Efter omfattande kritik mot det svenska häktningssystemet från EU och FN beträffande brott mot FN:s mänskliga rättigheter riktar sig denna studie till att undersöka hur detta ter sig på närbyråkratsnivå. Syftet med denna undersökning är att utifrån implementeringsteori studera förutsättningarna för kriminalvårdare som arbetar på svenska häkten att implementera FN:s mänskliga rättigheter i den dagliga verksamheten och arbetet med de intagna. För att genomföra detta har kriminalvårdare vid svenska häkten intervjuats utifrån huruvida de förstår, vill och kan följa FN:s mänskliga rättigheter. De slutsatser som framkommer är att kriminalvårdarna har en god förståelse kring FN:s mänskliga rättigheter. De har också viljan att efterleva dem även om motiven är av olika slag. Den uppdelning som framkommer är att kriminalvårdare dels motiveras av att följa regler och rutiner och dels av att självtillfredsställelse genom att hjälpa andra. Anmärkningsvärt är att kriminalvårdarna menar att de bättre skulle kunna ta hänsyn till FN:s mänskliga rättigheter om mer resurser i form av ökad bemanning fanns tillgängligt.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka om gymnasielärare är medvetna om sina rättigheter vad gäller åtgärder som får vidtas enligt skollagen (2010:800) från 2011. Den syftar även till att undersöka var lärarna fått information om skollagen från. Hur medvetna är gymnasielärare om sina rättigheter enligt lag gällande åtgärder som får vidtas om en elev stör studieron samt vad lärarens tillsynsplikt innebär? Har lärarna varit utsatta för hot och/eller våld samt hur medvetna är de om var de ska vända sig om de känner sig kränkta av en elev? Hur har lärarna fått information om sina rättigheter och åtgärder enligt skollagen och känner lärarna att de fått tillräcklig kunskap om skollagen under sin högskoleutbildning? Metod: Studien är genomförd med en kvalitativ ansats, där en halvstrukturerad intervju använtssom datainsamlingsmetod. I studien deltog sex gymnasielärare från tre olika skolor, vilka kontaktades via ett tillgänglighets- och snöbollsurval. En tematisk kategorisering skapadesutefter lärarnas svar kopplat till studiens teoretiska ramverk och användes som analysverktyg. Studiens teoretiska ramverk består av skollagen (2010:800) 5 kap. 5-8 §, 17 § och 22 §,Brottsbalken (1962:700) samt Arbetsmiljöverkets författningssamling (1993:2). Resultat: Två av lärarna i denna studie var omedvetna om sina rättigheter gällande de åtgärder som får vidtas om en elev stör studieron, medan fyra lärare var något medvetna. Vidare var lärarna dåligt insatta i vad lärarens tillsynsplikt innebär samtidigt som tillsynsplikten verkar försvåra tolkningen av skollagen (2010:800). Lärarna är däremot medvetna om var de kan vända sig om de skulle bli kränkta av en elev. Dock har de inte lika bra uppfattning om hur de skulle gå tillväga om en våldsam situation skulle uppstå med en elev. Lärarna har främst fått sina kunskaper om skollagen från skolledning, fackliga organisationer och kollegor men inge nav lärarna känner att de fått tillräcklig kunskap om lagen under sin lärarutbildning. Slutsats: För att klara av alla delar i läraryrket behövs tydliga ramar för att skapa trygghet för både lärare och elever. Resultatet visade att de medverkande lärarnas kunskaper om skollagen (2010:800) är bristfälliga vilket tyder på att utbildning i området saknas i lärarutbildningen. De medverkande lärarna har istället fått sina kunskaper från arbetsplatsen och egna erfarenheter. Fem av sex lärare har varit utsatta för någon form av verbala angrepp men bara en lärare har blivit slagen av misstag vid separerande av två elever som slagits. De medverkande lärarna tror att utbildning om skollagen (2010:800) kan ge nyexaminerade lärare ökad trygghet i sinyrkesroll. / Abstract The aim of the study is to investigate whether high school teachers are aware of their rights in terms of actions that may be taken under the new Swedish Education Act (2010:800) of 2011. It also aims to examine from where the teachers were given information about theEducation Act (2010:800). How conscious are the high school teachers of their rights about effective arrangements that may be taken if a student disrupts the teaching and what the teachers´ supervision duty means? Have teachers been subjected to threats and/or violence, and how aware are they ofwhere to turn if they feel offended by a student? How have teachers been informed of their rights and action under the Education Actand Do the teachers feel that they had received sufficient knowledge of the SwedishEducation act during their university education? Method: The study was conducted with a qualitative approach, where a half-structuredinterview has been used as a data collection method. The study involved six high schoolteachers from three different schools, who were contacted via an accessibility- and snowballsampling. A thematic categorization was created from the teachers' responses related to thestudy's theoretical framework and used as analytical tools. The theoretical framework consistsof the Swedish Education Act (2010: 800) Chapter 5. 5-8 §, 17 § and 22 §, Swedish CriminalCode (1962: 700) and the Swedish Work Environment Authority (1993: 2). Results: Two of the teachers in this study were unaware of their rights regarding the actionsto be taken if a student disrupts the teaching, while four teachers were somewhat aware.Furthermore, the teachers were unfamiliar with what the teachers´ supervision duty meanswhile the supervision duty also seems to complicate the interpretation of the Swedish EducationAct (2010: 800). The teachers are, however, aware of where they can turn if they would beoffended by a student, but they are not as certain about how they would proceed if a violentsituation occur with a student. Teachers have primarily gained their knowledge of the Educationact from the school management, the unions and colleagues, but none of the teachers feel thatthey got sufficient knowledge of the law during their teachers training. Conclusion: To manage all aspects of the teaching profession, a clear framework is needed toprovide security for both teachers and students. The results showed that the participatingteachers' knowledge of school law (2010: 800) is insufficient, suggesting that training in thearea is lacking in teacher education. The participating teachers have instead gained theirknowledge from their workplace and their own experiences. Five out of six teacher have beenexposed of verbal abuse but only one teacher has been beaten by mistake when separating twostudents in a fight. The participating teachers believe that training in the Swedish EducationAct (2010: 800) can give newly graduated teachers more confidence in their professional role.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om vad som framträder i talet hos elever i årskurs 6 när de talar om mänskliga rättigheter utifrån tre perspektiv om, genom och för. Studien fokuserar på ämnet samhällskunskap där elever ska få undervisning om mänskliga rättigheter och barnkonventionen. Studiens empiri insamlas genom kvalitativa intervjuer som genomförs i grupp vid tre tillfällen på två skolor och vid varje intervjutillfälle fokuseras det på ett av perspektiven om, genom och för. Temat som framträder tydligast i elevernas tal om mänskliga rättigheter är hur man behandlar varandra, vilket de själva anser att de har fått mycket undervisning om. Utifrån elevernas tal om mänskliga rättigheter framkommer vad de har lärt sig i undervisningen, hur de ser på användning av dem i skolan, hur de själva ser på sin förståelse och sina önskningar om hur de vill att undervisningen om mänskliga rättigheter ska genomföras. / <p>SO</p>

I denna uppsats utreder jag hur upphovsrätten ser ut i teorin för innehavare av närstående rättigheter – speciellt utövade artister – och hur dessa rättigheter efterlevs i praktiken. Framför allt utreds vilka rättigheter som aktualiseras när verk tillgängliggörs för allmänheten on demand.   Genom en kort översikt av den svenska upphovsrättsregleringen presenteras de rättigheter som upphovsmän och utövande konstnärer besitter. Den ensamrätt som båda grupperna innehar när det gäller överföring respektive tillgängliggörande till allmänheten innebär i teorin ett starkt skydd, men som i praktiken inte alltid efterlevs. Det förekommer ofta att utövande konstnärers rätt åsidosätts genom avtal, och att ersättning helt uteblir när deras verk spelas on demand.   En utvidgning av den tvångslicens som träder in när utövande konstnärers ensamrätt åsidosätts när deras verk spelas i radio och TV, så att den även omfattar on demandöverföringar, skulle innebära att artister får en rättvis ersättning när deras verk utnyttjas, oavsett om det sker i radio, på TV eller on demand.   Vidare utreds frågan vad begreppet on demand innebär i samband med ljudöverföring. I dagsläget saknas en juridisk definition för begreppet, vilket leder till frågetecken i musikbranschen. Begreppet analyseras istället med grund i icke-juridiska definitioner, samt den bestämmelse om begreppet grundar sig i. Framför allt diskuteras frågan om hur mycket interaktion som krävs från den enskildas sida för att det ska anses vara fråga om ett förfogande on demand. Ett förslag på lösning presenteras, vilken går ut på att lagstiftning som berör en liknande situation, nämligen audiovisuella överföringar, bör ligga till grund för en lagstiftning även för ljudöverföring. / In this thesis I analyze how Swedish copyright law in theory protects the rights of holders of neighboring rights - especially performers - and how these rights are honored in practice. Focus is on what rights are realized when works are made available to the public on demand.   In a brief overview of the Swedish copyright regulation, the rights copyright holders and holders of neighboring rights hold is presented. The exclusive rights both right holders have when it comes to broadcasting and making available to the public is in theory a valid and strong right. In practice, however, these rights are often disregarded. It is too often the practice that performers rights are disregarded when deals are made, or a one-time compensation payment is made. This means no reimbursement when their works are made available on demand.   An expansion of the compulsory compensation, which enters into practice when performers works are played on radio and television without consent from the performer, would mean an equitable remuneration for performers.   Furthermore, the definition on demand in relation to audio transmission is discussed. As of right now, there is no legal definition of the concept on demand audio transmissions, which presents questions in the music industry. The concept on demand is analyzed based on non-legal definitions, as well as the concept it is derived from. The amount of interaction from the single consumers is discussed.   A suggestion is presented: legislation that concern a similar situation, audiovisual transmissions, can be used as a foundation for legislation for audio transmissions as well.

Sammanfattning Det finns i nuläget många studier som handlar om socialsekreterares bedömningsprocesser gällande barnärenden, det finns dock inte tidigare forskning som har sin utgångspunkt i beslut från Justitieombudsmannen, JO. Det föreligger således skäl att uppmärksamma de utredningar som blir föremål för JO för att undersöka rättstillämpningen vid bedömningar inom socialnämnder i Sverige. Syftet med studien är därmed att utifrån JO-beslut undersöka socialnämnders bedömningar, beslut och utredningar rörande vårdnad, boende, umgänge och partsinsyn i barnärenden. Vi har genom en kvalitativ metod med utgångspunkt i innehållsanalys läst och tolkat 10 beslut från JO:s ämbetsberättelser mellan åren 1997 och 2017. Studiens resultat pekar på att det är komplext för socialsekreterare att tillvarata barnets rättigheter utifrån nationell lagstiftning vid bedömningar på grund av att vårdnadshavares skyldigheter och rättigheter förefaller vara prioriterade i lag. Studien kan bidra till den pågående debatten gällande huruvida barnkonventionen ska inkorporeras i svensk lag. För framtida forskning kan det vara intressant att genom kvalitativa intervjuer undersöka socialsekreterares upplevelser av området för att belysa det praktiska arbetets erfarenheter.

No description available.

Syftet är att genom en komparativ metod ställa den ursprungliga barnkonventionen mot ett material som förmedlar konventionen till barnen och på så sätt undersöka vilka anpassningar som gjorts och på vilket sätt detta påverkar innehållet som förmedlas till barnen. Materialet som kommer undersökas är UNICEF:s Barnkonventionen i en låda, som innehåller inspirationsmaterial med syfte att förmedla vad barnkonventionen innebär i praktiken. Detta material och barnkonventionen analyseras sedan med en teoretisk utgångspunkt i barndomssociologi, som framhäver barn som ”beings”. Alltså kompetenta samhällsmedborgare som har möjlighet att vara delaktiga i sin egen och samhällets utveckling. Samtidigt ses de som agerande och reflekterande individer. Barndomssociologin motsätter sig bilden av barn som ofärdiga vuxna och detta resulterar här i en grupp individer med egna rättigheter. I studien så framgår det att innehållet i barns mänskliga rättigheter förändras i relation till vilken tolkning pedagogerna gör av materialet men också av vilken syn de har på barn. Därför lyfts innebörden av arbetslagets gemensamma barnsyn och kunskap kring barnkonventionens innehåll. Av analysen framgår det även hur de rättigheter som har en relation till läroplanen får större plats i utformningen av materialet. Resultatet i studien påvisar också att pedagoger kan arbeta förebyggande för barn som far illa genom att förmedla deras mänskliga rättigheter till barnen.

Den samtida globaliseringen har medföljts av nya transnationella politiska spörsmål. Problem som internationella institutioner uppger sig ämna lösa. För närvarande tycks dock nämnda institutioner misslyckas upprätthålla detta åtagande. Denna utveckling har kommit att bli en kärnfråga inom forskning gällande global demokrati och mänskliga rättigheter. Inom detta fält förs en debatt beträffande hur internationella institutioner bör vara strukturerade för att kunna bemöta samtidens spörsmål. Syftet med uppsatsen var att bidra till förståelsen för hur ramverket för mänskliga rättigheter kan bistå med verktyg vid bemötandet av den globala samtidens framväxande problem. Syftet uppfylls genom en analys av Carol C. Goulds nyckelargument beträffande hur och varför internationella institutioner ska reformeras så att de mer adekvat kan bemöta dessa framväxande problem. Studien visar på att mänskliga rättigheter tolkat som ett diversifierat kulturellt ramverk kan bidra till utvecklingen på i synnerhet två vis. Dels kan dem bidra med politiska kriterium för nationalstater att underkasta sig. Dels kan dem fungera som en lins genom vilken kulturella kontexter kan betraktas för att institutionerna ska kunna avgöra hur man bäst går till väga för att uppfylla de behov som existerar inom varje givet sammanhang.

Syftet med studien är att belysa och analysera fritidshemspersonalens arbete med och synsättet på barns/elevers rättigheter i fritidshemmet samt bidra till att fylla detta förhållandevis outforskade fält med mer kunskap. Det empiriska underlaget, som består av tio kvalitativa intervjuer med verksamma fritidslärare, har analyserats och tematiserats utifrån ett barndomssociologiskt perspektiv för att undersöka det personalen ger uttryck för. Ett teoretiskt ramverk har fungerat som stöd i arbetet med tolkning och analys där centrala begrepp lyfts och diskuteras och även sätts i relation till det empiriska underlaget. Resultatet som framkommit visar att personalens barnsyn överlag kan tolkas utifrån begreppet being, snarare än becoming. Dessa två begrepp är olika sätt att se på barn och barndom utifrån det barndomssociologiska fältet. Dock har det i föreliggande studie visat sig att det finns tydliga motsägelser mellan de båda synsätten som ibland präglar samma pedagog. Personalen säger sig arbeta utifrån begreppet being, men tycks snarare agera utifrån begreppet becoming. Detta blir en motsägelse där organisation kontra pedagogisk vision ställs mot varandra. De viktigaste iakttagelserna och därmed också slutsatserna för studien är att arbetet och förståelsen av barnkonventionen och barns rättigheter tolkas på olika sätt av lärare i fritidshem. Undervisningen som pedagogerna beskriver tycks ge eleverna vissa möjligheter att utveckla kunskap och kännedom om sina egna rättigheter men det ser väldigt olika ut vilket också kan påverka likvärdigheten i utbildningen. Det finns också ett uttryckt behov bland fritidspersonalen av en engagerad ledning som uppmärksammar barnkonventionen bland personalen och stöttar vid implementeringsarbetet av densamma. Hur och om man arbetar med barns rättigheter utifrån barnkonventionen beror alltså mycket på personalens egen barnsyn, intresse och engagemang. Detta gör att arbetet med eleverna därmed ser olika ut från ett fritidshem till ett annat.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur förskollärare hanterar dilemman när barnets rättighet till inflytande och delaktighet hamnar i konflikt med förskolans normer kring regler och villkor. Med fokus på delaktighet och inflytande har vi genomfört en kvalitativ innehållsanalys av tre artiklar utifrån barnkonventionen. Analysen genomförde vi för att ta reda på om artiklarna överensstämmer med läroplanen samt en likabehandlingsplan från en utvald förskola, och vilken påverkan det har i läroplanens och likabehandlingsplanens innehåll för arbetet med barns delaktighet och inflytande. Genom den kvalitativa intervjustudien har vi undersökt hur fyra förskollärare skulle hantera en konflikt sitt pedagogiska ledarskap där barns rätt till inflytande och delaktighet hamnar i konflikt med förskolans normer och villkor. För att ta reda på detta presenterar vi tre olika fallbeskrivningar för förskollärarna att lösa. Studiens resultat indikerar att relationskompetens och kommunikation är två grundläggande verktyg i hanteringen när mänskliga rättigheter hamnar i konflikt med förskolans normer för det pedagogiska ledarskapet. Resultatet visar att förskolan behöver i sin undervisning med demokratiska värderingar lära barnen att de har ett inflytande över sin utbildning och miljö. De har rätt till att vara delaktiga i frågor som berör dem, men det är även viktigt att göra barn medvetna att för att uppnå en demokratisk miljö så behöver de vara medvetna om sina skyldigheter.