Att demokrati och en förståelse för mänskliga rättigheter och människovärde skall genomsyra skolans verksamhet är de allra flesta lärare bekanta med. Vissa arbetsområden ställer detta mer på spets än andra, däribland undervisningen om folkmord i ämnet historia. Uppsatsen syftar till att undersöka hur skolans demokratifostrande uppdrag tar sig uttryck i undervisningen om folkmord. Utgångspunkten tas i lärarnas egna tankar och reflektioner kring syftet med sin undervisning. Vidare granskas huruvida utvecklandet av ett historiemedvetande har någon betydelse för demokratiuppdraget. Uppsatsen grundar sig i en kvalitativ enkät som är besvarad av sammanlagt elva gymnasielärare i historia. Som en teoretisk grund för studien återfinns forskning angående det demokratifostrande uppdraget och historiemedvetande samt Deweys tankar om utbildning och demokrati. Även begreppsdefinitioner av demokrati, mänskliga rättigheter, människovärde och folkmord återfinns. Resultatet visar att det demokratifostrande uppdraget ges stort utrymme i folkmordsundervisningen, och då främst aspekterna demokrati och människovärde. Flertalet lärare anser att folkmord är viktigt för att lyfta dessa aspekter, då de blir en naturlig del av undervisningen. Historiemedvetande anses av de flesta lärarna vara viktigt i samband med folkmordsundervisningen för att förstå att folkmord har förekommit och fortfarande göra det. Dock är det få lärare som kopplar samman historiemedvetandet med det demokratifostrande uppdraget.

No description available.

No description available.

This work is about the rights of children, how students use social media and how effective teachers are using social media in their work against abusive treatment. The purpose of this work is to examine what students have rights in school, what and how students use social media and how schools and teachers are working to prevent the abuse that takes place over the internet and via mobile phones. The method used to investigate this is partly a survey of students in grades five and six at four different schools and interviews with four practicing teachers, working as a teacher in each class who made survey.   My conclusion is that children have a variety of rights in school, and all schools and teachers are working on this through rules, values ​​clarification and collaborative exercises. More and more younger children use out of social media, the survey shows that many of the students in grades five and six uses much social media. It turns out that they use it several times a day, and many feel that it is being violated through social media. Although teacher interviews indicate that the use of social media has increased among students. The four teachers are working on ways to have the violations taking place on social media in their work, this depends on where they work and how relevant it is to bring up the subject. They make use of various collaborative exercises, videos and discussion to counter it to occur.

Konventionen om barnets rättigheter gör anspråk på att vara universell och har ratificerats av majoriteten av världens stater. I artikel 28 och 29 i konventionen står det att barn har rätt till utbildning och att den ska syfta till att lära barn om deras rättigheter. Dessa artiklar tillsammans med konventionens fyra grundprinciper utgör grunden till denna undersökning. Studien genomförs på en privatskola i Etiopien. Med en kvalitativ etnografisk ansats har jag undersökt hur barns rättigheter realiseras i det pedagogiska arbetet på skolan. Studiens teoretiska referensram utgörs av sociokulturell inlärningsteori, Harts delaktighetsstege och hegemoni som maktstruktur. Vidare har jag tagit del av forskning inom barns rättigheter, delaktighet, relationer, disciplin i skolan och mångkultur. I studiens material framkom att relationerna mellan lärare – elev och mellan elev – elev har en stor betydelse för hur elevernas rättigheter realiseras. Lärarna har en auktoritär roll som ibland kan vara präglat av förtroende och legitimitet och ibland av rädsla och bestraffning. Förväntningarna på eleverna i skolan varierade mellan huruvida eleverna var hög eller lågpresterande. Det visade sig att de elever som ansågs vara högpresterande fick en större plats i skolan och att deras förhållande till läraren var av det mer förtroliga slaget. Jag diskuterar utrymmet för elevernas delaktighet. Hur delaktigheten har ett symbolvärde och bygger mycket på elevernas egen förmåga och initiativ att våga uttrycka sin åsikt. I studien presenteras också ett genusperspektiv. Genom att ge en inblick i en etiopisk skola vill jag bidra med att öka förståelsen för de elever som kommer till vår svenska skola från en annan kultur.

Denna studie har gjorts i syfte att undersöka förskolepedagogers föreställningar av barns rättigheter och se hur de själva upplever att de arbetar med och synliggör dessa i förskolan. Studien är en fallstudie gjord på en förskola i Sverige där sju kvalitativa intervjuer utförts individuellt med sju förskolepedagoger. Intervjufrågorna har varit utformade på ett sätt för att ta reda på pedagogernas bild av barns rättigheter men också undersöka hur de själva upplever att de arbetar för att synliggöra barns rättigheter i förskolan. I studien har jag utgått ifrån en barndomssociologisk teori med ett fokus utifrån ett barnperspektiv, som barnkonventionen dels går att tolkas utifrån. Resultatet visar att barns rättigheter är ett ämne som sällan talas om eller sätts i begrepp på denna förskola, något som behövs göras för att rättigheter ska bli något självklart enligt forskning. Varken sinsemellan pedagoger eller mellan pedagoger och barn. Trots detta visar förskolepedagogerna på exempel där det går att se att de på olika sätt arbetar nära ett värdepedagogiskt arbetssätt som i sin tur är en del av barnkonventionen. De uppvisar också exempel på hur de arbetar med barns integritet och förståelse för andras rättigheter, men ofta sker detta på deras eget sätt och det sker inte mycket samarbete menar man. Nästintill alla uttrycker att barns rättigheter är ett viktigt ämne som man ska arbeta med i förskolan, men samtidigt så verkar det som att ämnet inte är fullt lika aktuellt. Stora barngrupper menar man är ett av hindren som gör att de oftast prioriterar det som gynnar stora gruppens bästa som också resulterat i att pedagogerna styr upp många av aktiviteterna för barnen. Detta lämnar i sin tur mindre utrymme att arbeta så nära barns rättigheter som många av förskolepedagogerna egentligen önskar att de gjorde. Trots att barnperspektivet och arbetet med barns rättigheter brister på förskolan är förskolepedagogerna samtidigt medvetna om detta. De uttrycker en önskan om att arbetet med barns rättigheter och barnkonventionen behöver bättras och synliggöras mer. Dessa behöver sättas i större begrepp än vad de på förskolan gör idag.

No description available.

No description available.

Uppsatsen behandlar svenskt asylrättsförfarande ur ett människorättsperspektiv med fokus på tillämpningen av utlänningslagen 12 kap 19 § utifrån avgöranden där Sverige fällts i HRC

1 januari 2020 blev konventionen om barns rättigheter till lag i Sverige. Det innebär att det intelängre handlar om man ska arbeta med barns delaktighet och inflytande, utan hur arbetet skagenomföras.Syftet med denna studie är att undersöka hur barn ges möjlighet till delaktighet och inflytandei utomhusmiljön i förskolan. Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsansats där vi genomförtintervjuer med verksamma pedagoger i olika kommuner i Sverige. Studiens teoretiskautgångspunkt är Shires delaktighetmodell för att synliggöra barns delaktighet i förskolan.Tidigare forskning belyser att det ses som en svårighet att arbeta tillsammans med barn iutformningen och användningen av utomhusmiljön. Det ställs höga krav på så väl pedagogersom hur miljön är utformad för att det ska skapa en främjande miljö för barnen att vistas i underdagarna. Studiens resultat visar att pedagoger uttrycker en svårighet att jobba med barnsdelaktighet och inflytande i utomhusmiljön. Vissa mer än andra, detta beror oftast påpedagogens syn på barn och egna erfarenheter av utomhusmiljön. Både tidigare forskning ochresultatet i denna studie belyser att det är viktigt att ge barnen möjlighet till delaktighet ochinflytande i utomhusmiljön, men att det ses som en svårighet rent praktiskt.