No description available.

Finansiell rådgivning präglas av i huvudsak två problem; informationsasymmetri och intressekonflikter. Reglerna rörande investerarskyddet vid rådgivning har omarbetats flertalet gånger under 2000-talet. Syftet är att försöka motverka de intressekonflikter som kan missgynna investerare i rådgivningssituationer genom att minska den informationsasymmetri som råder mellan parterna. En följd av det direktiv som antogs 2014 av EU gällande marknader för finansiella instrument är att dessa regler återigen granskas. I efterföljande utredning föreslås bland annat att svensk lagstiftning ska gå längre än vad direktivet kräver gällande oberoende-klassificering samt införa ett förbud mot all ersättning från tredjepart som kan inverka negativt på kundens intresse. Provisionsförbudet syftar till att öka investerarskyddet genom att eliminera de incitament rådgivare har för att ge råd som inte är i kundens bästa intresse. Samtidigt medför en sådan reform stora förändringar på marknaden som helhet. Genom att studera förslagen ur ett rättsekonomiskt perspektiv analyseras regleringens effekter. Det råder inga tvivel om att ett provisionsförbud leder till konkurrenshämmande effekter, huruvida dess konsekvenser kommer vara till fördel för slutkunden är dock omdiskuterat. Bland förespråkare anses det främst vara aktörer som inte tillför ett egentligt mervärde för kunderna som kommer försvinna från marknaden, medan det i övrigt bör resultera i bättre anpassade produkter och råd för investerare. Motståndare menar att reglerna tvärtom kommer leda till färre, men dyrare investeringsalternativ på marknaden. Det är sannolikt att marknadskoncentrationen kommer att öka då det i dagsläget kan finnas en motvilja att betala för rådgivning, eftersom det tidigare inte varit en uppenbar och synlig kostnad. Till följd av det kommer både antalet mindre aktörer och produktutbudet minska.     På sikt kan det leda till en än mer oförmånlig situation för investerarna, som blir mer beroende av de aktörer som fortfarande tillåts agera i eget intresse.

Diabetes är en av nutidens största folksjukdomar vilket innebär en utmaning för samhället och sjukvården. I vägledning av patienter med diabetes bör distriktssköterskan motivera den enskilde till eget ansvar, hantering av sjukdomen och prioritera de psykosociala aspekterna. Aktivt deltagande i egenvård för patienter med diabetes typ 2 har uppmärksammats som en betydelsefull faktor för att åstadkomma effektiv vård och behandling. Hur distriktssköterskor upplever utmaningen att främja egenvård för patienter med diabetes typ 2 är en intressant forskningsfråga. Syftet med denna studie var att belysa distriktssköterskors upplevelser av att främja egenvård hos patienter med diabetes typ 2. En induktiv kvalitativ ansats har använts och fyra intervjuer med distriktssköterskor på vårdcentraler i Hallands län har genomförts. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I studien framkom kategorierna: skapa förutsättningar, rollen som egenvårdsrådgivare och hinder kring egenvårdsrådgivning. Distriktssköterskor upplevde att motivera patienter och stödja dem i egenvårdsansvaret gjorde patienter positiva till förändring. Genom att bygga upp ett samarbete med patienter och få dem att förändra något i sin livssituation ökade egenvårdsansvaret. Distriktssköterskor upplevde tidsbrist, patienternas bristande egenvårdsansvar och svårigheter att ge individuella råd som hinder i egenvårdsrådgivningen. Framtida forskning med fullskaliga studier kan förstärka relevansen i denna studie samt tydliggöra distriktssköterskors arbete hos denna patientgrupp.

Ekonomisk rådgivning för företag är oerhört viktigt och kan vara skillnaden mellan vinst eller förlust. För mindre företag blir denna hjälp än mer viktig då de inte kan anställa personer för alla arbetsuppgifter. Mikroföretagens behov av ekonomisk rådgivning kan ses som en paradox, de behöver den, men de vill inte ha den. Mindre rådgivning leder till sämre beslut som är dåligt för företagen och för svensk ekonomi. Varför avstår företagen från en rådgivning de behöver? Syftet med studien är att visa hur mikroföretag använder sig av ekonomisk rådgivning och varför. Den syftar dessutom till att kartlägga hur detta val går till, vem som väljs och varför. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod och en induktiv ansats. En kartläggning har gjorts där 60 företag kontaktades för att få en bredd i studien. Där upptäcktes en motvilja mot det valde ämnet och en kompletterande djupstudie genomfördes på två företag. Studien visar att ekonomisk rådgivning är ett känsligt ämne, där det finns en motvilja mot att diskutera och att använda sig av ekonomisk rådgivning. Nyckeln till en bra rådgivning är förtroende mellan parterna. Som ett hinder finns fördomar och ett gap mellan rådgivare och företag. Ett gap som måste minska för att användningen ska öka.

Titel: Efterfrågan på revisionsbyråernas tjänster för företag utan revisionsplikt. En studie om varför revisions- eller rådgivningstjänster efterfrågas. Bakgrund: Revisionsplikten avskaffades för de minsta företagen i Sverige 2010. Ett motiv bakom denna lagändring var att de minsta företagen skulle kunna få välja vilka revisions- och rådgivningstjänster de har behov av. Tidigare studier har gjorts i utländska företag för att se på varför företag anlitar en revisionsbyrå trots att det inte längre är lagstadgat. Vi vill utifrån detta studera varför företag i Sverige anlitar en revisionsbyrå för antingen revisions- eller rådgivningstjänster trots att de inte behöver det enligt lag. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva efterfrågan på revisionsbyråernas tjänster för de minsta företagen som går under gränsen för revisionsplikten. För att därefter skapa förståelse för varför företagen efterfrågar antingen revision eller rådgivning från revisionsbyråerna och utveckla en modell kring möjliga samband. Problemformulering: Hur kan efterfrågan på revisionsbyråernas tjänster förklaras för företag utan revisionsplikt? Metod: I denna studie har en kvalitativ undersökningsmetod använts med en abduktiv ansats. Primärdatan har samlats in genom besöksintervjuer hos både revisionsbyråer och företag utan revisionsplikt för att besvara vår frågeställning. Resultat: Vi har i denna studie kommit fram till att företag utan revisionsplikt efterfrågar rådgivning från en revisionsbyrå, främst operativ rådgivning. Denna efterfråga beror på att kompetensen saknas i företaget, vilket en revisionsbyrå kan tillföra. Respondenterna anser att en revisionsbyrå skapar en trygghet för både en själv och utomstående part, då den ekonomiska informationen blir korrekt utförd och därmed går att lita på.

För knappt ett år sedan fann Norges högsta domstol i ett uppmärksammat pleniavgörande att DNB Bank hade ingått ett oskäligt investeringsavtal med småspararen Røeggen. Domen är intressant för svenskt vidkommande i förhållande till både oskälighetsbedömningen och valet av rättsföljd. Syftet med uppsatsen är att utifrån ett praktiskt perspektiv analysera oskälighetsbedömningen och innebörden av ogiltighet enligt 36 § avtalslagen. Det sker genom en utredning av den oskälighetsbedömning som leder fram till att ett avtal ogiltigförklaras. Vidare företas en analys av ogiltighetens rättsverkningar. Slutsatsen är att betydelsen av ogiltighet enligt 36 § skiljer sig från övriga ogiltighetsregler i avtalslagen. Normalfallet vid en tillämpning av 36 § är att rättshandlingen blir ogiltig för framtiden, medan huvudregeln för de traditionella ogiltighetsgrunderna är att alla prestationer ska gå åter.

Bostadsköpet, och bostadsförsäljningen, är vanligtvis det största ekonomiska beslutet en konsument gör. Därför är det viktigt att det finns trygghet i de möten som uppstår mellan säljare, köpare, mäklare och bank. Både mäklare och banker innehar ett informationsövertag gentemot konsumenten och skall därför inte bara se till så att affären rent praktiskt blir av utan även agera guide på bostadsmarknaden. Denna uppsats kommer behandla ovan nämnda dynamik som uppstår vid bostadsaffärer och fokusera på mäklarens roll och ansvar vid kontraktsskrivning.  Bostadsaffären innebär ett juridiskt bindande avtal som idag genomsyras av de olika parternas krav på effektivitet för lönsamhet, kundnöjdhet och konkurrensfördel. I dessa krav på effektivisering och snabba affärer utelämnas ibland lånevillkor och försäljningsvillkor i köpekontraktet som skulle kunna omvandla konsumentens hus- och bostadsrättdrömmar till dyr mardröm genom skadestånd och långa processer. Mellan de konkurrensmässiga krav som ställs på bankerna i form av allt snabbare svar om lånelöften och mäklarnas arvoden för antalet sålda objekt, riskerar kunden att bli den lidande parten med onödiga avgifter på skuldkontot.

Sverige har valt att ha en första linjens sjukvård som är tänkt att fånga upp invånarna och remittera vidare i systemet om det behövs, det som idag kallar primärvården eller Närhälsan. I Sverige finns det cirka 1100 vårdcentraler varav 40% bedrivs i privat regi. Det finns även en väl utvecklad egenvårdsrådgivning och sjukvårdsupplysning via web och telefon. Många vårdcentraler erbjuder också telefonrådgivning eller tidsbokning via telefon. Där ses ett problem då de vårdsökande kanske inte kommer fram via telefon och att det inte alltid är de med mest behov som får en tid bokad? Syftet med denna studie är att försöka hitta strategier vilka inte bryter mot behovsprincipen och som ger de vårdsökande en lättillgänglig första kontakt med vården. En litteraturstudie har genomförts och 12 artiklar har granskats och analyserats. Resultatet av denna studie visar på vissa faktorer vilka kan påverka primärvården: (1) öka patientflödet, (2) öka resurserna och tillgängligheten, samt (3) öka råd och vård via media. Det finns ett stort behov av att utveckla vårdcentralernas tillgänglighet, både från patienter och närstående men även från andra vårdinrättningar vilka blir överbelastade på grund av att första linjen inte klarar av sitt uppdrag fullt ut. Genom en ökad insikt i hur första linjens flöde kan optimeras för att tillgodose de vårdsökandes behov och hur sjukhusen kan avlastas går det att effektivisera primärvården.

Bakgrund: Ett av sjuksköterskans och distriktssköterskans ansvarsområde är att fatta beslut som ger individer möjlighet till att förbättra, bibehålla eller återfå sin hälsa. Sjukvårdsrådgivning är en del av sjuksköterskans och distriktssköterskans arbete och utförs både via telefon och inom e-hälsa. E-hälsa innebär att använda digitala verktyg för att uppnå och bibehålla hälsa. Tydlig och korrekt kommunikation är viktigt för att uppnå en säker hälso- och sjukvård. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors och distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta med rådgivning via telefon och e-hälsa.Metod: Systematiskt genomförd litteraturstudie med kvalitativ syntes. Totalt inkluderades 15 artiklar. Huvudresultat: Tre övergripande kategorier framkom: Sjuksköterskornas upplevda arbetssituation, Sjuksköterskornas erfarenhet av kommunikation och Sjuksköterskornas stöd och behov för arbetet. Arbetet präglades av ökad arbetsbelastning, tidsbrist, känslor av stress och oro. Olika strategier och hinder i kommunikationen med vårdsökande framkom som avgörande för interaktionen. Resultatet belyser också sjuksköterskans och distriktssköterskans behov av stöd i olika former samt reflektion med kollegor. Slutsats: Rådgivning via telefon och e-hälsa har visat sig frambringa olika slags känslor. Allt från ökad arbetsbelastning med upplevelser av stress, oro och tidsbrist till att sträva efter en felfri interaktion genom god kommunikation med vårdsökande. Stöd och feedback från verksamheten var uppskattat samtidigt som kontinuerlig utbildning och utveckling inom rådgivning var önskat. Denna studies resultat kan bidra till att sjuksköterskornas och distriktsköterskornas arbetssituation uppmärksammas, vilket i sig kan leda till en förändring och förbättring av arbetsmiljön samt arbetstillfredsställelse

Sammanfattning/Abstract Lindqvist,Simon, Weeks,Lisa (2022). Ordination: 150milligram bildstöd. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Vi hoppas att vår studie kan bidra till en ömsesidig förståelse för den andra parten mellan handledare och handledd. Genom denna förståelse hoppas vi kunna bidra till att öka inblicken, tydliggöra möjligheter och att belysa fallgropar för specialpedagogen utifrån det handledande uppdraget.   Syfte och frågeställningar Vi vill utifrån lärares perspektiv ta reda på hur och bidra med kunskap om hur specialpedagogens handledning kan utvecklas och förbättras. Hur önskar lärare att handledning ska gå till av specialpedagog? Vad vill lärare få ut av handledning av specialpedagog?  Hur kan man utifrån systemteori och maktbegreppet förstå intervjupersonernas erfarenheter av handledning av specialpedagog?   Teori De teoretiska utgångspunkterna är det systemteoretiska perspektivet samt maktbegreppet.    Metod Vi har använt oss av mixade metoder, enkätundersökning av kvantitativ ansats, intervjuer av kvalitativ ansats. Studien har gjorts utifrån ett fenomenologiskt förhållningssätt med tyngdpunkt på intervjuns förberedelser och genomförande.  Vi valde denna metod för att få en bred och djup bild över lärares erfarenheter och önskemål om handledning.    Resultat Resultatet av studien visar att erfarenheterna för handledning skiljer sig markant. Även kunskapen kring begreppet handledning skiljer sig åt. Genomgående önskar lärare att handledning ska vara rådgivande och agera stödjande för pedagoger. Detta främst utifrån ett individuellt elevperspektiv. Resultatet pekar på att pedagoger önskar ett systematiskt strukturerat arbetsverktyg som grundar sig på ett verklighetsnära förhållningssätt. Det som utmärker sig mest till skillnad från tidigare forskning är att studien utgår från lärarnas perspektiv, vilket är sällsynt i tidigare forskning. Vår undersöknings enkät kompletterar Sundqvists (2012) forskning där hon intervjuat fåtalet lärare. Genom enkäten får vi en bredare bild över lärares erfarenheter och önskemål. Resultaten har även, utifrån våra teoretiska utgångspunkter bidragit till att synliggöra komplexiteten utifrån yrkesrollen specialpedagog och det handledande uppdraget.    Specialpedagogiska implikationer Grundförutsättningar för det handledande uppdraget är att en fruktbar relation till specialpedagog upplevs av pedagogerna. Arbetar specialpedagogen för långt ifrån lärarna upplevs avsaknad av verklighetsförankring, vilket leder till att handledningen blir lidande.   Om pedagoger känner att specialpedagog visar ödmjukhet, kunskap och intresse för pedagogernas arbetssituation och utmaningar ökar möjligheterna för att handledningen upplevs positiv. Ett långsiktigt tänkande är av vikt för att kunna implementera handledningens samtliga delar, att visa trygghet och stabilitet som handledare. Att tydliggöra handledningens funktion, ramar och konfidentialitet så lärarna kan lita på att det som sägs under handledningen stannar där.   Nyckelord   Handledning, handleda, rådgivning, specialpedagog