The nature of the Swedish human rights legislation has undergone a significant transformation over the past decades. Whereas there was an overall consensus during the 20th century that the regulation and interpretation of human rights was best left to parliament, judicial review and strategic litigation has since come to play an ever larger role within the Swedish legal system. Throughout the 20th century the political majority viewed constitutional human rights as protection against potential anti democratic forces that were to come into play in times of crises. They were not primarily intended to be invoked to question regular legislation. A political majority considered human rights legislations to be too vague to hinder anything but blatant human rights violations, and thus their specific contents were deemed too political to be determined by anyone but the popularly elected parliament. Over the past 30 years, this attitude has shifted. The development of Swedish law has resulted in the view that even democratic parliaments are able to violate human rights in ordinary legislation. As such, the power to interpret and determine the scope of the human rights legislation has shifted from parliament to adjudicative organs through judicial review. At the same time, political activism through strategic litigation has grown in popularity and achieved significant legal changes. In summary, the modern human rights legislation has resulted in a redistribution of political power that is in stark contrast to what was envisioned when the Swedish constitutional rights were first developed. In this study, I examine the legal developments that have enabled the modern human rights legislation in order to create an understanding of its role within the Swedish democracy, over time and today. Through legislation, its legislative history, and court practice I chart and analyze the significant events surrounding the human rights legislation in the Swedish constitution and the European Convention on Human Rights and Fundamental Freedoms.

Den senaste av de internationella konventioner som rör kvinnors rättigheter är Istanbulkonventionen som trädde i kraft den 1 augusti 2014. Den och övriga konventioner som rör kvinnors rättigheter har ratificerats av Sverige som därmed gjort sig skyldiga att efterleva dess krav och rekommendationer. Genom en diskursanalys har Sveriges lagar granskats med stöd av ett täckande intervjumaterial för att ta reda på om Sverige faktiskt efterlever de internationella åtagande som staten tagit på sig i frågan om att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Materialet har bearbetats utifrån en feministisk teoribildning där det diskuterats utifrån könens sociala konstruktion, genusordningen och maskulinitetsperspektivet. / The latest of the international conventions on women's rights are Istanbul Convention, which entered into force on 1 August 2014. This and other conventions on women's rights has been ratified by Sweden thus guilty to comply with its requirements and recommendations. Through a discourse analysis has Sweden's laws examined under a comprehensive interview materials to find out about Sweden actually comply with the international commitments, which the State accepted for the issue of combating violence against women. The material has been processed from a feminist theory where it is discussed on the basis of gender social construction, gender order and masculinity perspective.

This essay’s problem is based on the subordination of women that exists worldwide, more specifically on womens rights. The study examined six countries with case study as a method. The countries were chosen based on their ranking on the Global Democracy Ranking of 2015. The countries chosen were the two who got the best grades, the two in the middle and the two who came last. With three different theoretical foundations, the UN Women’s CEDAW-convention, Yvonne Hirdman’s gender theory and Global Democracy Ranking, the countries were examined and led to the following conclusions: the work with women’s rights have progressed further the higher ranking a country has on the Global Democracy Ranking and Hirdmans gender theory can be seen as one of the explanations for the existing inequality. The study also noted that there is a connection between the ratification of the CEDAW-convention and Women’s rights.

Under slutet av 1900-talet upplevde Sverige sociala förändringar inom samhället, speciellt utvecklingar av barns rättigheter och uppmärksammandet av deras mentala hälsa. Denna studie använder Kamratposten för att undersöka dessa sociala förändringar som skedde under åren 1970-1989 och resultaten av dessa förändringar. Denna studie undersöker hur Kamratposten beskriver utvecklingen av barns rättigheter; hur deras psykiska hälsa uppmärksammas och tillvägagångssättet som görs för att förbättra samhället. Resultatet baseras på en analys gjord av tidningar tidskriftsartiklar, reportage och insändarbrev. Teorin som denna studie baseras på är Parsons utvecklingsteori och Sztompkas aktörsperspektiv. Den metod som används i denna studie är av kvalitativ karaktär. Studien är en genomgång av alla faktorer som bidragit till utvecklingen av barns rättigheter och åtgärder som införts för att förbättra barns och ungdomars psykiska hälsa. Slutsatsen av denna studie är därför att i och med uppmärksammandet av psykisk sjukdom hos barn och ungdomar i debatten om fysiska straff uppfostran resulterade i olika åtgärder som gynnade utvecklingen av barns rättigheter. Dessa åtgärder var, till exempel, konkretisering av yrket, skolkuratorn i skolans verksamhet och inrättandet av olika hjälporganisationer som BRIS och BUP.

<p>Studien syftar till att besvara frågeställningen: Hur påverkar immateriella rättigheter teknologiöverföring från Sverige till utvecklingsländer ur ett hållbart perspektiv? Detta görs genom studier av aktuell forskning i ämnet samt intervjuer med relevanta parter som på ett eller annat sätt verkar inom området överföring av utsläppsminskande teknologi från Sverige till utvecklingsländer.</p><p>Studien visar att det finns två huvudsakliga perspektiv på hur IPR påverkar teknologiöverföring av utsläppsminskande teknologi från Sverige till utvecklingsländer. Det ena perspektivet är ett i-landsperspektiv som generellt betonar att IPR inte utgör ett hinder utan snarare en drivkraft för att överföring skall vara möjlig. Det andra perspektivet är ett u-landsperspektiv som betonar att IPR utgör ett hinder i och med att det har en fördyrande effekt på innovativ teknologi. Utvecklingsländer har inte råd att köpa teknologin, enligt det senare perspektivet. Det kan vara ett fattigdomsproblem och inte ett problem direkt relaterat till IPR.</p><p>Studien visar också att överföring av utsläppsminskande teknologi från Sverige till utvecklingsländer på kommersiell väg sker i väldigt liten mån. Den överföring som sker är i majoritet till de ekonomiskt mest välbärgade u-länderna som Kina, Brasilien och Indien. Överföringen som sker via statligt stöd är likaså begränsad och går även den i huvudsak till länder som kommit relativt långt i sin utveckling. De mindre utvecklade u-länderna står i princip helt utan överföring av utsläppsminskande teknologier.</p>

Studien syftar till att besvara frågeställningen: Hur påverkar immateriella rättigheter teknologiöverföring från Sverige till utvecklingsländer ur ett hållbart perspektiv? Detta görs genom studier av aktuell forskning i ämnet samt intervjuer med relevanta parter som på ett eller annat sätt verkar inom området överföring av utsläppsminskande teknologi från Sverige till utvecklingsländer. Studien visar att det finns två huvudsakliga perspektiv på hur IPR påverkar teknologiöverföring av utsläppsminskande teknologi från Sverige till utvecklingsländer. Det ena perspektivet är ett i-landsperspektiv som generellt betonar att IPR inte utgör ett hinder utan snarare en drivkraft för att överföring skall vara möjlig. Det andra perspektivet är ett u-landsperspektiv som betonar att IPR utgör ett hinder i och med att det har en fördyrande effekt på innovativ teknologi. Utvecklingsländer har inte råd att köpa teknologin, enligt det senare perspektivet. Det kan vara ett fattigdomsproblem och inte ett problem direkt relaterat till IPR. Studien visar också att överföring av utsläppsminskande teknologi från Sverige till utvecklingsländer på kommersiell väg sker i väldigt liten mån. Den överföring som sker är i majoritet till de ekonomiskt mest välbärgade u-länderna som Kina, Brasilien och Indien. Överföringen som sker via statligt stöd är likaså begränsad och går även den i huvudsak till länder som kommit relativt långt i sin utveckling. De mindre utvecklade u-länderna står i princip helt utan överföring av utsläppsminskande teknologier.

No description available.

No description available.

AbstractI fokus för detta arbete står frågan om förhållandet mellan de medborgerliga och politiska samt de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna i relation till diskussionen om den allmänna förklaringen 1948 och världskonferensen om de mänskliga rättigheterna i Wien 1993. Både de teoretiska och praktiska aspekterna av detta förhållande uppmärksammas, till exempel med avseende på definition av rättigheter, deras funktion och så vidare, samt de diskussioner som fördes under formuleringen av den allmänna förklaringen och Wienkonferensen. Särskild vikt läggs vid att förstå dessa diskussioner i det politiska sammanhanget av Öst-Väst konflikten samt Nord-Syd konflikten. / AbstractIn this work, I deal with the relation between civil and political rights on the one hand and the economic, social, and cultural rights on the other hand in relation to the formulation of the Universal Declaration on Human Rights (UDHR) from 1948 and the Vienna Conference on Human Rights in 1993. Both theoretical and practical aspects of the relation between the two sets of rights are discussed, for example with respect to definition and function of rights, and with respect to the discussions taking place at the adoption of the UDHR and the Vienna Conference. Special attention is directed to the political context of the East-West conflict and the North-South conflict.

No description available.