No description available.

Studien ämnar undersöka den ideologiska grunden för två organisationers arbete mot barnvåld och främjande för barns rättigheter i Guatemala. Organisationerna är IM, Individuell människohjälp och Unicef Sverige. Studiens frågeställning är även huruvida dessa idéer går att relatera till ett rättighetsperspektiv inom utveckling. Den tvådelade frågeställningen syftar till att se undersöka hur synen på rättigheternas roll betonas av det svenska utvecklingssamarbetet och därmed även påverkar synen på organisationernas barnpolitik. Som ett resultat av detta undersöks även på vilket sätt rättighetsperspektivet ser främjandet av barns mänskliga rättigheter inverkar på utveckling som helhet. Guatemala är land som trots sin ratificering av konventionen om barns rättigheter, uppvisar en alltjämt ökande våldspiral och kränkningar av barns rättigheter. Landet uppvisar även stora ekonomiska, sociala och politiska klyftor. Med detta i åtanke intar studien en fokus på en av de mest utsatta grupperna i Guatemalas samhälle; barn tillhörande ursprungsbefolkningen. Den kvalitativa flerfallstudien grundar sig på sekundärt källmaterial och har metodologiskt genomförts med en idéanalys. Här granskas idéerna som utrycks av rättighetsperspektivens främste förespråkare Amartya Sen och hans frihetsbegrepp, samt Robert Chambers syn på utvecklingens innebörd. Organisationernas ideologi relateras även till konventionen om barns mänskliga rättigheter. Då studien ser till bakomliggande idéer bakom ett utvecklingssamarbete, uppmärksammas även vilken vikt som tillskrivs ord som lyhördhet och delaktighet. Uppsatsen visar på en likritning med båda organisationernas policy och idéerna inom ett rättighetsperspektiv. Resultaten visar även på att en utvecklingsprocess, sett ur ett rättighetsperspektiv samverkar på ett direkt, såväl som på ett indirekt sätt av främjandet av barns rättigheter.

Uppsatsen behandlar den framgångsrika affärsformen merchandising utifrån ett rättsligt perspektiv. Den för denna uppsats relevanta betydelsen av begreppet kan formuleras enligt följande; Merchandising är metoder för att åstadkomma försäljning och marknadsföring av artfrämmande produkter, genom att utnyttja det kommersiella värdet i en immateriell tillgång. Karakteriserande för merchandising är det sekundära utnyttjandet av den immateriella rättigheten, vilket innebär att merchandisingprodukten tillhör en annan varusfär än den som ursprungligen förknippats med det immateriellt skyddade objektet. Merchandising bygger på licensiering och affärsformen för med sig särskilda fördelar. För licensgivaren kan merchandising generera inkomster i form av försäljningsroyalties och samtidigt ge tillgång till en ny produktmarknad, till en relativt låg kostnad och risk. Det kan också fungera som ett effektivt marknadsföringsverktyg. För licenstagaren kan merchandising ge de egna produkterna en ökad dragningskraft.På grund av affärsformens speciella karaktär måste en rad olika rättsområden beaktas vid en juridisk analys. Sui generis lagstiftning saknas i Sverige såväl som internationellt och olika regelverk blir därför tillämpliga i varje enskilt fall, främst beroende på vilken typ av immateriell rättighet som det aktuella merchandisingavtalet baserats på. Vid utformandet av ett merchandisinglicensavtal så blir allmänna avtalsrättsliga principer och regler tillämpliga. I detta avseende bör man uppmärksamma de rättsliga egenskaper som är särskiljande för immaterialrättsliga licensavtal i allmänhet. Specifikationsprincipen, vilken förordar en restriktiv tolkning av avtalsvillkor, blir här av central betydelse. I övrigt är avtalsfriheten och det ibland ojämna balansförhållandet mellan parterna, utmärkande faktorer. Därtill kommer de för merchandising utmärkande avtalsaspekter som normalt bör regleras tydligt i licensavtalet och som kan ge upphov till särskilda frågor. De licensavtal som används för merchandising kan också diskuteras utifrån ett konkurrensrättsligt perspektiv, bl.a. i relation till de europarättsliga gruppundantagsförordningarna.

No description available.

Vad gömmer sig bakom alla de produkter som vi finner ute i butikerna? Eller v c ni gömmer sig bakom alla dessa produkter? Varför måste vi köpa, köpa, köpa, utan urskillningsförmåga och ibland helt utan vare sig vett eller tanke på vilka konsekvenser vår köpmani får för andra människor i andra delar av världen, men kanske framför allt för oss själva. Jorden är och förblir rund... I mitt examensarbete, bestående av uppsats, interaktiv gestaltning och performance vill jag belysa och uppmärksamma hur det ser ut inom textilindustrin idag. Mötet mellan dessa två världar är ett ekorrhjul som går snabbare och snabbare. Genom att uppmärksamma förhållandena vill jag övertala betraktaren till att tänka efter. Den konstnärliga gestaltningen av examensarbetet behandlar textilindustrins smutsiga baksida och börjar i "fabriken". Där tillverkas tumavtryck på löpande band av siden. Genom att smutsa ner dig själv och skriva på det Textila Uppropet - Get D irty for Human R ights! är du aktivt med och förändrar framtidsutsikterna inom textilindustrin. Första delen av uppsatsen behandlar de tankar och ideer, mina och andras, som följt mig som jobbar med de textila materialen. Personligen räknar jag även läder, skinn och päls till dessa då dessa material används till beklädnad och skor. Den behandlar även förhållanden inom industrin, mänskliga rättigheter, miljö och hållbar utveckling. Andra delen av uppsatsen behandlar min gestaltnings process. Tankar, ord och bild blir till en helhet, där verket via mina händer får stå i centrum. Verket kommer sedan att fulländas under Vårutställningen 2011 med hjälp av besökarna. Hela projektet bygger på att jag vill kunna använda de textila materialen även i framtiden, utan dåligt samvete och utan att vara tvungen att befatta mig med konstiga konstgjorda material som bara bidrar till människors försämrade hälsa och miljöförstöring, både i första och andra ledet (vid tillverkning och som avfall) det är dags att tänka framåt! Vår gemensamma framtid kan vara bättre för alla!

Sverigedemokraterna har nu kommit in i riksdagen, nästa steg enligt Jimmie Åkesson är att få 30 % av rösterna! Med anledning av partiets bakgrund och den debatt som florerat kring deras främlingsfientlighet och annat, tycker jag det är angeläget att undersöka vad partiet står för. Syftet med detta arbete är därför att undersöka och besvara frågan: Vilken syn har Sverigedemokraterna på demokrati och de mänskliga rättigheterna, och visar de samma förhållningssätt till demokrati och mänskliga rättigheter i sitt principprogram och valmanifest som i andra dokument? Metoden jag har använt för att göra denna undersökning är olika typer av kvalitativ textanalys, först en enklare diskursanalys för att se vad akademiska teorier har för syn på demokrati och mänskliga rättigheter. Ett antal nyckelbegrepp inom demokrati valdes sedan ut; människosyn, folk-medborgare, stat-nation och kultur-religion, därefter konstruerade jag en modell där jag kunde besvara mina delfrågor genom att i tur och ordning titta på vilken syn på nyckelbegreppen de olika aktörerna hade, genom en aktörscentrerad systematisk textanalys av demokratiteorier och FN:s deklaration och konventioner om de mänskliga rättigheterna. Slutligen gjorde jag en innehållslig textanalys av Sverigedemokraternas principprogram, samt diverse material som jag funnit på deras hemsida, t ex TV-klipp, bloggar mm. Resultatet jag kom fram till är att Sverigedemokraterna inte alltid respekterar de mänskliga rättigheterna, de delar inte den människosyn och syn på kultur, som präglar demokratiteorier och FN. De är ganska öppna med sina åsikter i principprogrammet, de döljer t ex inte att de är emot Islam, även om tonen där är betydligt mer dämpad än i andra forum.

Hur påverkar kulturrelativism tillämpningen av de Mänskliga Rättigheterna i Iran? Hur används kulturrelativistiska argument för att kringå Mänskliga Rättigheter? Går det att utforma universella deklarationer om Mänskliga Rättigheter? En doktrin som är utformad i en västerländsk kontext, kan den anses som universell? Kan relativism och universalism mötas?

In tune with the cross-border trade the infringement of intellectual property rights has become a growing problem in Europe and the rest of the world. In June 2008 negotiations about a new international agreement was initiated between Europe, its member states and ten other countries, which will restrict infringements of intellectual property rights. The agreement is called ACTA, which stands for Anti-Counterfeiting Trade Agreement. On January 26, 2012 the European Union (EU) and twenty-two of its twenty-seven member states signed a letter of intent to the agreement and the EU’s internal processes of the agreement began. Large protests against the agreement initiated around Europe in connection to this. The public campaigned for that the ACTA-agreement conditions regarding Internet restrict citizens’ freedoms and rights in the EU such as freedom of expression, freedom of information, privacy and data protection. After several protests and 2, 4 million signatures sent to the European Parliament, an uncertainty to the agreement arose among the EU institutions and national authorities. This caused that the European Commission sent the agreement to the European Court of Justice for a judgement. The question is whether or not the ACTA-agreement conditions, that will ensure the protection of intellectual property rights on Internet, are compatible with the EU’s fundamental freedoms and rights. In the following thesis the ACTA-agreement will be analysed to see if the agreement will restrict European citizen’s fundamental freedoms and rights regarding Internet, or if it is compatible with EUs legislation. The conclusion presented in this thesis is that the ACTA-agreement conditions on Internet are not compatible with EU’s fundamental freedoms and rights. / I takt med den gränsöverskridande handeln har intrång i immateriella rättigheter blivit ett växande problem i Europa och resten av världen. I juni år 2008 inleddes förhandlingar om ett nytt internationellt handelsavtal mellan Europa, dess medlemsländer och tio andra länder som ska hindra intrång i immateriella rättigheter. Avtalet heter ACTA, vilket står för Anti-Counterfeiting Trade Agreement. Den 26 januari 2012 skrev EU och tjugotvå av dess tjugosju medlemsstater under en avsiktsförklaring till avtalet och EU:s interna processer om avtalet inleddes. I samband med detta påbörjades stora protester mot avtalet runt om i Europa. Allmänheten propagerade att ACTA-avtalets regler avseende internet inskränker medborgares fri- och rättigheter i EU såsom rätten till yttrandefrihet, informationsfrihet, integritetsskydd och dataskydd. Efter flertalet protester och 2,4 miljoner underskrifter till Europaparlamentet orsakades en osäkerhet till avtalet bland EU:s institutioner och medlemsländernas myndigheter. Detta ledde till att Europakommissionen skickade avtalet till Europadomstolen för prövning. Frågan är huruvida ACTA-avtalets regler, som ska säkerställa skyddet av immateriella rättigheter på internet, är förenliga med EU:s grundläggande fri- och rättigheter. I följande uppsats kommer utredas och besvaras om avtalet kommer inskränka EU: medborgares grundläggande fri- och rättigheter avseende internet eller om det är förenligt. Slutsatsen som presenteras i uppsatsen är att ACTA-avtalets regler avseende internet inte är förenliga med EU:s grundläggande fri- och rättigheter.

Syftet med det här examensarbetet var att undersöka hur verksamma gymnasielärare har för uppfattning av de mänskliga rättigheternas ställning i ämnet samhällskunskap och om läraren anser att undervisningen om de mänskliga rättigheterna utvecklar elevernas demokratiska kompetens. Uppsatsen tar även upp hur mänskliga rättigheterna framträder i styrdokumenten. Det framgår att dess position har förändrats över tid och har i de nya kurs och läroplanerna fått en allt mer tydlig position. Undersökningen skedde med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra verksamma lärare. Samtliga lärare som jag har intervjuat anser att demokrati och mänskliga rättigheter är något som hör ihop med demokrati och att undervisning om mänskliga rättigheter utvecklar elevernas demokratiska förmåga. Kvantiteten och typ av undervisningen varierar mellan lärarna men ingen av lärarna undervisar mänskliga rättigheter på regelbunden basis.Det vanligast förekommande är att undervisningen sker i samband med att läraren undervisar om demokrati.

AbstractMany of the refugees around the world today are children. Some of these children are travelling alone without anyone looking after them. These children flee from their countries to save their lives and as they are children they need special care and protection. This thesis has investigated the protection given to unaccompanied children during the asylum process in the two key instruments in the area: the Convention of the Rights of the Child and the Convention Relating to the Status of Refugees. The Refugee Convention does not contain any procedural rights and does not specifically acknowledge children, even though they are included in the scope of the Convention. On the other hand, the Convention of the Rights of the Child includes some procedural rights, mainly the right of the child to be heard (article 12). But the convention provides no guidance when it comes to determining the refugee status for children.The purpose of this thesis is to look into the relationship between these two conventions and present current rights that occur when an unaccompanied child seeks asylum. The rights that are stated were thereafter derived from the different conventions so that the protection in them could be analyzed.In this thesis, it has been shown that the Convention of the Rights of the child contains important rights and protection for unaccompanied children during the asylum proceedings. The problem seems to be that the state parties do not comply with the rights in the convention. The conclusion of the thesis is that it is better to use the rights and protection that are already in place, meaning the Convention of the Rights of the Child, than creating an entirely new instrument. A lot of the problems that we have today may be solved with the third optional protocol of the Convention of the Rights of the child, since its purpose is to realize the rights that are stated in the convention.