Bakgrund: När en person blir diagnostiserad med demenssjukdom drabbar det även dennes partner. Demenssjukdom är en livslång sjukdom och kan orsaka både minnessvårigheter och personlighetsförändringar. Detta kan innebära en stor omställning för partnern med ny livssituation att anpassa sig till. Upplevelsen av detta och vilket behov av psykosocialt stöd som efterfrågas är unikt för varje person och det stöd som ges måste därför skräddarsys och anpassa efter varje person. Siffran på antalet personer med demenssjukdom förväntas öka med tiden vilket innebär ett behov av ökad kunskap kring partners upplevda behov av psykosocialt stöd.  Syfte: Syftet var att beskriva det upplevda behovet av psykosocialt stöd hos partnern till en person med demenssjukdom.                                                                                                  Metod: En allmän litteraturöversikt gjordes med en kvalitativ ansats. Studien baserades på åtta utvalda artiklar och analyserades utifrån Fribergs analysmetod för litteraturöversikter. Resultat: Studien resulterade i tre huvudteman med tillhörande subteman. Dessa huvudteman var: Behov av sociala nätverk, med tillhörande subteman: Vänner och familj och Behov av att dela sina upplevelser med andra i samma situation, huvudtemat Behov av formella stödinsatser med de tre subteman Stödgrupper, Vikten av en skräddarsydd omvårdnad och Stöd i form av information, samt huvudtemat Behov av stöd i en förändrad vardag med tillhörande subteman Behov av avlastning och En förändrad roll och vardag. Slutsats: Studiens resultat visade att partners till personer med en demenssjukdom hade ett individuellt behov av psykosocialt stöd. Att dela sina upplevelser med andra i samma situation, möjligheter till tid för sig själv samt ökad kunskap och information var några av de primära önskemålen hos parters för att tillfredsställa dessa behov.

Bakgrund: Att drabbas av cancer kan väcka känslor av sorg, ångest och apati. De känslorna kan även skapa rädsla för återfall och krisreaktioner och det kan därför i perioder finnas behov av psykosocialt stöd. Behovet av stöd är individuellt och kan ändras över tid. Psykosocialt stöd innebär att i en krissituation eller kristillstånd få stöd i form av personlig närvaro, visad medkänsla, hjälp att hantera den sociala situationen, alternativt samtal som kan ge kraft åt den krisdrabbade att själv bearbeta tankar, känslor och finna sätt att gå vidare. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hur de ger psykosocialt stöd till patienter med cancer.  Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 12 sjuksköterskor som arbetar på en onkologisk vårdavdelning och en onkologisk dagsjukvård/mottagning. En kvalitativ abduktiv innehållsanalys gjordes på intervjuerna för att få fram ett resultat.  Resultat: Resultatet bygger på fyra kategorier: emotionellt stöd, bekräftande stöd, informativt stöd och instrumentellt stöd. De fyra kategorierna har två subkategorier vardera som beskriver hur sjuksköterskorna upplever att de ger psykosocialt stöd. Några delar sjuksköterskorna tar upp är att ta sig tid, lyssna och finnas där för patienten. Slutsats: Sjuksköterskor upplever att det finns behov av ökad kunskap om hur de ska ge psykosocialt stöd på ett individanpassat sätt. Framöver bör sjuksköterskor som arbetar med patienter med cancer få möjlighet till utökad utbildning och verktyg för att kunna identifiera och tillgodose patientens olika behov för att känna trygghet i att ge psykosocialt stöd.

The supportive role of nurses in psychological care of women with breast cancer / Sjuksköterskans stödjande roll i den psykologiska omvårdnaden av kvinnor som drabbas av bröstcancer

Bakgrund: Av alla graviditeter slutar 10-20% med ett missfall, vilket betyder att det är vanligt förekommande och drabbar många kvinnor. Ett missfall kan innebära en väldigt traumatisk upplevelse för den drabbade och är både psykiskt och fysiskt påfrestande.   Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva kvinnors upplevelser av missfall.   Metod: Litteraturstudie där resultatet baseras på 10 vetenskapliga artiklar baserade på en kvalitativ ansats.   Resultat: Vid ett missfall upplevde kvinnorna i studierna ofta att vårdpersonal gav för lite information och hade bristande förståelse. Mer psykosocialt stöd var en återkommande önskan, då de sällan blev erbjudna det. Missfallet innebar mer än att förlora ett framtida barn. Det var en komplex situation, där kvinnan drabbades av både fysisk och psykisk smärta. Känslor såsom att förlora kontrollen, att skuldbelägga sig själv, oro och rädsla inför framtiden var ofta förekommande. Sorgen över vad de kunde haft var något som kunde vara i flera år efter missfallet. Att få bearbeta sorgen visade sig vara en väldigt viktig del för de flesta kvinnorna.   Slutsats: Sorg är något som de flesta kvinnor upplever efter ett missfall och många av dem efterfrågar mer stöd och hjälp i hanteringen av sorgearbetet. Att drabbas av psykisk ohälsa, såsom depression och ångest är vanligt förekommande efter ett missfall. Genom att erbjuda alla drabbade kvinnor psykosocialt stöd i anslutning till missfallet kan psykisk ohälsa och onödigt lidande förebyggas. Det finns ett behov av ett bättre bemötande samt mer information från vårdpersonal. Eftersom brist på information kan leda till att kvinnan skuldbelägger sig själv bör detta prioriteras. Sjukvårdspersonal behöver mer kunskap gällande upplevelser av missfall för att kunna ge en tillfredsställande omvårdnad där kvinnan känner sig trygg och väl bemött. Det bör dock tas hänsyn till att allas upplevelser av ett missfall är individuellt och vården bör därför anpassas därefter. / Background: Of all pregnancies, 10-20% end with miscarriage, which means that it is a common matter and affects many. It can be a very traumatic experience and the effects it has on women can be both mental and physical.   Purpose: The purpose of this literary study is to describe women's experiences of miscarriage.   Method: The method of the research is a literary study, which is based on 10 original articles, with a qualitative approach.   Results: When a miscarriage occurred, women often felt that the care staff offered limited information and had a lack of understanding. More psychosocial support was a recurring desire as the women seldom felt that they were provided with it. The miscarriage meant more to them than losing a future child. It was a complex situation where the woman was in both physical and mental pain. Emotions such as lack of control, self-blame, anxiety, fearing for the future and sorrow were frequent. Grieving over what they could have had was something that could be experienced over several years after the miscarriage. Processing the grief was a very important part for most women.    Conclusion: Grief is something that most women experience after a miscarriage and many of them are asking for more support and help in dealing with grief. To suffer from mental illness, such as depression and anxiety are common after a miscarriage. By offering all affected women psychosocial support after the miscarriage, mental illness and unnecessary suffering can be prevented. There is a need for a better refutation as well as more information from health professionals. Because of the lack of information woman sometimes blames themselves, therefore this should be a priority. Healthcare professionals need more knowledge regarding experiences of miscarriage in order to provide adequate care where the woman can feel safe and be treated well. However, it should be taken into account that everyone's experience of a miscarriage are individually and care should therefore be adjusted accordingly.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) uppskattas för närvarande vara den fjärde ledande dödsorsaken i världen. Sjukdomen innebär både psykiska, sociala och fysiska begränsningar för de patienter som drabbas. Då sjukdomen påverkar hela människans tillvaro har sjuksköterskan en värdefull roll i att stödja och motivera patienterna att hantera situationen. För att sjuksköterskor bäst skall kunna stödja dessa patienter bör de ha en uppfattning om vilka faktorer som påverkar patienternas upplevelse av välbefinnande. Detta för att patienterna skall kunna införliva kunskapen i den egna livssituationen. Syftet med denna studie är att beskriva vad som möjliggör och hindrar upplevelsen av välbefinnande hos patienter med KOL. Metoden är en litteraturstudie enligt Axelsson (2008) och är baserad på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultatet presenteras i två huvudkategorier; ”Patienters behov för att klara av vardagen” som beskriver att patienter med KOL är i behov av strategier för att klara av andnöden samt kunskap om hur de kan utföra egenvård. ”Betydelsen av samhörighet”, beskriver upplevelsen av stöd från familjen, vänner och vårdpersonal. Patienter med KOL upplever att de behöver kunskap och strategier för att kunna hantera sin sjukdom, ta kontroll över den och uppleva välbefinnande i sin situation. De flesta patienter upplever att samhörighet och stöd från andra människor är betydelsefullt. En del patienter upplever att samhörighet med andra patienter med KOL, i vissa fall hindrar dem från att uppleva välbefinnande. Dessutom är upplevelsen av depression, stigmatisering och ångest vanligt hos dessa patienter och hindar patienterna från att uppnå välbefinnande. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Av alla diagnostiserade graviditeter avslutas tio till femton procent spontant i missfall. Kvinnans reaktion vid missfall kan till stor del bero på om kvinnan blivit planerat gravid eller var ovetandes om graviditeten. Sjuksköterskor har en betydande roll för att tillhandahålla god omvårdnad till kvinnor som genomgått missfall, vilket innebär en utmaning med begränsade resurser. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att beskriva kvinnors upplevelser av att genomgå missfall. Metod: En litteraturöversikt baserad på 16 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats, som samlades in från databaserna CINAHL, PubMed, PsycINFO och Web of Science. Artiklarna har kvalitetsgranskats, systematiskt analyserats och sammanställts i resultatet. Resultat: Analysen resulterade i följande fem huvudkategorier; från förväntansfull graviditet till traumatiskt missfall, behov av omvårdnad, psykisk och emotionell påverkan, behov av stöd från hälso- och sjukvården och anhöriga samt kvarstående psykisk påverkan efter missfall. Slutsats: Varje kvinna har en unik upplevelse av att genomgå missfall. Den individuella upplevelsen baseras på diverse faktorer och kan i sin tur generera i emotionella reaktioner. Trots en tillfredsställelse av den kroppsliga vården vid missfall finns avsaknad av vård, stöd och uppföljning för konfrontering av de emotionella reaktionerna samt det psykiska måendet. För att ge kvinnor en personcentrerad, säker vård krävs att vidare forskning utförs där kvinnors specifika behov identifieras. / Background: Among ten to fifteen percent of all diagnosed pregnancies ends in a spontaneous miscarriage. Women’s reaction in case of miscarriage can due to the fact that the pregnancy was planned or if the woman was unaware of the pregnancy. Nurses have a significant role to play in providning good care for women who have undergone miscarriage, which means a challenge with limited resources. Purpose: The purpose of the literature review was to describe women’s experience of going through a miscarriage. Methods: A literature review based on 16 scientific articles with qualitative and quantitative approach, collected through the databases CINAHL, PubMed, PsycINFO and Web of Science. The articles have been quality examined, systematically analyzed and compiled in the result. Results: The analysis resulted in five main categories; from expectant pregnancy to traumatic miscarriage, need for nursing, mental and emotional impact, the need for support from the health care system and relatives as well as residual mental effects after miscarriage. Conclusion: Every woman has a unique experience of going through miscarriage. The individual experience is based on various factors and can in turn generate in emotional reactions. Despite the satisfaction of the physical treatment of miscarriage, there is an absence of care, support and follow-up for the confrontation of the emotional reactions and the mental health. To give women a person-centered, safe health care requires that further research is carried out in which women’s specific needs are identified.

Syftet med uppsatsen var att undersöka och analysera våldets konsekvenser för förändringsarbetet enligt socialarbetare samt vilket stöd som socialarbetare anser skapar potential i arbetet med förändringsprocesser hos kvinnor som är utsatta för våld i nära relationer. Studien genomfördes med kvalitativ metod genom utförda semistrukturerade intervjuer och tematisk analys. Urvalet i studien var fem socialarbetare som arbetar inom myndigheter och ideella organisationer med kvinnor som är utsatta för våld i nära relationer. För att få en djupare inblick i socialarbetares arbete med kvinnors förändringsprocesser så har resultatet analyserats utifrån Helen Rose Fuchs Ebaughs (2018) exit-teori. Resultatet presenterades i två delar: 1. Våldets konsekvensers påverkan på socialarbetares arbete med förändringsprocesser 2. Socialarbetares stöd samt andra faktorer som påverkar och möjliggör förändringsprocesser hos kvinnor som är utsatta för våld. Resultatet visade att psykosocialt stöd ansågs ha en stor betydande roll i arbetet med kvinnor som är utsatta för våld i nära relationer, då det tillsammans med socialarbetarnas utbildning och kompetens samt personligt intresse och engagemang är viktigt för att stödja kvinnor till förändring. Resultatet indikerade även att samverkan mellan myndigheter och ideella organisationer var angelägen, däremot uppmärksammades skillnader mellan ideella organisationer och myndigheter gällande möjligheter till att erbjuda praktiskt stöd. Avslutningsvis tyder studiens resultat på att kvinnor som blir utsatta för våld i nära relationer genomgår en förändringsprocess när de söker stöd hos socialarbetarna. Vilket visar även på att socialarbetarna i förändringsarbete behöver vara medvetna om och ha förståelse för den förändring som kvinnor genomgår när dem är i frigörelseprocessen, för att socialarbetare sedan ska kunna möjliggöra att stöd tas emot efter det behov som kvinnorna har.

Bakgrund: Personal inom hälso- och sjukvården ska “beakta ett barns behov av information, råd och stöd” när ett barns förälder eller annan vuxen i barnets närhet lider av eller drabbas av sjukdom, skada, beroende eller vid dödsfall. Barn i familjer där minst en förälder har ett missbruk eller beroende löper större risk att utsättas för fysiskt och psykiskt våld. Barn som växer upp under sådana förhållanden löper även en ökad risk att själva utveckla beroendeproblematik. Information och stöd kan vara avgörande för deras framtida hälsa. Syfte: Att undersöka vilken kunskap och vilka erfarenheter sjuksköterskor verksamma inom beroendepsykiatrin har av att uppmärksamma om det finns barn i patientens närhet som är i behov av information och stöd, samt vilka hindrande respektive främjande faktorer som finns för att kunna tillgodose detta behov. Metod: Sex sjuksköterskor deltog i individuella intervjuer. Intervjuerna analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Samtliga respondenter uppgav att de alltid tillfrågar sina patienter om det finns barn i deras närhet. De främjande faktorer som har framkommit är att det hos sjuksköterskorna fanns en vilja till förbättring och utveckling i verksamheten samt att barnen uppmärksammas. De hindrande faktorerna beskrivs vara miljön inom beroendepsykiatrin, sjuksköterskornas utbildningsläge, olika rädslor samt viss tidsbrist. Slutsats: Om en strukturerad handlingsplan för att stödja och informera barnen fanns att tillgå skulle detta tillsammans med det engagemang som redan finns hos sjuksköterskorna kunna leda till ett förbättrat stöd till de barn som lever tillsammans med en vuxen med missbruksproblematik. / Background: Staff within the Swedish health care should “consider a child’s need of information, advice and support when the child’s parent or other adult in the child’s vicinity suffers from illness, injury, addiction or death”. Children in families where one parent suffers from substance addiction or abuse are at greater risk of being exposed to physical and psychological violence. Children who grow up under those circumstances are also at greater risk of developing addiction problems. Information and support may be vital for their future quality of life. Aim: To examine the knowledge and experiences nurses working in the field of addicition psychiatry have regarding inquiring about whether there are children close to their patient who are in need of information, support, and also what impeding and promoting factors they experience in regards to providing that information and support to the child. Methods: Six nurses participated in individual interviews. The interview results was analyzed using a manifest content analysis. Results: All of the nurses said that they always ask their patients if they have children among them. The promoting factors are their will to improve and development of the business and that they pay attention to the children. The impeding factors are described as the environment within the psychiatry, the nurses education, different fears and a lack of time. Conclusions: If a structured plan to support and inform the children were available, together with the commitment the nurses have expressed, could lead to an improved support for children living with an adult with substance abuse problems.

The aim of the study was to describe what it's like to live with Multiple Sclerosis (MS) and experiences of social support and being received and met by health personnel. The method was a qualitative interview study of descriptive design and was analyzed using qualitative content analysis. Three women and two men (26-75 years) with MS from two municipalitiesin central Sweden participated in the study. The main results showed that the participants felt the disease limited everyday life. The majority described feelings of injustice being affectedby the illness, but they now have a new perspective on life. Participants described lack of information and communication from health personnel. All felt there is a long wait to get appointments in specialist care and says it depends on too few staff. Participants felt that being received and met by health personnel have been good, some describes that lack of time and staff may influence the response from health personnel negatively. The conclusion was that the participants daily life was limited by the disease in various extent and could lead to strong feelings. Several felt they learned to live with the disease because of a positive attitude and persistence. Participants felt it was important to get information, rehabilitation, and that health personnel listened. However, the participants experienced long wait to get access to specialist care, and that the main support they got from there was through telephone contact.

Hjärtsvikt är en av Sveriges största folksjukdomar och en vanlig orsak till sjukhusvistelse. Kvalificerad professionell vård i hemmet kan minska antalet inneliggande vårddygn för den hjärtsviktssjuke. Lyfts inte hjärtsviktssjuka personers behov av stödjande insatser fram finns risk för att professionella vårdare i hemmet inte uppmärksammar den sjukes behov av psykosocialt stöd. Syftet med litteraturstudien var att beskriva behovet av psykosocialt stöd för den hjärtsviktssjuke personen som vårdas i hemmet. Systematisk litteraturstudie valdes där 19 artiklar analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Det framkom två huvudkategorier; professionella stödet och det informella stödet. Resultatet beskriver behovet av stödjande insatser i form av psykosocialt stöd den hjärtsviktssjuke erfar i hemmet. Då den professionella vården gjorde en helhetsbedömning av den hjärtsviktssjuke uppmärksammades psykosociala behov hos den sjuke. Genom att stärka den inneboende förmågan med stödjande insatser kunde den sjuke hantera de psykiska symtom som hjärtsvikt medförde. För det professionella stödet var delaktighet av största vikt, delaktighet ökade känslan av att bemästra sjukdomssituationen och stärkte värdigheten hos den sjuke. Litterturstudien riktar sig främst till distriktsköterskor i kommunal hemsjukvård och är överförbar på personer med andra palliativa sjukdomar. Vidare forskning för att få en helhetsbild av den hjärtsviktssjukes vård i hemmet skulle vara att undersöka hur atienternas copingförmåga påverkar deras psykosociala välbefinnande. / Heart failure is one of the most common diseases and a major cause of hospitalization in Sweden. Professional health care provided at home might decrease the number of days of hospitalization for the heart failure patient. If not the heart failure patient´s need for support takes into consideration, there is a risk that professional caregivers in the home do not pay attention to the patient`s need of psychosocial support. The purpose of this study was to describe the heart failure patient's need for psychosocial support while being cared for in the home. A systematic literature review was chosen, 19 articles where selected and analyzed by qualitative content analysis. Two main categories revealed: professional support and informal support. Results of the study describe the supportive services in the form of psychosocial support on heart failure patient experience in the home. The professional care made a holistic assessment of the patient and they noticed psycho-social needs. By enhancing the inherent ability with supportive services, the patient could cope with the mental symptoms of heart failure. For the professional support the involvement of the supporting effort was of paramount importance. If the heart failure patient felt participating in the care, the patients feeling of mastering the disease situation and strengthening of the dignity increased. The literature study caters mainly to district nurses in municipal home care and is transferable to persons with other palliative diseases. Further research is needed to gain an overall picture of the heart failure patient's home care would be to examine how patients' coping, affect their psychosocial well-being.