrabbade ökar i allt snabbare takt. Syfte: Syftet är att belysa aspekter som påverkar behovet av psykosocialt stöd i samband med cancer. Metod: Litteraturstudien följde Polit &amp; Becks (2017) nio-stegs process. Arbetet började med att utforma ett syfte för att sedan genomföra en databassökning. Databassökningen utfördes i CINAHL, PsycINFO och PubMed. Selekterade artiklar granskades efter de kvalitetsmallar som är beskriven i Forsberg &amp; Wengström (2015). Urvalsprocessen resulterade i totalt 10 vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna analyserades för att sedan sammanställas till ett resultat. Resultat: Vid analysen identifierades fem huvudkategorier: kunskapsbehov, fysiska symtom och dess biverkningar, emotionella/psykiska påfrestningar, behov av copingstrategier samt socioekonomiska förhållanden. Vid svår sjukdom behöver patienten stöd och hjälp för att hantera sin livssituation. Behovet av stöd och i vilken form är väldigt individuellt och varje patient bör bedömas utifrån de egna behoven. Slutsats: Psykisk ohälsa bör identifieras tidigt hos patienter med cancer för att förbättra deras möjlighet att hantera sin sjukdom och bibehålla så mycket som möjligt av patientens psykiska hälsa och främja livskvalitet