The purpose of this research was to provide a better understanding of handbooks and to establish criteria guidelines for handbook selection and use. Content analysis utilizing the library as fieldwork identified 15 handbooks for MsWs meeting selection criteria for this study. Coding and diagramming of over 2000 pages resulted in identification of 15 themes which grouped into 3 types of relationships: personal (to self and God), familial (to husband and children), and congregational (to the church). Six of these themes were recognized as distinctive to the life of the MsW. Three time frames (1940 to 1960, 1960 to 1980, and 1980 to 1998) were established, and handbooks were found to be consistent with the social context of their respective era. An unfolding picture of the life of the MsW as portrayed by key informants revealed a shift in emphasis, with earlier handbooks portraying a lifeworld revolving around role fulfillment, and later handbooks emphasizing development as a person. A lack of learning opportunities for MsWs was noted throughout the eras. A 30+ page appendix of metaphors indicates that MsWs use their gift of reasoning through word pictures. The authors taught lived world truth as they perceived it. This study indicated clues as to appropriateness of content in handbooks and safeguards to be taken in reading them for self-directed learning or other training purposes. The implication is that handbooks are adult education by default. Two original products resulting from this research were a schemata of the process of using handbooks as a format for learning and selection criteria guidelines for choosing a handbook. The process may be utilized in self-directed learning (individual or guided) and within other educational settings, and the guidelines may be adapted to handbooks for other populations. This research should encourage related studies to broaden the knowledge base of understanding handbooks and recognizing their place in training, utilizing field research using literature sources, and assisting MsWs with learning how to effectively manage their myriad roles and relationships. / Ed. D.

Vilka faktorer som främjar återhämtning från substansberoende kan vara komplex. Olika faktorer så som uppväxtvillkor och sociala färdigheter samspelar. I arbetet med substansberoende personer kan främjande faktorer och individuella förutsättningar förbises. Ökad kunskap skulle bidra till att förbättra vården av dessa personer. Syftet med den här studien var att belysa tidigare substansberoende personers upplevelser av främjande faktorer för återhämtning och bibehållen drogfrihet utan behandling med metadon eller buprenorfin. I studien intervjuades tre män och tre kvinnor med tidigare substansberoende. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet beskrev intervjupersonerna sina upplevelser från tidig återhämtning fram till många års drogfrihet. De berättade om att de stärkts genom inre förändring, att de utvecklat sunda relationer och fått gemenskap, att de blivit en del av samhället och att de utvecklats som individer. Slutsatsen är att det är viktigt att lyfta fram dessa erfarenheter för att förbättra vården av personer med substansberoende.

The overall aim of this thesis was to study the thinking strategies and clinical reasoning processes of registered nurses (RNs) and to implement and test a computerized decision support system (CDSS) integrated into the electronic health care record (EHR) to improve patient outcomes, i.e. to prevent pressure ulcers (PUs) and malnutrition among residents in nursing homes.  A think-aloud (TA) study with a purposeful sample of RNs (n=30) was conducted to explore their thinking strategies and clinical reasoning (Paper I). A quasi-experimental study with a convenience sample of residents (at baseline, n=491 and at follow-up, n=480) from nursing homes (n=15) allocated into two intervention groups and one control group was carried out in 2007 and 2009 (Paper II). In Paper III residents’ records were reviewed with three instruments. Nursing personnel (n=25) from four nursing homes that had used the CDSS for eight months were interviewed and the CDSS was tested by nursing personnel (n=5) in two usability evaluations (Paper IV). The results showed that the RNs used a variety of thinking strategies and a lack of systematic risk assessment was identified (Paper I). The proportion of malnourished residents decreased significantly in one of the intervention groups after implementing the CDSS, however there were no differences between the groups (Paper II). The CDSS resulted in more complete and comprehensive documentation of PUs and malnutrition (Paper III). The nursing personnel considered ease of use, usefulness and a supportive work environment as the main facilitators of CDSS use in nursing homes. Barriers were lack of training, resistance to using computers and limited integration of the CDSS within the EHR system (Paper IV). In conclusion, the findings support integrating CDSSs into the EHR in nursing homes to support the nursing personnel.

The purpose of this study was to see how well newspapers manage to maintain their objectivity and balance when covering a Swedish team’s matches in an European tournament. We did this by doing a qualitative content analysis of the two biggest local newspapers, Sydsvenskan and Skånska Dagbladet, and the two biggest tabloids, Aftonbladet and Expressen – and their coverage of Malmö FF’s participation in the UEFA Champions League 2015. We analyzed all the post-game texts of the six games in the group stage – except for texts based on personal opinions, such as chronicles. The results show that the newspapers lose their objectivity and write more about the Swedish team and the Swedish players than the opponent team and their non-Swedish players. The result also show that the local newspapers put the focus on Malmö FF as a team, while the major tabloids focus on Malmö FF as being a part of Sweden and Swedish football. Last but not least the results also show that the ethnocentric and nationalistic attributes of the journalists play a major role in their writing.

Bakgrund: Svensk hälso- och sjukvård har som mål att god vård på lika villkor skall ges till hela befolkningen. Därmed ställs krav på att samhället tillgodoser vårdsökandes behov av kommunikationshjälp i vårdkontakter. Många studier belyser vikten av god kommunikation patienter och vårdgivare emellan. Studier saknas som beskriver BVC-sköterskans erfarenheter av att arbeta via tolk. Syfte: Att beskriva BVC-sköterskans erfarenheter och reflektioner av att arbeta på BVC när kommunikationen med barnen och deras vårdnadshavare sker via tolk. Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats och deskriptiv design med sju informanter. Analysmetod: kvalitativ innehållsanalys. Resultat: BVC-sköterskan ställs ofta inför svårigheter i arbetet när tolk måste användas men ser en glädje i och en vilja till att göra dessa möten så bra som möjligt. Förutsättningar för lyckade tolksamtal relaterade till att tolken var en lugn, förberedd, ackrediterad sjukvårdstolk, helst kvinnlig platstolk, med rätt dialekt, att BVC-sköterskan själv var tydlig i kommunikationen, att samtalsklimatet tillät frågor samt att en stödjande chef tillät ett självständigt arbetsupplägg. BVC-sköterskan ställdes ofta inför svårigheter relaterade till tolkens förhållningssätt, kunskaper och könstillhörighet, familjers önskemål som stred emot vad BVC-sköterskan ansåg bäst, störande ljud under tolksamtalet, tidsstyrt arbete, vilken tolkservice som upphandlats samt svårigheter vid telefontolkning pga. dålig teknisk utrustning. Slutsats: För att BVC-sköterskans positiva inställning ska bibehållas trots svårigheter i tolksamtal behövs ökat stöd och högre prioritet för området tolkning från chefer med fokus på att BVC-sköterskan ska kunna välja den samtalsform som fungerar bäst i tolksamtalet, att den tekniska utrustningen förbättras samt utbildningsmöjligheter för BVC-sköterskan i samtal via tolk. / Background: The Swedish health care law has the aim to give good and equal health care to the entire population. Provision of communication support should therefore be available if needed when encountering health care. Studies highlights the importance of good communication between patients and caregivers. Aim: To describe primary child health nurse’s experiences and reflections of working with children and their caretakers in interpreter mediated communication. Method: Interviews with seven informants, qualitative approach and descriptive design. Analyze method: qualitative content analysis. Result: The primary child health nurse often faces difficulties in the work situation when an interpreter is needed but looks a joy in and a willingness to make these meetings as good as possible. Contributing factors to successful interpreting mediated communication were related to; calm interpreter behavior, preparedness, accredited medical interpreter education, speaking the patient’s accent, being on-site and preferably a female interpreter. Successful factors related to the primary child health nurse included; calm behavior, distinct communication, an open-minded attitude allowing questions and a supportive manager allowing the nurses to plan their work independently. Problems facing the primary child health nurse was related to the interpreter’s dedication and knowledge, gender, family wishes versus the primary child health nurse thoughts of being the best interventions, noises during interpreter mediated conversations, time controlled work, interpreter service company, difficulties in telephone interpreted calls because of poor technical equipment. Conclusion: To keep up the primary child health nurse’ positive attitude despite difficulties in interpreter mediated communication it’s necessary with an increased manager support and higher priority of this subject, focusing that the nurse should be able to choose the best communication form, improvement of the technical equipment and to obtain interpreter mediated communication education.

Bakgrund Barns övervikt och fetma är en av vår tids största folkhälsoutmaningar, vilket kan påverka barnens hälsa och livskvalitet negativt och kan även orsaka allvarliga konsekvenser. Barn som har övervikt och fetma kan även uppleva utanförskap, osäkerhet, låg självkänsla och psykisk ohälsa. Dessa barn har också en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar samt att i förlängningen drabbas av en förtidig död. Syftet var att beskriva BVC-sjuksköterskans erfarenheter och reflektioner i arbetet kring övervikt och fetma hos barn mellan 3-5 år. Metoden var en intervjustudie med beskrivande design och en kvalitativ ansats med sammanlagt åtta deltagare. Kvalitativ innehållsanalys användes som dataanalys. Resultatet visade att BVC-sköterskan arbetade med att identifiera barns övervikt och fetma med hjälp av tillväxtkurvan och genom stödjande hälsosamtal men använde även sin erfarenhet och en klinisk blick för att fånga upp de barn som har övervikt och fetma. Övervikt och fetma hos barn är ett känsligt ämne och resultatet betonade att det var viktigt att ha modet att lyfta frågan med barnens föräldrar samtidigt som samtalet måste vara varsamt och anpassat efter barnens och föräldrarnas behov. Resultatet belyste även att BVC-sköterskorna upplevde att de kunde göra skillnad när de arbetade med föräldrar med en positiv inställning och en vilja till förändring. Slutsats Övervikt hos barn handlar oftast om en osund livsstil inom hela familjen och föräldrarna bär ansvaret för barnets hälsa. Tydligare lokala riktlinjer behövs för att öka tryggheten för BVC-sköterskan i sitt arbete med barns övervikt och fetma samt med deras föräldrar. / Background Children's overweight and obesity is one of the greatest public health challenges, which can affect children's health and quality of life negatively and can also cause serious consequences. Children who are overweighed and obese may also experience alienation, insecurity, low self-esteem and mental health. These children have an increased risk of cardiovascular disease and to ultimately suffer an untimely death. The aim was to describe the child health care nurse's experiences and reflections in the work on overweight and obesity among children aged 3-5 years. The method consisted of interviews, with in total eight participants. The study had a descriptive design with a qualitative approach and qualitative content analysis was used for the data analysis. The result showed that the child health care nurse worked to identify children with overweight and obesity by using the growth curve and supporting health calls. Experiences and a clinical eye were also used while capturing overweighed and obese children. Overweight and obesity in children is a sensitive topic and the results emphasize that it is important to have the courage to raise the issue with the parents, at the same time the call must be prudent and adapted to the children's and parents' needs. The results also highlighted that the child health care nurses felt that they could make a difference when they are working with parents with a positive attitude and a willingness to change. Conclusion Obesity in children is usually about an unhealthy lifestyle of the whole family and parents are responsible for the child's health. Clearer local guidelines are needed to increase security for the child health care nurse in her work with children overweight and obesity and their parents.

Inledning: Psykoterapeutisk ram är ett fenomen som är grundläggande att upprätta under terapeututbildning. Vad psykoterapeutstudenter faktiskt uppfattar och kan beskriva utgör en kvalitetssäkring av vad studenter uppfattar behövs i form av ram i förhållande till patienter men också i förhållande till utbildningssituationen. Att jämföra med rådande teori och empiri. Syftet med studien var att låta psykoterapeutstudenter beskriva sin uppfattning om vad som konstituerar fenomenet ram i psykodynamisk terapi. Frågeställningar: Vad uppfattar och beskriver psykoterapeutstudenter som psykodynamisk terapeutisk ram? Metod: Föreliggande studie har en hermeneutisk ansats och bearbetningsmetod är kvalitativ innehållsanalys. Datainsamlingsmetod är intervjuer. Resultat: Resultatet av frågeställningen visar sig som tre kategorier med underkategorier. Kategori ett är kär-lek, med underkategorier som ansvar och mellanmänsklighet. Kategori två är medvetenhet, med underkategorier som fysiska budskap, kontinuitet och omdöme. Kategori tre är potential, med underkategorier som symbolisera och integrera. Diskussion: Vad psykoterapeutstudenter beskriver som konstanter i psykodynamisk terapeutisk ram harmonierar framförallt med det som i litteratur och forskning beskrivs som inre- och yttre -ram. Resultatet har få konstanter i form av meta ram vilket kan förstås som att det finns en omedvetenhet i att upprätta meta ram. I förlängningen begränsar denna omedvetenhet studenters påverkan på utbildning och profession. / Introduction: Psychotherapeutic frame is a phenomenon which is fundamental to establish during therapist education. What psychotherapists students actually understand and can describe constitute a quality assurance of what students perceive is needed in form of frame, in relation to the patients but also in relation to the educational situation. To be compared with the prevailing theory and empiricism. The aim of the study was to let psychotherapist students describe their idea of what constitutes the phenomenon frame of psychodynamic therapy. Issues: What perceive and describe psychotherapist students as psychodynamic therapeutic frame? Method: This study has a hermeneutical approach and processing method is qualitative content analysis. The data collection method is interviews. Results: The result of the issue manifests as three categories with subcategories. Category one is love-play, with subcategories as responsibility and interpersonal. Category two is awareness, with subcategories as physical messages, continuity and opinion. Category three is potential, with subcategories as symbolize and integrate. Discussion: What psychotherapist students describe as constants in psychodynamic therapeutic frame, harmony above all with what the literature and research describes as inner and outer frame. The result has few constants in the form of meta- framework, which may be understood as that there is a lack of awareness in establishing meta- frame. In the extension this unawareness limits students influence on education and profession.

ROP undersökningen har visat sig vara en stressande och smärtsam undersökning för det prematura barnet. Vid ROP-undersökning är det barnsjuksköterskan som ansvarar för omvårdnaden om det prematura barnet på neonatalavdelning. Inga publicerande studier har identifierats inom området där sjuksköterskors upplevelser är beskrivna i samband med en ROP-undersökning. Suftet med pilotstudien var att belysa barnsjuksköterskors upplevelser i samband med ROP-undersökningar på prematura barn födda innan gestationsvecka 32. Pilotstudien har en kvalitativ deskreptiv design med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Resultatet visade att optimal omvårdnad och föräldramedverkan bidrog till en gynnsam omvårdnad enligt barnsjuksköterskorna. Smärtskattning, arbetsmiljö, barnfokus och information var utvecklingsområden som identifierades. Temat som framkom var att barnsjuksköterskorna upplevde att beteendestödjande interventioner har en skonsam inverkan på det prematura barnet vid en ROP-undersökning. Utifrån resultatet i pilotstudien vore det av intresse att undersöka barnsjuksköterskans omvårdnadsobservationer för att bedöma smärtförnimmelser vid en ROP-undersökning i en fullskalig studie. Vidare forskning inom detta område kan leda till att den evidensbaserade omvårdnande vid ROP-undersökning på det prematura barnet utvecklas.

Aim:  The overall aim of this thesis was to explore the development of a video-supported interactive learning model for movement awareness among nursing students. Methods:  Study I was a cross-sectional survey regarding prevalence and impact of musculoskeletal symptoms (MSS) among nursing students. In the remaining three studies a learning model was developed and explored; II - the inter-personal interaction (qualitative content analysis), III - the students’ experiences of using the learning model (phenomenological hermeneutics), IV - the students’ learning processes (hermeneutic approach). Results: 143 of the 224 respondents in study I reported MSS during the previous 12 months and of those 91 reported impact on physical daily life activities. The odds ratio for reporting MSS study year 3 was 4.7 (95% CI: 2.1 – 10.7). Study II shows that the students’ movement awareness and self-analysis developed when encountering their own movement through video feedback. Studies III and IV show that the facilitator’s reflective and responsive approach appears to be essential in creating interaction and a permitting learning atmosphere. The students became emotionally and cognitively challenged and personally engaged, were motivated to change by discovering details in their movements and gained a greater understanding of the relationship between their own movements and current or risk for future MSS. They also experienced emotional, cognitive and bodily confusion, which was interpreted as a necessary step in the changing process. Conclusion: MSS among nursing students appears to be a problem and education regarding ergonomic movements and principles is suggested to be emphasized in the nursing curriculum. The video-supported learning model enabled encountering and discovering one’s own body and movement in different ways, which facilitated reflection and motivation for change, which was supported by the facilitator’s reflective approach. The learning model, which could contribute to multifactorial ergonomic interventions, could also support movement awareness and learning in practical learning situations within education and rehabilitation. Further research needs to study the model in different contexts and in relation to MSS prevention.

Bakgrund: Barnvaccinationsstatistiken i Sverige är hög och endast ett fåtal föräldrar väljer att inte följa det svenska vaccinationsprogrammet. Tidigare forskning visar dock att föräldrar kan ha frågor och åsikter om vaccinets innehåll och verkan. Utifrån BVC- sköterskans erfarenhet av föräldrars frågor och åsikter i samband med vaccination av sina barn på BVC kan BVC-sköterskan genom denna studie bli bättre förberedd på att möta föräldrar. Detta torde kunna bidra till att skapa ytterligare trygghet kring vaccination av deras barn. Syfte: Syftet med studien var att undersöka BVC-sköterskans erfarenhet av föräldrars frågor och åsikter i samband med vaccination av sina barn på BVC. Metod: Studien har en kvalitativ induktiv ansats. Fjorton semistruktirerade intervjuer genomfördes med BVC-sköterskor som arbetat på BVC mellan ett till 37 år. Datamaterial analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att föräldrars frågor och åsikter allt mer tenderar att handla om att både hantera traditionella frågor och åsikter om smärta och biverkningar men även om en allt mer aktuell utmaning gällande informationsflödet som föräldrar möter idag. Resultatet sammanfattas i två kategorier: Frågor och åsikter om att vaccinera eller inte och Frågor och åsikter om vaccinet och dess följder. Slutsats: Föreliggande studie visar att BVC-sköterskorna har erfarenhet av att föräldrar har frågor och åsikter om vaccinationer. Studien kan tillföra betydelsefull kunskap om hur föräldrar söker information och på så vis ge förbättringsmöjligheter. / Background: The statistics for child vaccinations in Sweden are high, only a few parents choose not to follow the Swedish vaccination program. However, previous studies show that parents can have questions and opinions regarding the vaccines content and effects. From the BVC nurses experience of the parent´s questions and opinions in relation to the vaccination of their child at the BVC, a BVC nurse can through this study be better equipped to meet parents. This should be able to contribute to creating additional sense of security with regards to the vaccination of the child. Goal: The aim of this study was to analyse the BVC nurses experience of a parent´s questions and opinions in relation to the vaccination of their child at the BVC. Method: The study has a qualitative inductive approach. Fourteen semi-structured interviews were carried out with BVC nurses that have worked at a BVC for a duration of one to 37 years. The data material was analysed with the help of qualitative content analysis. Result: The result shows that a parent´s questions and opinions more than ever tend to revolve around both handling traditional questions regarding pain and side effects and an ever more trending challenge as the high information stream that parents meet today. The result is summarised in two categories; Questions and opinions regarding whether to vaccinate or not and Questions and opinions regarding the vaccine and its consequences. Conclusion: Previous studies show that BVC nurses have experience with regards to the parents that have questions and opinions about vaccines. The study can contribute with considerate knowledge of how parent´s search for information and in such case gice possibilities for improvement.