Offentlig upphandling är den process genom vilken myndigheter, regioner, kommuner och andra offentligt styrda organ anskaffar de varor, tjänster och byggentreprenader som krävs för att de ska kunna bedriva sin verksamhet och fullgöra sina uppgifter. Oavsett om det handlar om blyertspennor eller bussar till kollektivtrafiken ska anskaffningen ske genom konkurrensutsättning på den gemensamma EU-marknaden. Den upphandlade myndigheten ska sedan välja den leverantör som kan erbjuda den ekonomiskt mest fördelaktiga varan, tjänsten eller byggentreprenaden. Under de senaste 20 åren har offentlig upphandling utvecklats från att enbart vara ett instrument för att förverkliga den gemensamma EU-marknaden och att upphandla bäst vara, tjänst eller byggentreprenad till bäst pris, till att även utgöra ett verktyg för att nå viktiga politiska och samhälleliga mål. Ett exempel på sådant mål är att tillgodose att mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter respekteras genom samtliga globala leverantörsled som föremålet för ett offentligt inköp passerar. Möjligheterna att beakta sociala hänsyn i en offentlig upphandling är flera och det kan ske löpande genom hela upphandlingsprocessen, under förutsättning att krav på hänsyn är förenliga med de upphandlingsrättsliga principerna, har anknytning till föremålet för upphandlingen samt är möjliga att kontrollera och följa upp. Den stora utmaningen för den upphandlande myndigheten är att garantera att de ställda kraven och kriterierna också efterlevs av leverantörens underleverantörer, och framför allt av underleverantörer till dessa i samtliga led. Ett möjligt sätt att arbeta med sociala hänsyn inom fordonsbranschen är att kräva att allt tenn, tantal, volfram och guld som används inom fordonsproduktionen ska bära en viss märkning som bevis på att utvinningen skett med beaktande av mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter. Ett annat sätt är att kräva att leverantören genomför en så kallad human rights due diligence. För att nå ett effektivt resultat är en socialt ansvarsfull upphandling även i allra högsta grad beroende av att den upphandlande myndigheten utövar kontroll och följer upp att de ställda kraven också i praktiken efterlevs. Annars riskerar kraven att bli tandlösa samt att hämma den goda konkurrensen och effektiva resurshanteringen som offentlig upphandling syftar till att tillgodose.

Syftet med denna studie är att få mer kunskap om hur lärare i F-3 kan arbeta systematiskt i ämnet samhällskunskap för att implementera och förankra Barnets rättigheter hos eleverna. Ansatsen är kvalitativ och våra teoretiska perspektiv är pragmatismen och sociokulturella med utgångspunkt John Dewey och Lev Vygotskij. Resultaten visar att det finns en stark vilja bland lärare att förmedla färdigheter till sina elever som rättighetsbärare. Slutsatsen är att det verkar finnas brist på stöd av material för att implementera och förankra Barnets rättigheter hos eleverna. Lärare verkar av den anledning undervisa utifrån erfarenhet och externa material och arbetar enbart med barnkonventionens artiklar vid tillfällen som FN-dagen och internationella barndagen. / The purpose of this study is to gain more knowledge about how primary school teachers can work systematically with children's rights in the subject social studies to implement and anchor the Child’s rights in pupils. The approach is qualitative, and our theoretical perspectives are pragmatism and sociocultural based on John Dewey and Lev Vygotsky. The results show that there is a strong will among teachers to impart skills to their pupils as rights holders. The conclusion is that there seems to be a lack of support for materials to implement and anchor the Child’s rights in pupils. For this reason, teachers seem to teach based on their experience and external materials and only work with the articles of the convention on occasions such as UN-Day and International Children's Day.

No description available.

På fem månader har det inkommit 3389 anmälningar om barn som bevittnat våld mellan närstående. Lagen som kriminaliserar exponerandet av våld och brott inför barn heter barnfridsbrott och började att gälla den 1 juli 2021. I en undersökning som SVT presenterade 19 december 2021, framgår det att 195 av anmälningarna har lett till åtal.1Utmärkande för barn som bevittnar våld i nära relationer är att en närstående till barnet utsätter en annan närstående för våld eller brott. Detta innebär att barnet både står nära en gärningsman i anknytning och ett offer. Kombinationen av detta skadar inte endast tilliten och tryggheten hos personerna som barnet söker omsorg hos, utan leder till långsiktiga konsekvenser för barnets hälsa.2I FN konventionen om barnets rättigheter framgår det en nolltolerans av våld mot barn. Eftersom konventionen är inkorporerad in i svensk lag sedan 1 januari 20203, infaller konventionens förpliktelser den svenska staten. Ett sätt att skydda barn från att utsättas för våld är genom att införa lagstiftningsåtgärder som är förenliga med principen om barnets bästa. Utifrån ett barnrättsperspektiv kan den gällande rätten för barn som upplever våld och brott kritiseras. Detta med anledning av att rekvisitet bevittna är för snävt för att omfatta barns olika upplevelser av våld.I Sverige lever det ca 210 000 barn med våld i hemmet.4 Gemensamt för dessa barn är att de tilltar olika strategier för att handskas med våldets konsekvenser. I de fall där våldet blivit en del av vardagen, är det inte ovanligt för barn att sätta på sig hörlurar för att slippa höra mammas skrik. I utredningen till det föreslagna barnfridsbrottet resonerade regeringen kring detta. Att barns upplevelser av våld ofta är präglade av överlevnadsstrategier som gör att barn varken ser eller hör våldet. Trots detta är en förutsättning för straffbestämmelsen att barnet har bevittnat den brottsliga gärningen.

Även om den internationella arenan har sett en god utveckling när det gäller att skydda mänskliga rättigheter och inte kränka dem, har vissa länders regeringar, som Turkiet, ignorerat sina löften inför FN att skydda mänskliga rättigheter och inte kränka dem, även om Turkiet var ett av de första länder under det senaste århundradet att ratificera FN:s stadga för att skydda mänskliga rättigheter. Men enligt internationella organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter är Turkiet ett av de länder där mänskliga rättigheter har minskat de senaste åren, särskilt efter kuppen 2016. Bevis visar att den turkiska regeringen har begått våldsamma kränkningar mot aktivister, politiker, civila och fria medier. Därför kommer uppsatsen att belysa en av minoriteterna i Turkiet, den kurdiska minoriteten, och de kränkningar de utsatts för. Uppsatsen kommer också att ta upp nedgången i kvinnors minskade rättigheter och det våld som turkiska kvinnor utsätts för idag till följd av Turkiets utträde ur Istanbul Fördraget. Uppsatsen kommer utifrån teorier att analysera kränkningar av mänskliga rättigheter. Vidare kommer analyseras regeringssystemet i Turkiet. Den turkiska regeringen är en autokratisk regim och det är därför den kurdiska minoritetens rättigheter kränks, och även kvinnors rättigheter minskade och de utsattes för kränkningar som ett resultat av turkisk politik. Denna studie genomfördes också genom en fallstudie och analytisk ram eftersom detta tillvägagångssätt var lämpligt för att få en djupare förståelse av situationen för kränkningar av mänskliga rättigheter i Turkiet.

2014 var året då de Olympiska Spelen för första gången någonsin inte sändes i en public service-kanal. När Viasat och MTG (Modern Times Group) köpte rättigheterna till ett av världens största idrottsevenemang lyftes diskussionen om TV-rättigheter även hos gemene man. När priset för rättigheter stiger tvingas SVT att fundera över hur mycket exempelvis ett OS egentligen är värt. Hur och om går det att motivera att en publikt finansierad aktör lägger stora summor på en idrottsrättighet som kanske inte tilltalar den breda massan de finns till för att behaga. Klarar SVT av att upprätthålla det kravet om fler rättigheter försvinner från kanalen och public service? Hur påverkas SVT av aktörer så som Viasats möjlighet att spendera stora pengar på idrottsrättigheter? Vad blir konsekvenserna för SVT när de med all säkerhet inte kommer äga sändningsrättigheterna för de kommande fyra olympiska spelen?

<p>Religionsfrihet är ett omdiskuterat och värdeladdat begrepp. Syftet med den här uppsatsen har varit att analysera och diskutera utifrån riksdagstryck, tidningsinsändare samt en enkätundersökning vilket innehåll som läggs i begreppet religionsfrihet. Genom en belysning av riksdagstryck och tidningsinsändare ges en indikation på begreppets innehåll. En fenomenografisk analys har genomförts för att åskådliggöra hur lärarkandidater uppfattar begreppet religionsfrihet. Uppsatsen har visat att begreppet religionsfrihet är förknippat med olika innehåll.</p>

Religionsfrihet är ett omdiskuterat och värdeladdat begrepp. Syftet med den här uppsatsen har varit att analysera och diskutera utifrån riksdagstryck, tidningsinsändare samt en enkätundersökning vilket innehåll som läggs i begreppet religionsfrihet. Genom en belysning av riksdagstryck och tidningsinsändare ges en indikation på begreppets innehåll. En fenomenografisk analys har genomförts för att åskådliggöra hur lärarkandidater uppfattar begreppet religionsfrihet. Uppsatsen har visat att begreppet religionsfrihet är förknippat med olika innehåll.

Våren 2019 inkom det motioner till Svenska Riksdagen angående förslag gällande införandet av lagstiftning om obligatorisk vaccination. Utifrån detta kommer uppsatsen genom en fiktiv argumentationsanalys behandla ämnet ur ett rättighetsperspektiv, med fokus på tre rättigheter; rätten till hälsa, rätten till kroppslig integritet samt rätten till utbildning. Argumenten i de två olika kapitlen utgår från svensk lagstiftning samt internationella fördrag, såsom mänskliga rättigheter och Europeiska unionens stadgar. Uppsatsen besvarar även i argumentationen frågeställningar om varför obligatorisk vaccination bör vara en mänsklig skyldighet enligt rätten till hälsa samt vilka mänskliga rättigheter en lagstiftning om obligatorisk vaccination bryter mot. Syftet med uppsatsen är att nå fram till ett översiktligt svar gällande om individuell rätt, såsom kroppslig integritet och utbildning eller allmän folkhälsa bör prioriteras i frågan. Detta undersöks även med hjälp av Marion Youngs teori om den sociala förbindelsens ansvarsmodell, som syftar till att vi är moraliska aktörer som har en moralisk skyldighet till alla människor att minimera lidande. Slutsatserna i uppsatsens sista del visar att uppsatsens tes motbevisas genom argumentationen.

Violence and other harmful practices start early in children’s lives and take place in environments designed to ensure safety. In Africa, 40 percent of all girls are married before their 18th birthday and two out of three children in Latin America and the Caribbean are regularly subjected to violent discipline at home. Eradicating this violence is an obligation of 196 states in the world, which gave rise to the question of whether there are gaps in the international law protection of children’s rights. This paper aims to critically examine the international law protection of the right of the child to freedom from violence and harmful practices. My thesis is that there is a lack of protection under international law, which results in children on different continents being protected differently. The examination takes its starting point from the Convention on the Rights of the Child (CRC) and the prohibitions against corporal punishment (article 19) and child marriage (article 24.3) established therein. Thereafter the question is whether there are provisions in the regional human rights instruments on those continents that today have an established protection for human rights that sufficiently correspond to their content. To illustrate how well the international law protection works in practice two practical examples from respective continent are given prominence to. Here it begins to emerge that there are a number of societal obstacles for articles 19 and 24(3) in CRC to have full impact in practice, such as cultural values and pluralistic legal systems that give primacy to religious laws. These are obstacles that extend beyond the deficiencies in the international law protection and thus threaten the realization even of the standards that satisfactorily protect children from violence and harmful practices. My thesis can be answered as follows; there are shortcomings in the international law protection of the right of the child to freedom from violence and harmful practices, which to a certain extent results in children on different continents being protected differently. For example, neither the european nor the inter-american standard regarding child marriage lives up to that of the CRC. The real shortcoming, however, lies in the failure of states to “honestly” fulfill their obligations under international law, which results in even children on the same continent but in different countries being protected differently. / <p>Betyg: AB</p>