Regeringen beslutade den 21 december 2015 att införa tillfälliga ID-kontroller vid landets gränser. Detta på grund av att den dåvarande flyktingkrisen enligt regeringen innebar en allvarlig fara för allmän ordning och säkerhet. Denna uppsats analyserar den proposition, riksdagsdebatt samt följdmotioner som låg till grund för lagen genom en idealtypsanalys. En hel del kritik uppkom i samband med lagen, dels på grund av bristfällig beredning, dels på grund av dess påverkan på asylrätten. Studien undersöker hur riksdagspartierna förhåller sig till asylrätten i relation till den motsättning som kan urskiljas mellan nationell suveränitet och deklarationer om mänskliga rättigheter. Resultatet visar att de flesta riksdagspartier anser att asylrätten principiellt är viktig men att nationens intressen kommer i första hand. Centerpartiet och Vänsterpartiet värnar istället i första hand asylrätten, vilken de ser som en absolut rätt.

No description available.

<p>Globaliseringen har bidragit till nya möjligheter men också hot för företag. Västvärldens företag kan lägga produktionen i delar av världen där kostnaden för att tillverka en vara är lägre än i hemlandet. I dessa leverantörsled kan missförhållanden uppstå såsom kränkningar av mänskliga rättigheter. Intressenter av olika slag fordrar mer transparens av företagen, det vill säga de kräver information utöver den finansiella i företagens rapporter.</p><p>Hållbarhetsredovisning är en form av redovisning som har blivit allt vanligare och anses generellt innehålla information om företagets ekonomiska, miljömässiga och sociala prestanda. I jämförelse med den finansiella redovisningen existerar det ännu inga standarder för denna form av rapportering. Global Reporting Initiative är en internationellt erkänd organisation som arbetar för att utforma riktlinjer för hållbarhetsrapportering, vilka är frivilliga att upprätta. Hållbarhetsredovisningen visar på att redovisningen går mot en ny era där det inte endast räcker med finansiell redovisning utan företagen bör ta ett större ansvar gentemot samhället och miljön.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag mäter och redovisar mänskliga rättigheter. En kvalitativ metod har använts för att genomföra studien, där fem företags hållbarhetsredovisningar har undersökts. Teorin som ligger till grund för undersökningen är de informationskvalitativa egenskaperna, vilka genomsyrar den finansiella redovisningen.</p><p>Slutsatserna visar att fallföretagen inte mäter mänskliga rättigheter på arbetsplatsen i kvantitativa termer. Däremot redovisar de mänskliga rättigheter i form av kvalitativ information. Av studien framkom även att informationen i de undersökta hållbarhetsredovisningarna är begriplig, att uppförandekoder är en del av relevansen, att granskningen ökar tillförlitligheten och att jämförbarheten blir relativt god tack vare GRI: s riktlinjer och dess innehållsförteckning.</p>

I den här uppsatsen granskas ett nyhetsprogram för barn, Lilla Aktuellt, som sänds av public service-företaget Sveriges Television. Syftet är att undersöka hur skolan framställs i nyheterna och vilken förändring av framställningen som skett över tid. Med en kvantitativ innehållsanalys har sändningar av Lilla Aktuellt från 1994 och 2013/2014 granskats för att ta reda på frågorna; hur mycket sägs om skolan i nyhetsprogram för barn, vad kommer fram om skolan i nyhetsinslagen och vem kommer till tals om skolan. Uppsatsen använder ett barnperspektiv. Teoretiska ramverk för uppsatsen består av barndomsforskning, gestaltningsteori, teori om nyhetsvärdering samt medielogik.Resultaten visar att skolinslagen har ökat samtidigt som tidsutrymmet har minskat. Skolinslagen visar inte samma spridning av innehåll längre utan domineras av ”läro-” och ”miljö- och hälsofrågor” på bekostnad av ”rättighetsfrågor” och ”skolpolitik”. Skolan utomlands skildras inte lika ofta längre.Jämfört med förr visar resultaten att vuxnas yttrandenärvaro har minskat kraftigt, politikers närvaro är framförallt minskad. Fler barn kommer till tals, men yttrandetiden för barn har minskat. Både flickor-pojkar som yttrar sig i inslag är vanligare nu, men samtidigt har inslag där bara flickor uttalar sig ökat. Barn uttalar sig i mindre självständiga roller idag och framställs som mer passiva än aktiva. Lilla Aktuellts redaktion tilltalar barn på ett mer personligt sätt nu, men vägleder inte barn om deras rättigheter.Slutsatsen är att Lilla Aktuellt gestaltar skolan mer som en sluten egen värld idag där barn i större utsträckning framställs som passiva elever. Nyhetsframställningen har blivit mer neutral och problembeskrivningen innehåller betydligt mindre vägledning om barns rättigheter. Detta sammantaget gör att programmet inte bidrar till att stärka barns ställning i samhället.

Denna rapports syfte är att studera hur eleverna upplever ovh uttrycker sig kring sina möjligheter till inflytande och medbestämmande i fritidshemmet. Det barndomssociologiska perspektivet som vi använt i denna studie är ett relativt nytt perspektiv, som utgår från barnen själva. Denna teori ser barn som aktörer och medskapare av sin egen verklighet, den barndom de upplever här och nu. Studiens empiriska data samlades in via elevintervjuer som transkriberades samt via bilddokumentation. Fotografierna har eleverna själva tagit. Undersökningsgruppen utgjordes av 48 elever inskrivna i fritidshemmets verksamhet från förskoleklass till år 3, från två skolor. Gruppen fördelades jämt ifråga om ålder och kön. Elevernas svar från intervjuerna och bilddokumetationen analyserades och mönster framträdde och hittades i dessa. Resultatet visar på många likheter med tidigare studier, men ger också nyanser av dessa då lite forskning inom området gjorts och man sällan utgår från elevernas egna uppfattningar. Det mest intressanta i denna studie är hur eleverna upplever begreppet bestämma, hur detta går till, vilka som bestämmer på fritidshemmen och när. Vi hittade mönster som tyder på att eleverna tolkade begreppet bestämma utifrån kontexten, möjligen beroende på vilken mognad eleverna har. Beroende av kontexten kan begreppet bestämma kopplas till makt, frihet och rättvisa

The paper analyzes the concept of human security - freedom from fear, freedom from want and freedom to live in dignity - and it's political potential to respect human dignity. Is the concept (only) an academic philosophical challenge, or it is also directed towards mobilizing a political action that respect human dignity? The term 'security' has a mobilizing effect, which is why I chose to understand human security based on a slightly modified variant of Thierry Balzaq's securitization theory, which raises the question of how cases, in this case human dignity, is securitized. The analysis is made in the context Kerala's women live in. The analysis demonstrates that it is not possible to conclude that human security is a (success­ful) securitization of human dignity, only an attempt to securitize. Although the securitization theory can be improved, and thus show a successful securitization there is a reason to question the benefits of striving for a securitization of human dignity. The aim should rather be a humanizing security. Kerala's women in God's Own Country can have a better life situation and respect of their inherent human dignity. / Uppsatsen analyserar begreppet mänsklig säkerhet - frihet från fruktan, frihet från nöd och frihet att leva ett liv i värdighet - och dess politiska potential att respektera mänsklig värdig­het. Är begreppet (endast) en akademisk filosofisk utmaning, eller är den även inriktad på att mobilisera fram ett politiskt agerande som respekterar mänsklig värdighet? Termen 'säkerhet' har en inbyggd mobiliserande effekt, vilket gör att jag valt att förstå mänsklig säkerhet utifrån en lätt modifierad variant av Thierry Balzaqs säkerhetiseringsteori, som ställer sig frågan om hur företeelser, i detta fall mänsklig värdighet, säkerhetiseras. Analysen görs i den kontext som Keralas kvinnor lever i. Analysen påvisar att det inte går att finna att mänsklig säkerhet är en (lyckad) säkerhetisering av mänsklig värdighet, utan endast ett försök till säkerhetisering. Trots att säkerhetiserings­teorin kan förbättras, och därmed uppvisa en lyckad säkerhetisering finns det anledning att ifrågasätta nyttan med att sträva efter en säkerhetisering av mänsklig värdighet. Målet bör snarare vara en humanisering av säkerhet. Keralas kvinnor i God's Own Country kan få en bättre livssituation och en respekt för vår inneboende mänsklig värdighet.

Syftetmedstudienärattundersökahursocialarättigheterbeaktasidensvenskavälfärdskontextenförpersonersomharpsykiskafunktionhindergenomattintervjuapersonligaombudkringderashandlingsutrymmeocherfarenheterisittarbete.Metodenförinsamlingavdatatillstudienärkvalitativasemistruktureradeintervjuer.Femstyckenpersonligaombudintervjuadesochintervjuernaanalyseradesmedhjälpavperspektivenempowermentochsocialrättvisa.Utifrånintervjuernaupplevdedepersonligaombudensittuppdragsommycketbetydelsefullt,detcentralavarattkunnastödjasinaklienterförmeregenmaktochkontrollisinvardag.Densvenskavälfärdenärsvåråtkomligförmålgruppenpga.attdetärflerainstansersomärinblandadeochdetskaparproblemattkunnatillgodosedesocialarättigheterna.Resultatetvisarattdesocialarättigheternasomfinnsförpersonermedpsykiskafunktionshinderärsammasomfördeutanfunktionshindermenattdeinteharsammamöjlighetattnyttjadem.Depersonligaombudensflexiblaarbetssättfrämjandesinaklienteriensektoriseradvälfärd.

No description available.

This thesis discusses the development of the state’s liability for non-pecuniary damages caused by violations of the basic human rights protected by the European Convention on Human Rights (ECHR). The thesis identifies and critically discusses differences and similarities between the Supreme Court’s case law and the provision 3:4 in the Swedish Tort Law (skadeståndslagen 1972:207), which regulates the state’s liability for violations of the ECHR since the 1st of April 2018. Furthermore, the thesis discusses whether the Supreme Court’s active role in the expansion of the state’s liability raises any issues from a democracy perspective. In conclusion, the Supreme Court’s active role is deemed not entirely compatible with the principle of popular sovereignty. However, the thesis asserts that the influence of the European Union and the ECHR has changed the societal role of the courts. Finally, the thesis discusses how the continued development of the state’s liability for basic human rights might take form. Specifically, the thesis examines the implications of a liability for violations of the basic rights protected by the Swedish constitution (2 kap RF). In conclusion, the absence of guiding case law means that a number of questions would need to be examined, but it also means that the policy discussion can be held more freely. / Denna uppsats behandlar utvecklingen av det allmännas ansvar för ideella skador orsakade genom överträdelser av de grundläggande rättigheterna i den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). I uppsatsen förs en kritisk diskussion om likheter och skillnader mellan HD:s praxis och den bestämmelse om det allmännas ansvar för konventionsöverträdelser som gäller i 3:4 skadeståndslagen (1972:207) sedan den 1 april 2018. Vidare diskuteras huruvida HD:s aktiva roll i utvidgningen av det allmännas ansvar föranleder några betänkligheter ur demokratisynpunkt. Sammanfattningsvis konstateras att HD:s normgivning genom praxis inte är helt förenlig med folksuveränitetsprincipen. Samtidigt framhålls att inflytandet EU- och Europarätten har förändrat domstolens roll i samhället. Slutligen diskuteras hur den fortsatta utvecklingen av det allmännas ansvar för överträdelser av grundläggande rättigheter kan komma att se ut, specifikt vad ett ansvar för överträdelser av rättigheterna i 2 kap RF skulle innebära. Slutsatsen av diskussionen är att frånvaron av vägledande praxis från Europadomstolen innebär att en mängd frågor skulle behöva utredas, samtidigt som det ger utrymme till en friare rättspolitisk diskussion.

The aim of our study is to investigate childrens’ participation in decision-making processes concerning supervised meetings between parents and children in at-risk families. Earlier research in the same field shows major shortcomings regarding the extent to whichchildren are involved in the decision-making process in these cases. The method we’ve used to conduct our study is through semi structured interviews with seven family law secretaries -all of them with experience from working with supervised meetings betweenparents and their children -working in different family law units in Stockholm, and our study can therefore be regarded as qualitative. Our essay starts with descriptions of supervised meetings between parents and children. It then delves into what actual rights children really have, to take part in decisions that affect their own lives. A number of earlier studies in the same field are then presented, as well as a study on childrens’ participation in child protection cases. Finally a study on childrens’ own views and feelings concerning their participation in supervised meeting cases.The collected empirical data is analysed using Roger Hart’s ”Ladder of participation”(1992), Harrys Shier’s ”Pathways to participation”(2001) and Nick Lee ́s childhood sociological perspective of becoming and being. We have also chosen to analyse our empirical data with the help of previous studies. The results are similar to previous studies presented in our essay: children are generally not allowed to take part in these important decisions to the extent that they should be, according to the United nation Children ́s convention on the rights of the child (2009) articel 12.1. Furthermore, as seen in previous studies, our results show that the adult perspective in the implementation of the supervised meeting cases is more taken into account than the child perspective. / Studiens syfte är att belysa barns delaktighet iinsatsen umgänge med föräldrar via umgängesstöd. Tidigare forskning inom området visat på stora brister av delaktiggörandet av barn i dessa insatser. Studien fokuserar på familjerättssekreterarnas delaktiggörande av barn i beslut och genomförande av insatsen,målgruppenvar familjerättssekreterare verksamma på familjerättsenheten som alla arbetade med insatsen umgängesstöd.Vi har gjort kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju familjerättsseketerare på sju olika familjerättsenheter i Stockholms län. Inledningsvis i uppsatsen beskrivs insatsen umgängesstöd och bakgrunden till barns rätt till delaktighet i insatser som rör dem. Vidare presenteras tidigare forskning med ett flertal studier som forskat på barns rätt till delaktighet i insatsen umgänge med förälder via umgängesstöd, en studie om hur barns delaktiggörs i barnskyddsfrågor och slutligen en studie baserad på barnintervjuer och deras åsikter kring delaktighet i insatsen umgänge med förälder via umgängesstöd. Den för studien insamlade empirini form av semistrukturerade intervjuer analyserades sedan med hjälp av Roger Harts delaktighetsstege (1992), Harry Shiers delaktighetssteg (2001) samt Nick Lees barndomssociologiska perspektiv på vuxna och barn som becoming och being. Vi har även valt attanalysera den insamlade empirin med hjälp av tidigare forskning. Resultatet i vår studie visar i likhet med den tidigare forskning vi presenterat i studien att barn inte delaktiggörs i den utsträckning de bör enligt Barnkonventionen artikel 12.1 (FN:s barnkonvention, 2009). Vidare visar resultatet, precis som i tidigare forskning, på att det fortfarande råder ett starkt vuxenperspektiv i verkställandet av insatsen.