Bakgrund: Anhöriga som vårdar sin partner palliativt i hemmet har egna behov, skilda från patientens, de behöver få ett idividuellt anpassat bemötande och stöd av sjukskösterskor. Syfte: Att beskriva anhörigas uppleveser av att vårda sin partner palliativt i hemmet. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod med induktiv ansats har genomförts. Resultat: Huvudfynden i litteraturöversikten var att när de anhöriga tog på sig rollen som angörigvårdare kunde de uppleva en tillfredställelse i att göra något bra för sin partner. Men de kunde även uppleva sig vara otillräckliga och känna oro och rädsla inför situationen och för döden. Anhörigvårdaren kunde få försämrad fysisk och psykisk hälsa, i form av till exempel utmattning och depression. De anhöriga kunde uppleva negativa erfarenheter av vården, med bland annat bristande kommunikation, men de kunde även se vården som något positivt och som en trygghet. Slutsatser: Anhörigvårdaren kunde uppleva att vårdandet hade flera negativa konsekvenser, men de var nöjda med att ha tagit på sig rollen som vårdare. Palliativ vård i hemmet kunde påverka de anhörigas hälsa negativt om de inte fick ett tillräckligt stöd. Det är viktigt att sjukvårdspersonalen fångar upp den anhörigas känslor och behov.

BAKGRUND:Att känna trygghet samt att våga visa sina känslor och kunna sätta ord på dem är viktigt förbarn. Om pedagoger i förskolan lär barnen att samtala om känslor som till exempel rädslaredan tidigt i barndomen kan det leda till att det blir naturligt för barnen att tala om dennakänsla även när de blir äldre. Som pedagog är det viktigt att ha kunskap om vilka rädslor somkan finnas vid olika åldrar och hur barnen gör vid rädsla. I läroplanen för förskolan står detbland annat att barn ska kunna känna trygghet samt ges möjlighet att uttrycka och bearbetasina känslor.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka vad pojkar och flickor i åldern 3-5 år är rädda för och vad de görvid rädsla.METOD:Undersökningen omfattar 19 kvalitativa intervjuer. I vår undersökningsgrupp har barn iåldrarna 3-5 år från två olika förskolor ingått.RESULTAT:Resultatet som vi kom fram till visade olika rädslor som fanns hos barnen i dessa åldrar ochhur de gjorde vid rädsla. Något som vi kunde se var att barn behöver ha tillgång till en tryggmiljö och trygga vuxna som kan ge dem hjälp och stöd, som lyssnar och bekräftar dem samthjälper barnen att sätta ord på sina känslor.

Introduktion: Sjuksköterskan kommer i sitt yrke att träffa patienter som är rädda för injektioner eller blod. För att ge patienten god och anpassad omvårdnad kan sjuksköterskan bemöta detta med lämpliga omvårdnadsinterventioner. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner i samband med patienter som har injektion- och/eller blodfobi. Metod: Litteraturstudien utfördes enligt Polit och Becks nio steg. Databaserna CINAHL och PubMed användes för sökningarna i litteraturstudien. Induktiv ansats användes vid bearbetning av data. Resultat: Fyra kategorier framträdde: Att reducera smärta, Att skapa en lugnande vårdmiljö, Att göra patienten delaktig och Att avleda patientens uppmärksamhet. Dessa fyra omvårdnadsinterventioner kunde göras på flera sätt.  Sjuksköterskan kan reducera smärta vid injektion, reducera patientens stress, ge patienten en känsla av kontroll över sin situation, förhindra en vasovagal reaktion och distrahera patienten genom visualisering eller konversation. Slutsats: Dessa omvårdnadsinterventioner kan hjälpa sjuksköterskan att ge patienter god och anpassad vård.

No description available.

<p>Ämnet idrott och hälsa lyfts ofta fram som en viktig komponent för att utveckla en hälsosam livsstil. Fysisk aktivitet framhålls av forskare som den viktigaste friskfaktorn. Vid den senaste utvärderingen av ämnet idrott och hälsa visade det sig att 16 procent av eleverna inte tyckte ämnet var intressant och ett par procent av eleverna deltar aldrig i undervisningen i idrott och hälsa. Studiens syfte har varit att undersöka vilka bevekelsegrunder elever i år 7-9 har för att inte delta i undervisningen i ämnet idrott och hälsa. Såväl de grunder som eleverna framför till sina lärare som de som eleverna inte framför har undersökts. Andra frågeställningar har varit: vilka förändringar eleverna önskar för att delta i undervisningen samt hur elevernas skäl att inte delta påverkas av den rådande samhällsdiskursen om allt fler inaktiva och/eller överviktiga barn. Tre intervjuer med totalt fem intervjupersoner har genomförts och analyserats med en hermeneutisk ansats. Resultaten visade att de bevekelsegrunder eleverna anger för sina lärare inte är de samma som de verkliga. Eleverna som intervjuats har en negativ inställning till ämnet idrott och hälsa. De upplever att de ingenting lär sig och de är rädda att göra bort sig och misslyckas. Några tycker inte att de kommer så bra överens med läraren och några tycker inte att de lever upp till de kroppsideal som förmedlas via massmedia. Ingen av eleverna duschar i de duschutrymmen som anvisas. De förändringar som eleverna efterfrågar är enskilda duschutrymmen, större valmöjligheter samt mer lek och mindre traditionella bollsporter.</p>

<p>Ämnet idrott och hälsa lyfts ofta fram som en viktig komponent för att utveckla en hälsosam</p><p>livsstil. Fysisk aktivitet framhålls av forskare som den viktigaste friskfaktorn. Vid den senaste</p><p>utvärderingen av ämnet idrott och hälsa visade det sig att 16 procent av eleverna inte tyckte</p><p>ämnet var intressant och ett par procent av eleverna deltar aldrig i undervisningen i idrott och</p><p>hälsa. Studiens syfte har varit att undersöka vilka bevekelsegrunder elever i år 7-9 har för att</p><p>inte delta i undervisningen i ämnet idrott och hälsa. Såväl de grunder som eleverna framför till</p><p>sina lärare som de som eleverna inte framför har undersökts. Andra frågeställningar har varit:</p><p>vilka förändringar eleverna önskar för att delta i undervisningen samt hur elevernas skäl att</p><p>inte delta påverkas av den rådande samhällsdiskursen om allt fler inaktiva och/eller</p><p>överviktiga barn. Tre intervjuer med totalt fem intervjupersoner har genomförts och</p><p>analyserats med en hermeneutisk ansats. Resultaten visade att de bevekelsegrunder eleverna</p><p>anger för sina lärare inte är de samma som dc verkliga. Eleverna som intervjuats har en</p><p>negativ inställning till ämnet idrott och hälsa. De upplever att de ingenting lär sig och de är</p><p>rädda att göra bort sig och misslyckas. Några tycker inte att de kommer så bra överens med</p><p>läraren och några tycker inte att dc lever upp till de kroppsideal som förmedlas via</p><p>massmedia. Ingen av eleverna duschar i de duschutrymmen som anvisas. De förändringar som</p><p>eleverna efterfrågar är enskilda duschutrymmen, större valmöjligheter samt mer lek och</p><p>mindre traditionella bollsporter.</p>

No description available.

No description available.

Ämnet idrott och hälsa lyfts ofta fram som en viktig komponent för att utveckla en hälsosam livsstil. Fysisk aktivitet framhålls av forskare som den viktigaste friskfaktorn. Vid den senaste utvärderingen av ämnet idrott och hälsa visade det sig att 16 procent av eleverna inte tyckte ämnet var intressant och ett par procent av eleverna deltar aldrig i undervisningen i idrott och hälsa. Studiens syfte har varit att undersöka vilka bevekelsegrunder elever i år 7-9 har för att inte delta i undervisningen i ämnet idrott och hälsa. Såväl de grunder som eleverna framför till sina lärare som de som eleverna inte framför har undersökts. Andra frågeställningar har varit: vilka förändringar eleverna önskar för att delta i undervisningen samt hur elevernas skäl att inte delta påverkas av den rådande samhällsdiskursen om allt fler inaktiva och/eller överviktiga barn. Tre intervjuer med totalt fem intervjupersoner har genomförts och analyserats med en hermeneutisk ansats. Resultaten visade att de bevekelsegrunder eleverna anger för sina lärare inte är de samma som de verkliga. Eleverna som intervjuats har en negativ inställning till ämnet idrott och hälsa. De upplever att de ingenting lär sig och de är rädda att göra bort sig och misslyckas. Några tycker inte att de kommer så bra överens med läraren och några tycker inte att de lever upp till de kroppsideal som förmedlas via massmedia. Ingen av eleverna duschar i de duschutrymmen som anvisas. De förändringar som eleverna efterfrågar är enskilda duschutrymmen, större valmöjligheter samt mer lek och mindre traditionella bollsporter.

Anledningen till att vi genomförde denna studie är att bröstcancer är den vanligaste formen av cancer bland kvinnor, och tack vare förbättrade metoder att diagnostisera och behandla sjukdomen, har dödligheten i bröstcancer minskat, vilket medför ett ökande antal överlevare. Syftet med denna studie var att beskriva hur kvinnor, efter genomgången behandling, upplever att bröstcancer påverkar den fysiska hälsan, det psykiska välbefinnande och det sociala livet. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturöversikt. Vår studie resulterade i tre huvudteman och elva underteman. Vårt resultat visade att kvinnorna upplever brist på information från vårdpersonalen inom alla våra tre huvudteman. Resultatet visade att kvinnorna upplever fysiska symtom som ofta ignoreras av vårdpersonalen. Även livsstilen och den sexuella funktionen förändras. Dessutom visade resultatet att kvinnorna upplever en förändrad kroppsbild, en osäkerhet angående framtiden och en rad olika rädslor. De får även nya prioriteringar och värderingar i livet. Vidare upplever kivnnorna en närmre relation med familjen än innan diagnosen och att deras vänner undviker dem. Det sker också förändringar i deras yrkesliv. / The reason we conducted this study is that breast cancer is the most common type of cancer among women, and thanks to better methods to diagnose and treat the disease, mortality in breast cancer has decreased, which results in an increasingly amount of survivors. The aim of this study was to describe how women, after being treated, experience the impact of breast cancer on physical health, psychological well-being and social life. The method used was a qualitative literature review. Our study resulted in three main themes and eleven subthemes. Our result showed that the women experience a lack of information from health care providers within all of our three main themes. Besides, the result showed that women experience physical symptoms which often are being neglected by health care providers. There are also changes in lifestyle and sexual functioning. Also, the result showed that women experience an altered body image, an uncertainty about the future and several different fears. They get new priorities and values in life as well. Furthermore, our result showed that women experience a closer relationship with the family than before the diagnosis and that their friends avoid them. Besides, there are changes in their careers.