I det här arbetet har jag undersökt vikten av publikkontakt för mig som musiker.   Syftet för mig var att finna tillvägagångssätt att som musiker känna mig säkrare på scen och kunna beröra min publik.   Jag har skrivit en musikalisk clownmonolog Du duger inte som hade premiär den 1 april. Den spelades in och därefter har jag analyserat om den känsla jag hade på scen överensstämde med, eller skiljde sig från, vad jag kände som publik.   Jag har med hjälp av det här arbetet funnit ett tillvägagångssätt att musicera som gjort mig tryggare och mer kontrollerad på scen.

The purpose of this thesis was to investigate the soap opera “The Bold and the Beautiful” (Swedish title “Glamour”) and its viewers/fans and to understand on a deeper level how their communication looks like on the social media. The study also discusses partly the aspect of power between the mass media that in some way have an influence on the soap opera and its fans. The basis for this has also been the fans conversations in the social media.To answer the purpose of the essay, I specified it in the form of three following questions: “How does the Swedish “The Bold and the Beautiful” fandom is being design through their communicative actions on the social media?", “What kind of “fan-talk” the Swedish “The Bold and the Beautiful” fans are being engage on Facebook?” and “How can the power relationship between “The Bold and the Beautiful“ fans and different media be understood from the “fan-talk” and construction of the fandom that can be found on Facebook?”To examine the purpose of the essay and get answers to my questions I looked closely at the Swedish fans of the soap opera “The Bold and the Beautiful”. I have chosen to investigate two Facebook groups: ”Glamour ettan - en del av Glamoursällskapet” och ”Glamoursällskapet 2.0”.The method used is a form of netnography where the data has been analyzed by qualitative content analysis.Social TV is a phenomenon in which television viewers use social media to discuss with other media users specific media content. “The Bold and the Beautiful” fans in my study uses Facebook to discuss, argue and debate about the soap opera thus making “The Bold and the Beautiful” to a social TV. The social TV created a new kind of audience so called the social audience, which is a result of a change within the new media development. The process of change is itself based on interactivity through social networks. The study describes the characteristics of a fan, a person whose activities expands wider than just watching a particular television program. If a person chooses to devote their own time to discuss media content that is available on the classic media channels with other media users, he becomes conscious or unconscious, a fan. Members of both study groups are an example of the social audience.The study shows that previous research from mainly Fiske (1992) and Jenkins (1992) on fans and fandom, confirms their results how a fandom constructs itself. From the perspective of how the opportunities and conditions for fans to communicate have changed, it is remarkable that recent years facilitated by use of the social media. The study shows that social media today is the main arena for fan-talk. Regarding the power aspect the study shows a clear relationship between the fans and the media. The fans want to be able to influence the media to raise the attention of the soap opera “The Bold and the Beautiful” through various activities. / Syftet med den här uppsatsen var att undersöka såpoperan ”Glamour” och dess tittare/fans samt att förstå på ett djupare plan hur fansens kommunikation förekom på sociala medier. Studien diskuterar även till viss del den maktaspekt som finns i relationen mellan de massmedier som på något sätt har inflytande på såpoperan och dess fans. Utgångspunkten för detta har även varit fansens samtal i de sociala medierna.För att besvara uppsatsens syfte preciserade jag den i form av tre frågor: ”Hur konstruerar sig en svensk ”Glamour”-fandom genom sina kommunikativa handlingar på Facebook?”, ”Vilka typer av ”fan-talk”/fandiskussioner ägnar sig svenska ”Glamour” fans åt på Facebook?” samt ”Hur kan maktrelationen mellan svenska ”Glamour” fansen och de olika massmedierna förstås utifrån de fandiskussioner och de fandomskonstruktioner som går att finna på Facebook?”För att undersöka uppsatsens syfte och få svar på mina frågeställningar, tittade jag närmare på svenska fans av såpoperan ”Glamour” genom att undersöka två Facebook-grupper: ”Glamour ettan - en del av Glamoursällskapet” och ”Glamoursällskapet 2.0”. Metoden för undersökningen är en form av netnografi där data har analyserats genom en kvalitativa innehållsanalys.Den sociala teven är ett fenomen där tevetittare använder sig av olika sociala medier för att diskutera och resonera med andra medieanvändare kring ett specifikt medieinnehåll. Glamourfansen i min undersökning använder sig av Facebook för att diskutera, resonera och debattera kring såpoperan vilket således gör ”Glamour” till en social teve. Den sociala teven skapade en ny sorts publik nämligen den sociala publiken, som är ett resultat av en förändringsprocess inom den nya medieutvecklingen. Förändringsprocessen är i sig baserat på en interaktivitet via de sociala nätverken. I studien beskrivs det som kännetecknar ett fan, en person vems aktiviteter utvidgar sig bredare än bara att titta på ett specifikt teveprogram. Om en person väljer att ägna egen tid åt att diskutera och resonera medieinnehåll med andra medieanvändare som finns på de klassiska mediekanalerna, blir han medveten eller omedveten, ett fan. Medlemmar i båda undersökta Facebook-grupperna är ett exempel på den nya sociala publiken.I studien framkommer att tidigare forskning ifrån främst Fiske (1992) och Jenkins (1992) om fans och fandom kulkturen, får bekräftelse i sina resultat hur en fandom konstruerar sig. Detta är anmärkningsvärt ur perspektivet hur möjligheterna och förutsättningarna för fans att kommunicera de senaste åren underlättats så markant genom sociala medier. Studien visar att sociala medier i dag är huvudarenan för fandiskussioner. Gällande maktaspekten så visar studien att en tydlig relation mellan fans och massmedier finns. Fansen vill kunna påverka massmedia att höja uppmärksamheten hos såpoperan Glamour genom olika aktiviteter.

<p>Syfte:  Syftet med studien var att undersöka hur SVT Interactive (SVTi) kan utveckla sitt strategiska arbete med sin webbplats gentemot den unga publiken, i åldrarna 9-12 år, i dagens digitala medielandskap.  Uppsatsen är en del i projektet ’Unga nätkulturer’ som finansieras av KK-stiftelsen.</p><p>Metod:  I studien har vi tillämpat kvalitativa gruppintervjuer tillsammans med den visuella metoden, teckningar.</p><p>Resultat: Barns drömsajt består av kommunikation, interaktion (främst i form av olika spel), design och personlighet. Det är viktigt för dem att de kan göra något mer än ”bara” läsa.</p>

Det övergripande syftet med denna uppsats är att undersöka hur journalister utnyttjar de interaktiva möjligheterna med Twitter, och hur journalisters användning av Twitter förhåller sig till deras förhållningssätt till publiken. Med hjälp av både en kvantitativ innehållsanalys och kvalitativa intervjuer undersöks nio journalisters användande av Twitter, och samma nio journalisters förhållningssätt till sin publik. Resultatet analyseras sedan främst med hjälp av Anderssons (2009) teorier om svenska journalisters förhållningssätt till publiken och Karlssons (2007) teorier om interaktion i journalistiken. Resultatet från intervjuerna visar att journalisterna har en positiv syn på publiken och att de även är positiva till interaktion med publiken. I intervjuerna är publik och interaktion två nyckelord och journalisternas svar pekar på att de fokuserar både på uppdraget och på publiken. Däremot visar den kvantitativa undersökningen av journalisternas Twitter-inlägg att journalisterna inte i speciellt hög grad använder den interaktiva möjligheten som Twitter ger till att skapa kontakt med publiken. Endast tio procent av journalisternas inlägg är interaktion med publiken. Twitter används i stället främst för att hålla koll på vad som skrivs i andra medier och för att länka till egna och andra journalisters texter. Journalisternas interaktion sker vanligtvis med andra journalister och personer yrkesverksamma inom media och PR. Slutsatsen i studien är att journalisternas inte ”lever som de lär”. Journalisternas användning av Twitter ger inte en ökad interaktion mellan journalister och publik trots att journalisterna i intervjuerna ger uttryck för en positiv syn på publiken och interaktion.

Syfte:  Syftet med studien var att undersöka hur SVT Interactive (SVTi) kan utveckla sitt strategiska arbete med sin webbplats gentemot den unga publiken, i åldrarna 9-12 år, i dagens digitala medielandskap.  Uppsatsen är en del i projektet ’Unga nätkulturer’ som finansieras av KK-stiftelsen. Metod:  I studien har vi tillämpat kvalitativa gruppintervjuer tillsammans med den visuella metoden, teckningar. Resultat: Barns drömsajt består av kommunikation, interaktion (främst i form av olika spel), design och personlighet. Det är viktigt för dem att de kan göra något mer än ”bara” läsa.

Objektivitet anses vara en central del av journalistik i en demokratisk och västerländsk värld, som bör vara ett vägledande ideal för de yrkesverksamma i deras arbete med att samla och presentera information. Deras professionella uppgifter består bland annat av att återge en sann bild av verkligheten, att visa lojalitet mot medborgare samt att vara opartiska och oberoende. Kritik riktas stundtals mot journalisters brister i att presentera nyheter som fullt ut följer objektivitetens principer, med argument om att journalistiken påverkas negativt av ökade kommersiella intressen. Sport är en genre inom nyhetsrapportering som har ett lågt anseende och utesluts från mer prestigefylld journalistik, som detta till trots är populär att konsumera ur ett publikperspektiv. Denna undersökning har haft sportjournalistikens låga status tillsammans med människors förhoppning om att fylla särskilda behov med hjälp av sportkonsumtion, som utgångspunkt för att vidare studera objektivitet inom området. Med detta som bakgrund ämnar studien att klargöra och belysa om publiken har förväntningar på objektivitet i sportjournalistik och i sådant fall vilka förväntningar.   Metoden som tillämpats för att kunna undersöka publikens åsikter kring ämnet är kvalitativ, detta i syfte om att skapa djupare förståelse för publikens attityder och uppfattningar. Fyra fokusgruppsintervjuer har genomförts där de personer som intervjuats har representerat en grupp sportintresserade unga vuxna i åldern 20–30 år, med totalt 24 deltagande, samtliga bosatta i Karlstad, Sverige.   Resultat av studien visar att publiken gör skillnad på vilka krav som kan ställas på att följa journalistiska etiska riktlinjer utifrån; medial kanal, enskilda sportjournalister, public service, kommersiella kanaler och lokal- och nationell nyhetspress. Ett samband kan i denna studie synliggöras mellan publikens uppfattning om sport som en nyhetskälla av lättsam och underhållande natur, som således skapar lägre förväntningar på att objektivitetsidealet efterföljs. Det bör poängteras att olika faktorer inom journalistisk objektivitet, förväntas att uppnås av publiken med väldig variation. Trovärdigheten hos sportjournalister tenderar att bedömas av publiken efter huruvida de uppgifter och resultat som presenteras är korrekta medan ett oberoende mot de som bevakas anses vara mycket svårt och ovanligt att uppfylla.   En annan viktig aspekt som belysts i studien är att sportjournalistik berörs av det geografiska läget för nyhetsredaktionen, där ett prioriterat medialt utrymme för lokala och nationella lag tillsammans med redaktionernas beroende av goda relationer till föreningar och lag, uppfattas som orsaker till bristande objektivitet.

Min uppsats undersöker hur P3 arbetar för att bevara och attrahera den unga publiken i dagens medielandskap. Genom etnografisk metod har jag kombinerat intervjuer och deltagande observationer för att förstå hur P3 arbetar i dagens medielandskap. Den tidigare forskning och teorier som har använts beskriver värderingar inom public service, ungdomsradion och mediers inflytande i relation till dagens unga generation. Materialet består av transkriptioner från intervjuer och deltagande observationer. För att analysera materialet har jag använt mig av tematisk analys. Alla teman beskriver olika aspekter inom P3s arbete. De teman som jag har kategoriserat materialet i är: P3 – värderingar och legitimitet, En ung kanal – utbud och ton, Spelplanen – sociala medier och interaktion, Konkurrens – digitalisering och kommersialisering och Framtiden – format och teknologi. Resultatet visar hur P3 arbetar för att behålla sin legitimitet som public service-kanal i relation till dagens mediefält som ställer nya krav på P3 som publicist och hur P3 arbetar för att nå en ung publik som är väldigt tillgänglig, men ändå komplicerad att nå.