Abstrakt Syfte Syftet med studien är att beskriva och jämföra patienters egenskattade uppfattning av vårdkvalitet i samband med gastroskopiundersökning vid öppen mottagning respektive planerad mottagning samt att identifiera eventuella skillnader i den patientupplevda vårdkvaliteten i de två olika besöksformerna.     Introduktion Den svenska hälso- och sjukvården strävar efter en jämlik och kvalitativ god vård. Patienter ska i enlighet med svensk sjukvårdslag ges möjlighet att påverka den egna vården och ska så långt det är möjligt utformas i samråd med patienten. Trots detta har patienters upplevelser av vårdkvaliteten vid gastroskopiska undersökningar sparsamt studerats.     Metod En deskriptiv tvärsnittsstudie utfördes vid en endoskopimottagning vid ett universitetssjukhus i norra delen av Sverige.     Resultat Data samlades från 105 patienter med hjälp av instrumentet KUPP. Socio-demografisk data påvisade en signifikant medelålderskillnad där de patienter som sökte planerad mottagning var äldre jämfört med patienterna i den öppna mottagningsgruppen (p<0,016). Patienternas egenskattade upplevelse av vårdkvalitet jämfördes och visade en signifikant skillnad mellan patienters upplevelser av bristande vårdkvalitet avseende vårdatmosfär i gruppen öppen mottagning jämfört med gruppen planerad mottagning (p<0,046).   Konklusion Studien ger en fingervisning om att patienter i högre grad upplever bristande kvalitet vad gäller vårdatmosfären i den öppna mottagningsgruppen jämfört med den planerade mottagningsgruppen. Denna kunskap kan ligga till grund för en förändrad vårdprocess så att de patienter som söker öppen mottagning i framtiden känner en högre personlig vårdkvalitet.

Dagens sjukvård förändras och utvecklas i snabb takt. Vårdtiderna kortas och allt fler ingrepp, mer och mer avancerade, övergår till att utföras under lokalanestesi med vakna patienter. En vaken patient får en upplevelse kring omvårdnaden under ett ingrepp. I vården är tid en bristvara, det kan finnas risk för att mötet mellan patient och sjuksköterska går väldigt fort. För patienten är det av stor betydelse att omhändertagandet blir bra för att upplevelsen under hela ingreppet ska bli så bra som möjligt. Omvårdnad är sjuksköterskans specifika kompetens. En viktig uppgift är att kontinuerligt arbeta med utvärdering och utveckling av olika arbetsmetoder. Att beforska patienters upplevelser inom vården är viktigt, det kan ge en indikation på om det finns behov av förbättring. Alla förändringar bör följas upp och utvärderas. Syftet med studien är att undersöka hur vakna patienter under en kardiologisk intervention upplever omvårdnaden. Metoden som användes var en kvantitativ enkätstudie. Instrumentet som användes var Kvalitet ur Patientens Perspektiv (KUPP). Resultatet visar på att respondenterna överlag upplever de faktiska förhållandena som mycket bra. Drygt 70% av respondenterna svarade på frågan om vad de var särskilt nöjda med och det handlade till största del om positivt bemötande. I enkäten påvisades ingen brist som kräver åtgärd men i förbättringsförslag framkom önskemål om varma filtar vilket åtgärdats. Slutsatsen är att vakna patienter som genomgår en kardiologisk intervention är nöjda med omvårdnaden och omhändertagande under hela ingreppet. Studiens resultat är begränsat till den utvalda patientgruppen av polikliniska stabila svensktalande kardiologiska patienter. För att kunna dra mer generella slutsatser krävs ett större underlag med studier av andra patientgrupper. / The health care of today is rapidly changing and developing. An increasing number of interventions, more and more advanced, are performed during local, instead of general anaesthesia, whereby inpatient times are reduced. The patients are awake and aware of the surrounding activities, including nursing. With time in short supply, the meeting between patient and nurse may go very quickly, which might be hazardous. In order to maintain a good patient experience during the procedure, it is important that the nursing care is not set aside. Nursing is the specific competence of the registered nurses, who must work continuously with development and evaluation of the quality of different working methods. Investigating patient experiences in health care is important, in order to high-light needs for improvement. Any changes should be followed-up and evaluated. The purpose of this study was to investigate the experience of nursing during a cardiological intervention in awake patients. The method used was a quantitative survey study. The instrument was Quality from the Patient's Perspective, (KUPP). The results show that patients generally experience the investigated conditions as very good. The free-text question asking for particularly positive experiences was answered by 70% of the patients, mainly high-lighting good care-giving conduct. The questionnaire did not reveal any significant shortcomings requiring to be acted upon, although a free-text answer proposing warm blankets has been addressed. The conclusion of the study is that awake patients undergoing a cardiological intervention are satisfied with the nursing and the care throughout the procedure. This result is limited to the current study group comprising of cardiologically relatively stable Swedish-speaking out-patients. An expanded survey group including other patient categories is necessary in order to draw more general conclusions.

Vården ska fortlöpande utvecklas, utvärderas och kvalitetssäkras enligt lagar ochförordningar. Nyligen infördes i lag ett ökat patientinflytande. Patientens delaktighet ivården ses som ett medel för att öka patienttillfredställelsen och därmed vårdkvaliteten.Viktiga områden i upplevelsen av god vårdkvalitet är en god vårdrelation med ett gottbemötande, kommunikation, information och delaktighet. Anestesikliniken SÄS, Borås,önskade utvärdera vården på centraloperation utifrån ovanstående områden. Syftet varatt undersöka vårdkvalitet ur patientens perspektiv samt identifiera eventuella områden ibehov av kvalitetsförbättring. En kvantitativ enkätundersökning gjordes där KUPP,Kvalitet ur Patientens Perspektiv, användes som metod. Resultatet visade att vårdenöverlag upplevs som god, bemötandet var det område som fick högst betyg avpatienterna. Endast sju frågor av trettio identifierades ha brister i behov av attuppmärksammas. Dessa frågor handlade alla om delaktighet och information. Enstatistisk jämförelse genomfördes utifrån dessa sju frågor och hur dessa brister förhöllsig gentemot kön, ålder samt oro/rädsla. Skillnader påträffades i två urvalsgrupper;oroliga/rädda patienter upplevde signifikant mindre delaktighet i vården, så ävenkvinnor. Signifikanta skillnader uppvisade även gruppen med oro/rädsla; varannankvinna kände oro/rädsla inför operation mot var tredje man. Resultatet antyder att detfinns en förbättringspotential vad avser patienternas oro och delaktighet i vården därkommunikation och information utgör viktiga inslag. Personalens goda bemötande börvärnas om, det utgör en väsentlig och viktig del för patienterna inför och vid enoperation. Att frigöra mer tid till det preoperativa mötet bör öka det individbaseradeomhändertagandet. Skapas även ökad kontinuitet i vårdandet torde detta ge störreförutsättningar för anestesisjuksköterskan att se, bemöta och tillgodose patienternasbehov. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård

<p> </p><p><strong>Sammanfattning </strong></p><p>Syftet med studien var att värdera närståendes skattning av vårdkvaliteten på en </p><p>intensivvårdsavdelning med hjälp av frågeformuläret KUPP (Kvalitet Ur Patientens </p><p>Perspektiv). Antalet respondenter uppgick till 33 personer (10 män och 23 kvinnor) som </p><p>valdes konsekutivt. Designen var en deskriptiv och komparativ studie med kvantitativ ansats. </p><p>Den före detta intensivvårdspatienten vårdades på avdelningen 24 timmar eller mer. </p><p>Resultatet visade att närstående skattade balans i vårdkvaliteten inom frågor som belyste </p><p>vilken vårdutrustning som fanns tillgänglig, patientens medicinska vård, sjuksköterskors och </p><p>undersköterskors engagemang, sjuksköterskors och undersköterskors empatiska och </p><p>personliga förhållningssätt samt hela personalgruppens respekt i bemötandet av patienten. </p><p>Bemötandet av släkt och vänner värderades också högt. Bristande vårdkvalitet skattades inom </p><p>frågor som belyste information efter åtgärder, information om patientens vårdförlopp och </p><p>vilken person som var ansvarig för patientens vård. Vissa intensivvårdsspecifika frågor som </p><p>belyste möjligheten att få diskutera med personalen om otrygghet, mardrömmar och slem i </p><p>luftvägar skattades som bristande vårdkvalitet. Slutsatsen blev att närstående var generellt </p><p>nöjda med vårdkvaliteten men att det fanns faktorer som behövde förbättras t.ex. information </p><p>om resultat efter undersökningar. </p><p> </p>

Sammanfattning  Syftet med studien var att värdera närståendes skattning av vårdkvaliteten på en  intensivvårdsavdelning med hjälp av frågeformuläret KUPP (Kvalitet Ur Patientens  Perspektiv). Antalet respondenter uppgick till 33 personer (10 män och 23 kvinnor) som  valdes konsekutivt. Designen var en deskriptiv och komparativ studie med kvantitativ ansats.  Den före detta intensivvårdspatienten vårdades på avdelningen 24 timmar eller mer.  Resultatet visade att närstående skattade balans i vårdkvaliteten inom frågor som belyste  vilken vårdutrustning som fanns tillgänglig, patientens medicinska vård, sjuksköterskors och  undersköterskors engagemang, sjuksköterskors och undersköterskors empatiska och  personliga förhållningssätt samt hela personalgruppens respekt i bemötandet av patienten.  Bemötandet av släkt och vänner värderades också högt. Bristande vårdkvalitet skattades inom  frågor som belyste information efter åtgärder, information om patientens vårdförlopp och  vilken person som var ansvarig för patientens vård. Vissa intensivvårdsspecifika frågor som  belyste möjligheten att få diskutera med personalen om otrygghet, mardrömmar och slem i  luftvägar skattades som bristande vårdkvalitet. Slutsatsen blev att närstående var generellt  nöjda med vårdkvaliteten men att det fanns faktorer som behövde förbättras t.ex. information  om resultat efter undersökningar.

Även om den internationella arenan har sett en god utveckling när det gäller att skydda mänskliga rättigheter och inte kränka dem, har vissa länders regeringar, som Turkiet, ignorerat sina löften inför FN att skydda mänskliga rättigheter och inte kränka dem, även om Turkiet var ett av de första länder under det senaste århundradet att ratificera FN:s stadga för att skydda mänskliga rättigheter. Men enligt internationella organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter är Turkiet ett av de länder där mänskliga rättigheter har minskat de senaste åren, särskilt efter kuppen 2016. Bevis visar att den turkiska regeringen har begått våldsamma kränkningar mot aktivister, politiker, civila och fria medier. Därför kommer uppsatsen att belysa en av minoriteterna i Turkiet, den kurdiska minoriteten, och de kränkningar de utsatts för. Uppsatsen kommer också att ta upp nedgången i kvinnors minskade rättigheter och det våld som turkiska kvinnor utsätts för idag till följd av Turkiets utträde ur Istanbul Fördraget. Uppsatsen kommer utifrån teorier att analysera kränkningar av mänskliga rättigheter. Vidare kommer analyseras regeringssystemet i Turkiet. Den turkiska regeringen är en autokratisk regim och det är därför den kurdiska minoritetens rättigheter kränks, och även kvinnors rättigheter minskade och de utsattes för kränkningar som ett resultat av turkisk politik. Denna studie genomfördes också genom en fallstudie och analytisk ram eftersom detta tillvägagångssätt var lämpligt för att få en djupare förståelse av situationen för kränkningar av mänskliga rättigheter i Turkiet.

Den här uppsatsen ämnar studera effekterna av att använda sig av en viss typ av PR i marknadsföring. En aktuell debatt i media idag diskuterar huruvida man får luras i PR eller inte och i och med detta har vissa kampanjer kallats för bland annat PR-bluffar, kuppar och fejk-PR.  Fenomenet PR-bluff har gått ut på att lansera en kampanj som ska leda till reaktion inom målgruppen för att sedan, efter en viss tid, avslöja det verkliga syftet med aktionen. Genom fallstudier har vi undersökt två kampanjer av detta slag och vad resultat av dessa blivit enligt kommunikationsbyrå, kund och allmänhet och därefter ställt utfallet emot relevanta marknadsförings- och kommunikationsteorier. Dessa teorier betonar starka relationer och tillit mellan företag och dess kunder för att alstra framgång och således kan PR-kuppar ses som motsägelsefulla i marknadsföringssyfte. Utfallet av kampanjerna i fallstudien har dock varit positiva och vi har kunnat se att relationen till kund och dess tillit till företaget inte behöver ta skada av denna typ av PR. I vår slutdiskussion reflekterar vi dock över om PR-kuppar har en kortsiktig positiv effekt men att i det långa loppet kan skada tillit och relationer, och om den negativa debatten i media kan vara en effekt av relationerna mellan olika parter i kommunikationsbranschen.

Uppsatsens syfte var att utforma ett kvalitetssäkringsinstrument för att kunna genomföra en kvalitetsmätning av avgränsade delar inom äldreomsorgen i Båstad kommun. Vårt uppdrag var att undersöka kvaliteten på ett projekt kallat ”Hemteamet”. Ett mätinstrument togs fram med utgångspunkt från aspekter som är viktiga att beakta vid en kvalitetsmätning inom omsorg och vård i ordinärt boende, utifrån omsorgstagarnas perspektiv. Vi har, för att svara på våra frågeställningar, genomfört litteraturstudier och som kvantitativ metod tagit fram en enkät. Enkäten fokuserar på den enskilde omsorgstagarens upplevelser av kvaliteten på omsorg och vård. Den bygger på sex temaområden; Trygghet, Bemötande, Självbestämmande, Välbefinnande, Hotellfunktion och Vårdsäkerhet. De teoretiska perspektiv vi utgått från är humanismen med fokus på Maslows behovstrappa och det salutogena perspektivet med fokus på KASAM (Känsla Av Sammanhang). Vi utgick från KUPP-metodens (Kvalitet Ur Patientens Perspektiv) åtgärdsindex vid bearbetning och analys av vårt material. Resultatet vi fått fram för ”Hemteamet” har primärt analyserats och diskuterats genom att jämföra olika delaspekter med varandra inom gruppen. För att ytterligare kunna diskutera resultatet genomfördes motsvarande kvalitetsmätning på en utvald hemtjänstgrupp i samma kommun. Resultatet från de båda mätningarna har vi använt i ett jämförande perspektiv. Vår undersökning visade att respondenterna i ”Hemteamet” överlag var nöjda med omsorgen och vården. Dock bör följande aspekter tas i beaktande då de har fått sämre resultat än övriga delaspekter; 1) information: att omsorgstagarna får information om ändringar i dagliga rutiner, 2) rutiner: att omsorgen och vården styrs av omsorgstagarens behov och inte personalens rutiner, 3) närvaro: att omsorgspersonalen inte ska ha bråttom och 4) tillgänglighet: att den enskilde ska vara informerad om och av sin kontaktperson. Vi har funnit ett signifikant samband mellan temaområdena Trygghet, Bemötande samt Självbestämmande och respondenternas upplevda psykiska hälsa. Enkäten har fungerat relativt bra men en del frågor har krävt revidering för att kommunen i framtiden löpande ska kunna använda sig av vårt framtagna kvalitetssäkringsinstrument. En reviderad enkät medföljer därför denna uppsats.

The purpose of this essay is going to be about understanding how the transition in Myanmar happened in 2015, when the democratic party and Aung San Suu Kyi won the general election and assumed power. And understanding why the democratic ideology didn’t take root during the period 2015 - 2021 when the democratic party and Aung San Suu Kyi led the country. By applying Samuel P. Huntington’s theory about political transitions and problems that hinder political evolution the essay is looking to find answers to the questions of the essay. The essay analyses the history of the political situation in Myanmar and what the military's role in Myanmar is to evaluate and reach a conclusion. The essay concludes that Myanmar's political situation is complicated, and that the transition made in 2015 was probably not only made possible because of the democrats and Aung San Suu Kyi’s work. The reason that democracy didn’t take root is because of several problems that still exist today and were not solved during the period between 2015 - 2021.