No description available.

Syftet med studien var att beskriva kommunikationen mellan rådgivningssköterska och patient genom att undersöka om rådgivningssköterskan följer de fem faserna samt undersöka hur länge de befinner sig i respektive fas i samtalsprocessen. Totalt deltog 20 stycken rådgivningssköterskor från två sjukvårdsrådgivningar. Data har samlats in via samtalsdatabaser vid de aktuella sjukvårdsrådgivningarna. Sammanlagt 40 samtal har använts och alla samtal har avidentifierats av verksamhetscheferna. Samtalen har varit från patienter över 18 år. Alla samtal har analyserats genom att använda samtalsprocessens analysmanual och därefter har det undersökts hur lång tid rådgivningssköterskan har stannat i varje fas genom att ta tid med en klocka. Resultatet visar att nästan  alla rådgivningsköterskorna hade brister. Rådgivningssköterskorna gjorde ingen sammanfattning och över hälften av rådgivningssköterskorna tar inte reda på patientens föreställning, farhågor och förväntningar.  Det fanns även stora brister gällande att försäkrar sig om att patienten förstår och att samförstånd råder, samt att rådgivningssköterskan gör patienten aktiv i samtalet. Det fanns brister i att lyssna på patienten. Den totala samtalstiden på cirka 5 minuter visade sig vara de mest effektiva och strukturerade samtalen, medan de längre samtalen på 9-15 minuter i totala samtalstid var mera ostrukturerade. Slutsatsen visade att det fanns brister i varje fas i samtalsprocessen. Att längre samtalstider ger mer ostrukturerade samtal än kortare samtalstider som visade vara mer effektiv och strukturerade samtal.

No description available.

Allt fler människor i Sverige dricker alkohol regelbundet. Detta kan medföra försämrad hälsa och tilltagande sjukdom, bidra till skador och våld i samhället. Sjuksköterskan inom primärvården träffar många patienter i hälsosamtal och det är då viktigt att fråga om alkoholvanor liksom andra levnadsvanor. Detta upplevs dock som en svår uppgift för många sjuksköterskor, då det finns risk att patienten kan känna sig kränkt. Forskning visar att sjuksköterskor tycker att det saknas kunskaper och metoder för att fråga om alkoholvanor. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva förutsättningar och metoder för hur sjuksköterskan kan uppmärksamma alkoholvanor i hälsosamtalet. Sammanlagt har 11 artiklar analyserats; nio kvantitativa och två kvalitativa från Europa och USA. Studien är gjord enligt Axelssons modell (2012, s.203-219) och resultatet i studien består av tre huvudteman och fyra subteman. De tre huvudteman är Kommunikation, Metod och Kunskap. Subteman som ingår är Samtal, Motiverande samtalsteknik, Screening av alkoholvanor och Kort rådgivning. Resultatet visar att Screening och Kort rådgivning är användbara och tidsbesparande metoder och Motiverande samtalsteknik är effektivt vid alkoholprevention. En förutsättning är att sjuksköterskan får kunskap i metoder, samtalsteknik och alkoholens skadliga påverkan på hälsan. I den efterföljande diskussionen tas de delar upp som är väsentliga för sjuksköterskan i arbetet med alkoholprevention i hälsosamtalet. Slutsatser i denna litteraturstudie är att det finns bra metoder för att uppmärksamma alkoholvanor, men en förutsättning är att sjuksköterskan har kunskap om hur de används samt kännedom om alkoholens skador på hälsan. I det förebyggande arbetet är det effektivt att fråga patienten om alkoholvanor, men hur länge samtalet pågår är inte av lika stor betydelse.

Dagens reglering för finansiella rådgivningstjänster är huvudsakligen fokuserad på kundskydd, med ursprung i EU-direktiven MiFID I och II. Föregående forskning har således riktats mot kunden där den finansiella rådgivarens åsikter och värderingar hamnat i skymundan. MiFID I lade grunden till dagens reglering av rådgivningsyrket och fokuserade på den informationsasymmetri samt de intressekonflikter som råder. Enligt en undersökning på beställning av EU-kommissionen visade det sig att 58% av rekommendationerna från rådgivarna till kund var olämpliga sett till riktlinjerna skapade av MiFID I. Därmed fanns en viss problematik i regleringen av rådgivningstjänster. Studien ämnar att fylla det forskningsgap som finns när det kommer till rådgivningstjänster och reglering. Denna studie ämnade därmed undersöka hur reglering påverkar rådgivarnas arbetssätt och vilka attityder som rådgivarna själva har till de regleringsmässiga förändringar som skett. En kvalitativ undersökningsmetod har använts genom vilka rådgivare och rådgivningschefer har intervjuats i Umeå. Tolv intervjuer har genomförts, där intervjuerna har sedan transkriberats och presenterats i empirin. Analyskapitlet syftade till att sammanföra den teoretiska referensramen med det empiriska materialet. Teorikapitlet innehåller de två MiFID-direktiven för att visa på vilka regelförändringar som har skett och håller på att införas. Särskild fokus har lagts på att inkludera förändringar som har direkt påverkan på rådgivarnas arbetssätt. Författarna valde ut två särskilt intressanta områden från MiFID II, inspelning av samtal och provisionsförbud. Två andra huvudsakliga teoriområden har inkluderats. Den första är Nayyar & Templetons informationsasymmetri som beskriver kunskapsläget mellan kund och rådgivare. Den andra är Vakola & Nikolaus studie om attityder till organisationsförändringar. Studiens slutsatser visar på att rådgivarna har sett en stor förändring i arbetssättet, framförallt har dokumentationen ökat samt finns tendenser på en ökad standardisering av de råd som ges till konsument. Överlag visar studien på att de tillfrågade är positiva till reglering av arbetssättet men uppfattningarna skiljer sig i frågan om hur hårt yrket bör regleras. Framförallt är deltagarna kritiska till ett heltäckande provisionsförbud och att fullständig dokumentation krävs även för mindre transaktioner. För att minska tiden som går åt till dokumenteringen kan en investering i ett effektivt IT-system vara av nytta. Minskas tiden som går åt till dokumentationen visar studien på att fler kommer ha en positiv uppfattning om MiFID. Studien är skriven utifrån ett rådgivarperspektiv och riktar sig framförallt till svenska myndigheter som Finansinspektionen och licensutgivaren Swedsec. Därmed syftar den till att skapa en förståelse för hur den licensierade finansiella rådgivarens arbete förändras till följd av ökad reglering samt vika attityder denne har gentemot MIFID II direktivet.

No description available.

<p>SammanfattningRevisionsbyråer har sedan urminnes tider utöver revisionen erbjudit rådgivningstjänster tillsina revisionsklienter. Diskussionen om revisorns dubbla roll som både revisor och rådgivareär något som diskuterats bland forskare och lagstiftare runt hela världen. Enligt tidigareforskning föreslås fördelarna med att revisionsbyrån erbjuder både revision och rådgivning tillklienterna vara kunskapsöverföring och kostnadsfördelar.En förutsättning för att revisionen ska fylla sin funktion är att revisorn är oberoende i singranskning och rapportering av företagets verksamhet och räkenskaper. Med anledning av attföretag i större utsträckning efterfrågar rådgivningstjänster från sin revisionsbyrå har fråganom revisorernas oberoende intensifierats. Lagstiftare är oroliga för att rådgivningstjänsternautgör ett hot för revisorns oberoende. I forskning har det föreslagits att faktorer somexempelvis ekonomsikt beroende och relationen mellan företaget och revisorn kan hotarevisorns oberoende.Med utgångspunkt från att en oberoende revisor förväntas upptäcka och rapportera de fel ochbrister som identifieras under revisionen har flera forskare tillämpat revisorns benägenhet attanmärka i revisionsberättelsen som mått på revisionskvalité. Dock är resultaten från dessastudier blandade, vilket betyder att det varit svårt att fastställa huruvida revisionsbyråernastillhandahållande av rådgivningstjänster påverkar revisionskvalitén. På grund av forskningkring revisionskvalité nästan uteslutande skett på stora publika bolag har vi i denna studiestuderat hur rådgivningstjänster kan påverka revisionskvalitén i små privata företag.Totalt baseras vår studie på 1000 slumpmässigt utvalda svenska aktiebolag med 1-9 anställda.I likhet med tidigare studier har vi genom data från företagens årsredovisningar genomförtlogistiska regressioner. Syftet var att få en uppfattning om huruvida kombinationen av attrevisionsbyråerna tillhandahåller rådgivning utöver revision till sina revisionsklienterpåverkar revisorernas benägenhet att anmärka i revisionsberättelsen.Sammantaget visar resultaten att det inte förekommer något negativt samband mellanföretagens anlitande av rådgivningstjänster från sin revisionsbyrå och revisionskvalitén, mättutifrån revisorernas benägenhet att anmärka i revisionsberättelsen. Resultaten är i linje medtidigare studier och förklaringen till att revisorerna väljer att inte rubba sitt oberoende kan ihuvudsak kopplas till att revisorerna värnar om sitt rykte och förtroende i näringslivet.Således ger resultaten inget stöd för lagstiftarnas oro om att revisorns dubbla roller skulleförsämra revisionskvalitén i små privata företag.</p>

<p>Alkohol är den drog som används mest i Sverige, antalet missbrukare ökar ständigt och alkoholism ses som en av de största folkhälsosjukdomarna i världen. Syftet med litteraturöversikten var att undersöka sjuksköterskans behov av utbildning i alkoholfrågor för att kunna arbeta med patienter med alkoholproblem. Artiklar granskades samt analyserades och relevant material extraherades för att sedan sorteras under tre olika kategorier. Resultatet visade på att sjuksköterskor hade fått lite utbildning inom området alkohol, vilket resulterat i att patienter hade fått felaktig rådgivning. Sjuksköterskor tyckte att det var mer krävande att jobba med patienter med alkoholproblem än andra patientgrupper. Ett utfall av resultatet var att sjuksköterskor ställde sig positiva till mer utbildning inom ämnet. I diskussionen kom författarna fram till att utbildning var en viktig faktor för att förbättra sjuksköterskors kunskap, förmåga att kunna identifiera och ge rådgivning till patienter med alkoholproblem. Utbildning visade sig vara en nyckelkomponent för att sjuksköterskan skulle kunna användas som en viktig resurs i arbetet mot alkoholismen.  </p>

<p>I och med ökade krav för sjuksköterskor i ambulans de senaste åren är det av stor vikt att ambulanssjuksköterskorna hela tiden håller sig uppdaterade med den senaste kunskapen inom medcin, omvårdnad, etik med mera. Ambulanssjuksköterskans arbetsuppgifter har utvecklats och blivit fler och de har även fått ta ett större ansvar. Syftet med studien var att belysa hur ambulanssjuksköterskor upplever och hanterar etiska problem då de bedömt att patienten inte har behov av ambulanssjukvård samt deras uppfattningar om hur de etiska problemen kan undvikas. Metoden var kvalitativ intervju med tre ambulanssjuksköterskor. Resultatet visade att etik diskuterades även om många inte använde begreppet etik. Ambulanssjuksköterskorna upplevde att det var svårt att ge råd till patienten och vara ärlig i vårdrelationen. Ambulanssjuksköterskorna ansåg att larmcentralens utlarmning kunde vara en källa till etiska problem på grund av felaktiga bedömningar och felprioriteringar. Slutsatsen är att varje patient har rätt att få komma till rätt vårdnivå, något som kan underlättas om ambulanssjuksköterskan får rätt stöd och råd för att i framtiden lättare kunna hjälpa varje individ till den vård som är mest lämplig för just den patienten.</p>

<p> </p><p>SAMMANFATTNING</p><p>Bakgrund: Hypertoni är en folksjukdom i Sverige. Sjuksköterskor spelar en central roll i möten med hypertonipatienter. Vårdrelationen kan påverkas på olika sätt, exempelvis hur sjuksköterskans kommunicerar i mötet med hypertonipatienter.</p><p>Syfte: Syftet med studien är att är att belysa sjuksköterskans erfarenheter av möten med hypertonipatienter.</p><p>Metod: En systematisk litteraturöversikt grundad på sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats.</p><p>Resultat: Flera av sjuksköterskans erfarenheter framkom, bland annat hennes upplevelser av att ge information gällande hypertoni och medvetenheten om sättet det sker på.</p><p>Slutsats: Sjuksköterskan har flera roller. Det är viktigt att hon är medveten om vilka det är och hur de går att påverka. Såväl egenskaper hos sjuksköterskan själv som yttre faktorer kan påverka hur djup relationen blir mellan sjuksköterska och patient.</p><p> </p>