Nystartade företag är viktiga för Sveriges ekonomiska tillväxt. I tidigare studier diskuteras att företagsledare i nystartade och små företag ofta saknar kunskap om redovisning och behöver rätt verktyg för att lyckas. Fram till november 2010 fanns revisionsplikt för alla bolag i Sverige där en revisor granskar ett bolags räkenskaper för att kvalitetssäkra att redovisningen inte innehåller några väsentliga fel. Sedan revisionspliktens avskaffande är det fler företag som väljer bort revisorn vilket har skapat möjligheter för yrkesgruppen redovisningskonsulter i Sverige. En redovisningskonsult kan anlitas för upprättandet av de finansiella rapporterna och har större möjligheter att ge företag rådgivning inom en mängd områden. Med redovisningskonsultens växande roll tillsammans med nystartade företags viktiga bidrag syftar denna studie till att kartlägga vilka rådgivningstjänster ett nystartat företag efterfrågar från sin redovisningskonsult. Vidare syftar studien även till att analysera om det föreligger samband mellan den rådgivning ett nystartat företag efterfrågar från sin redovisningskonsult och företagsledarens kunskaper, intressenter och bransch. I den enkätundersökning som genomförts med nystartade företag kunde resultatet inte påvisa några statistiskt säkerställda samband. Däremot kunde en sammanställning av de vanligaste rådgivningstjänsterna för nystartade företag tas fram. Detta bidrar till att redovisningskonsulter kan fokusera på dessa områden i kontakten med nystartade företag och således ge dem större möjlighet till att lyckas och därmed bidra till ökad ekonomisk tillväxt i Sverige.

Aim: The aim of this study was to examine health professionals´ experiences of giving advice regarding sleep to parents of infants and to perform and evaluate an intervention in the form of introducing information about the sleep of infants.Method: The study was designed as an intervention study with a qualitative approach where data was collected from two focus groups in the form of interviews. The intervention consisted of the information material Sugen på sömn. There were five participants whom three of them participated in the second interview. The interviews were processed by content analysis.Results: Health professionals´ experience of giving advice on sleep was summarized in three themes. The experiences of giving advice in interaction with parents, health professional themselves experienced the power to influence the parents with the advice they gave, while the parents' previous experience and knowledge impacted on how the advice came into practice. The approach that the nursing staff has established is to promote skin to skin care and breastfeeding experienced in relationship with a child's perspective. The approach is in conflict with the advice in the way that infants should sleep. Health professionals describe experiences of counseling about sleep difficult to apply in practice. In the evaluation of the information material the experiences around the use of the material was perceived to facilitate situations where advice is given. The nursing staff also highlighted various factors on the process of introducing new material in the workplace.Conclusion: The nursing staff experienced practical difficulties surrounding of supporting parent-child-relationship and at the same time convey the advice that reduces the risk of SIDS. The information material Sugen på sömn can facilitate counseling situation, however, would more studies to be of value for evaluating the information material. / Syfte: Syftet var att undersöka vårdpersonals upplevelser av att ge råd kring sömn tillspädbarnsföräldrar samt att genomföra och utvärdera en intervention i form avintroducering av ett informationsmaterial kring spädbarns sömn.Metod: En interventionsstudie med kvalitativ ansats genomfördes där data samladesin med hjälp av två fokusgruppsintervjuer. Interventionen bestod avinformationsmaterialet Sugen på sömn. Totalt fem deltagare medverkade, varav tre avdessa medverkade vid andra intervjutillfället. Intervjuerna bearbetades genominnehållsanalys.Resultat: Vårdpersonalens upplevelse av att ge råd kring sömn sammanfattades i treteman. I upplevelse av att ge rådgivning i interaktion med föräldrar beskrevvårdpersonalen sig ha makt att påverka föräldrarna med de råd de ger, samtidigt harföräldrars tidigare erfarenheter och kunskap inverkan på hur råden omsätts ipraktiken. Föräldrar upplevdes reagera med trötthet och uppgivenhet att följa rådet attbarn under tre månader bör sova i egen säng. Det arbetssätt som vårdpersonalen haretablerat, att främja hudnära vård och amning beskrevs hamna i konflikt medrådgivningen kring hur barn sover säkert i upplevelse av att ge rådgivning i relationmed ett barnperspektiv. Vårdpersonalen beskrev upplevelse av att rådgivning kringsömn på olika sätt är svår att tillämpa i praktiken. I utvärderingen avinformationsmaterialet framkom att användningen av materialet underlättarsituationer där rådgivning ges. Vårdpersonalen belyste olika faktorers inverkan påprocessen att introducera nytt material på en arbetsplats.Slutsats: Vårdpersonalen upplevde praktiska svårigheter kring att stödjaföräldra-barn-relationen och samtidigt förmedla råden som minskarrisken för plötslig spädbarnsdöd. Ett informationsmaterial som Sugen på sömn kanunderlätta rådgivningssituationen dock skulle fler studier vara av värde för att utvärdera informationsmaterialet.

No description available.

The topic of this study is creativity within counseling. The purpose has been to look closer at how counselors experience themselves as creative in meeting with clients. The term counselor refers to a person who works with non-clinical clients, but who supports individuals in an inquiry into a problem, as in career counseling. The methodological basis for this study has been a qualitative approach, inspired by phenomenological research. The data gathering consisted of individual interviews with four informants. In the analysis features from The Constant Comparative Method have been used. The results from the analysis consist of five main categories or themes: ”Presence”,”Looking for possibilities”, ” Variations in approach and method”, ”Experiences that inspire or challenge oneself”, and ”Persons in relation”. Furthermore, ”To use oneself” is a subcategory of ”Presence”. The study draws mainly on theories by Joseph Zinker, Rollo May, Carl Rogers and Allgood og Kvalsund. Additional theorists are presented within the paper. Theory from the Gestalt orientation is central. The study points to how counselors’ creativity is an interesting and important theme to further investigate, a theme that has seldom been explored in scientific literature. Central results are how counselors experience their creativity as closely interchanged with the meeting with a client, and how the nature of the meeting is essential. Furthermore, the counselor’s attitudes emerge as an important theme, in which the ability to create an approach or method in meeting with the client is important. Additionally, presence is seen as a key to opening up one’s own creativity. / Temaet for denne studien er rådgiveres kreativitet. Hensikten har vært å se nærmere på hvordan rådgivere opplever seg selv som kreative i møte med klient. Med rådgivere siktes det til en som arbeider med friske mennesker, og som støtter dem i en utviklings- eller bevisstgjøringsprosess, som for eksempel karriererådgiving. I studien er det benyttet en kvalitativ tilnærming inspirert av fenomenologisk forskning. Datainnsamlingen ble gjennomført ved bruk av intervju, av til sammen fire informanter. I analysearbeidet er karakteristikker fra den konstant komparative metode brukt. Resultatene fra analysen består av fem hovedkategorier som utgjør hovedtemaene i studien: ”Tilstedeværelse”, ”Å søke etter muligheter”, ”Varierte tilnærminger og metoder”, ”Opplevelser som inspirerer og utfordrer”, og ”Personer i relasjon”. Videre er ”Å bruke seg selv” en delkategori under tilstedeværelse. I studien er det hovedsakelig benyttet teori fra Joseph Zinker, Rollo May, Carl Rogers og Allgood og Kvalsund. Flere teoretikere er presentert i studien. Teori innenfor gestalttradisjonen er sentralt. Studien peker mot at rådgiveres kreativitet er et interessant og viktig tema å se nærmere på for fremtidig forskning. Et tema som kan sies å være lite utforsket. Sentralt er hvordan rådgivere opplever kreativitet som nært forbundet med et møte, og at møtets art er av betydning. Videre fremstår rådgiveres holdninger som en viktig faktor, der det å kunne skape en tilnærming eller metode i møte med klient er vektlagt. Videre er også tilstedeværelse pekt på som en nøkkel til egen kreativitet.

<p>De finansiella avregleringar och teknologiska framsteg som skett sedan 1980-talet har lett till stora förändringar inom den finansiella sektorn. Svenskarna placerar idag allt större del av sitt sparande i värdepapper och finansiell rådgivning, riktad till konsumenter, har därmed fått en ökad betydelse. Men konkurrensen mellan aktörerna har hårdnat och det är därför viktigt för företag att skapa långsiktiga relationer och en så god bild av sina kunder som möjligt. Det har länge diskuterats om banker och företags oberoende ställning vid finansiell rådgivning. I Sverige finns det ingen entydig definition på begreppet varvid det är svårt för konsumenterna att veta vad olika alternativ av rådgivning innebär. Med bakgrund i detta anser vi att finansiell rådgivning till privatpersoner är intressant att studera närmare och vi frågar oss: Finns det skillnader mellan finansiell rådgivning till privatpersoner som banker respektive oberoende företag erbjuder?</p><p>Syftet med denna uppsats är att skapa en djupare inblick i hur banker respektive oberoende företag arbetar med finansiell rådgivning till privatpersoner. Syftet är vidare att utifrån detta identifiera eventuella skillnader mellan aktörerna.</p><p>Våra utgångspunkter i studien har varit ett positivistiskt synsätt med hermeneutiska inslag samt ett deduktivt angreppssätt. För att skapa förståelse för problemet har vi använt oss av en kvalitativ metod och genom åtta semistrukturerade intervjuer med banker och oberoende företag samlat in det empiriska materialet.</p><p>I teorikapitlet behandlar vi de teorier och studier som vi anser vara viktiga för finansiell rådgivning till privatpersoner. Teorikapitlet är indelat i olika områden där vi bland annat behandlar rådgivningsprocessen som helhet, rådande lagstiftning inom området, risk och riskprofilering, kundrelationer samt rådgivningsförhållanden.</p><p>I det empiriska materialet presenterar vi resultatet från våra intervjuer. Varje intervju behandlas efter olika teman som sedan jämförs med den teoretiska bakgrunden i analysen för att identifiera likheter och skillnader mellan de olika aktörerna.</p><p>Resultatet av vår studie visar att banker och oberoende företag arbetar med rådgivningsprocessen på ett grundläggande lika sätt. Vi menar att detta beror på åtstramningen av regelverket. Vi har dock identifierat vissa skillnader i rådgivningen till privatpersoner mellan banker och oberoende företag. Bankerna beskriver risk för kunden i termer om historiska svängningar medan de oberoende företagen förklarar i form av maxförlust. Bankerna segmenterar aktivt sina kunder efter lönsamhet vilket inga av de oberoende företagen gör. De oberoende företagen har däremot generellt sätt en mer regelbunden kontakt med kunderna och uppdaterar även kundernas riskprofiler mer löpande än vad bankerna gör. De oberoende företagen arbetar även generellt sätt med en högre nivå av relationsmarknadsföring än bankerna men erbjuder sina anställda provisioner, vilket vi menar kan leda till intressekonflikter, något som ingen av bankerna gör.</p>

<p>Uppsatsen bygger på intervjuer av personer/företag som fått riskvillig finansiering ihop med rådgivning från ALMI Företagspartner 2006. Resultatet indikerar på att rådgivningen är viktig med avseende på rådgivaren som bollplank samt rådgivaren som förmedlare av betydelsefulla kontakter. Uppsatsen påvisar även betydelsen av att kvalitetssäkra uppföljning av dessa statliga medel inklusive den tillhörande rådgivningen.</p>

De finansiella avregleringar och teknologiska framsteg som skett sedan 1980-talet har lett till stora förändringar inom den finansiella sektorn. Svenskarna placerar idag allt större del av sitt sparande i värdepapper och finansiell rådgivning, riktad till konsumenter, har därmed fått en ökad betydelse. Men konkurrensen mellan aktörerna har hårdnat och det är därför viktigt för företag att skapa långsiktiga relationer och en så god bild av sina kunder som möjligt. Det har länge diskuterats om banker och företags oberoende ställning vid finansiell rådgivning. I Sverige finns det ingen entydig definition på begreppet varvid det är svårt för konsumenterna att veta vad olika alternativ av rådgivning innebär. Med bakgrund i detta anser vi att finansiell rådgivning till privatpersoner är intressant att studera närmare och vi frågar oss: Finns det skillnader mellan finansiell rådgivning till privatpersoner som banker respektive oberoende företag erbjuder? Syftet med denna uppsats är att skapa en djupare inblick i hur banker respektive oberoende företag arbetar med finansiell rådgivning till privatpersoner. Syftet är vidare att utifrån detta identifiera eventuella skillnader mellan aktörerna. Våra utgångspunkter i studien har varit ett positivistiskt synsätt med hermeneutiska inslag samt ett deduktivt angreppssätt. För att skapa förståelse för problemet har vi använt oss av en kvalitativ metod och genom åtta semistrukturerade intervjuer med banker och oberoende företag samlat in det empiriska materialet. I teorikapitlet behandlar vi de teorier och studier som vi anser vara viktiga för finansiell rådgivning till privatpersoner. Teorikapitlet är indelat i olika områden där vi bland annat behandlar rådgivningsprocessen som helhet, rådande lagstiftning inom området, risk och riskprofilering, kundrelationer samt rådgivningsförhållanden. I det empiriska materialet presenterar vi resultatet från våra intervjuer. Varje intervju behandlas efter olika teman som sedan jämförs med den teoretiska bakgrunden i analysen för att identifiera likheter och skillnader mellan de olika aktörerna. Resultatet av vår studie visar att banker och oberoende företag arbetar med rådgivningsprocessen på ett grundläggande lika sätt. Vi menar att detta beror på åtstramningen av regelverket. Vi har dock identifierat vissa skillnader i rådgivningen till privatpersoner mellan banker och oberoende företag. Bankerna beskriver risk för kunden i termer om historiska svängningar medan de oberoende företagen förklarar i form av maxförlust. Bankerna segmenterar aktivt sina kunder efter lönsamhet vilket inga av de oberoende företagen gör. De oberoende företagen har däremot generellt sätt en mer regelbunden kontakt med kunderna och uppdaterar även kundernas riskprofiler mer löpande än vad bankerna gör. De oberoende företagen arbetar även generellt sätt med en högre nivå av relationsmarknadsföring än bankerna men erbjuder sina anställda provisioner, vilket vi menar kan leda till intressekonflikter, något som ingen av bankerna gör.

Uppsatsen bygger på intervjuer av personer/företag som fått riskvillig finansiering ihop med rådgivning från ALMI Företagspartner 2006. Resultatet indikerar på att rådgivningen är viktig med avseende på rådgivaren som bollplank samt rådgivaren som förmedlare av betydelsefulla kontakter. Uppsatsen påvisar även betydelsen av att kvalitetssäkra uppföljning av dessa statliga medel inklusive den tillhörande rådgivningen.

Mer än nio av tio svenska företag utgörs av mikroföretag. Dessa företag beskrivs som motorn i ekonomin och står i framkant när det gäller utveckling och innovation. Befintlig forskning inom användning av redovisningsinformation i mikroföretag visar att redovisningsnormer och regler inte är anpassade för mindre företag. Dessutom uppvisar studier inom användning av redovisningsinformation inkonsekventa resultat där användningsnivån varierar från studie till studie. En förklaring till detta kan vara att studierna inte varit branschjämförande eller att de enbart undersökt en bransch. Vi har undersökt användningen av redovisningsinformation inom branscherna IT och lantbruk, där ägarna till IT-företagen i tidigare forskning framställs som frekventa användare av redovisningsinformation då de är kompetenta och skickliga på att hantera bokföringssystem. Lantbruksföretagen har däremot framställts som inkompetenta och deras användning av redovisningsinformation som låg. Vårt syfte var att beskriva och analysera om och vilken typ av redovisningsinformation och rådgivningstjänster som används av mikroföretag inom beslutsfattande. Genom att jämföra de olika branscherna kunde vi identifiera vilka bakomliggande faktorer som påverkar användningen av formell redovisning, informell redovisning och rådgivning. Vi har tillämpat en kvalitativ undersökningsmetod. Litteraturundersökningen har sin grund i fem huvudkällor och relaterad forskning till dessa. Datainsamling har skett genom besöksintervjuer och genom att granska respondenternas årsredovisningar. Den empiriska datainsamlingen består av sex olika mikroföretag jämnt fördelat mellan branscherna IT och lantbruk. Resultatet av jämförelsen visar att IT-företagen använder sig av redovisningsinformation i begränsad omfattning medan användningen hos lantbruksföretagen är betydligt mer omfattande. Våra resultat skiljer sig därmed mot den tidigare forskning som har lagt grunden för denna studie. Vi har identifierat bakomliggande faktorer som påverkar användningen av redovisningsinformation. Branschtillhörighet påverkar i hög grad användningen då behovet av redovisningsinformation är betydligt högre bland lantbruksföretagen än hos IT-företagen. Även kompetensen hos ägarna är en viktig faktor i sammanhanget. Lantbruksföretagarna hade bättre redovisningskunskaper än IT-företagarna och använde därför sin redovisning på ett mer avancerat sätt, till exempel till att göra lönsamhetsberäkningar på olika produkter eller inköp. Även användningen av rådgivning skiljer sig mellan branscherna. Medan IT-företagen ser rådgivningen som en lösning på ett tidskrävande hinder (redovisningen) ser lantbruksföretagen rådgivningen som ett strategiskt verktyg för att utveckla sin verksamhet och sig själva. Nyckelbegrepp: Redovisningsinformation, bokföringssystem, kognitiva modeller och rådgivning / More than nine out of ten Swedish companies are micro-enterprises. These companies are described as the engine of the economy and are at the forefront of development and innovation. Existing research in the use of accounting information in micro-enterprises show inconsistent results where the level of use varies from study to study. One explanation for this may be that the studies did not compare these micro-enterprises on a like for like basis or only examined one industry. We have investigated the use of accounting information in IT and agriculture, where the owners of IT companies in previous research is portrayed as competent and proficient at managing their accounts. Agricultural companies have however been portrayed as somewhat incompetent and lacking in the necessary motivation to make use of accounting information. Our objective was to describe and analyze if and what type of accounting information and advisory services is being used by owners of micro-businesses in decision making. By comparing these various industries we identified the underlying factors that affected the use of formal accounting, informal accounting and advisory services. We have applied a qualitative research method. Our literature review is based on five main sources and research related to them. Data was collected through semi-structured personal interviews and surveys of respondents' annual reports. The empirical data collection consists of six different micro-enterprises evenly divided between IT industries and agriculture. Our results shows that IT companies use accounting information to a limited extent while the use of accounting information among the agricultural companies are much more extensive. The results differ from the previous research that has set the foundation for this study. By examining two very different industries, we have been able to identify the underlying factors that influence the use of accounting information. The industry greatly affects the use since the need for accounting information is significantly higher among agricultural enterprises than in IT companies. The competence of the owners is another major factor. The farmers within the study had better accounting skills than IT entrepreneurs and therefore used their accounting in a more advanced manner. For example to make profitability calculations on different products or purchases farmers proved to be more competent than IT entrepreneurs. Even the use of advisory services differs between sectors. While IT companies see advisory as a solution to an obstacles (financial statements), agricultural enterprises consider advisory services as a strategic tool to develop their business and themselves. Keywords: Accounting information, Accounting information systems, Social control and Advisory

Småföretagare har ofta begränsade resurser för att kunna täcka alla arbetsuppgifter inom företaget. Kunskaperna inom den ekonomiska förvaltningen är ofta bristfällig på grund av att lagar, regler och förordningar är i ständig utveckling. Småföretagarna identifierar för hur man ska komplettera den bristande kunskapen. De uppstår således ett viktigt val, där en ekonomisk rådgivare som matchar företagets ambitioner ska väljas. Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur småföretagaren resonerar vid val av ekonomisk rådgivning genom att belysa beslutsprocessen samt vilka bedömningskriterier småföretagaren utgår ifrån för att minska informationsasymmetrin och hur dessa värderas. Vidare kommer studien att undersöka om resonemangen varierar beroende på om det är en levebrödsföretagare eller en småföretagare med tillväxtambitioner. Studien har utgått från ett abduktivt tillvägagångssätt, där beslutsteorier i form av rationalitet fungerat som inspirationskälla för att hitta mönster kopplat till småföretagares beslutsprocess. Detta har kompletterats med ett djupgående fokus på vilka bedömningskriterier som avgör valet av ekonomisk rådgivare. För att kunna få en förståelse för detta, har studien utgått från kvalitativ metod baserat på semistrukturerade intervjuer. I och med att studien är av jämförande karaktär, har fyra intervjuer inom vardera klassificeringen av småföretagare genomförts. Studien visar hur småföretagare tenderar att utgå från olika sorter av rationalitet kopplat till olika bedömningskriterier. Småföretagarens egna preferenser styr vilken sorts rationalitet som utnyttjas vid valet av ekonomisk rådgivare. Den gemensamma nämnare hos småföretagarna är att de uppvisar en förtroenderationalitet vid valet av ekonomisk rådgivning. Det har även visat sig att familjeförhållandet för den ekonomiska rådgivaren kan påverka valet för småföretagaren.