Background: Work-related stress has been recognized as a challenge and can lead to emotional, physical and psychological effects. Healthcare professionals are often exposed to work-related stress and newly trained radiographers are no exception. Purpose: The purpose of the study was to describe how newly graduated radiographers in a hospital perceive stress in the workplace. The study aims to identify factors that affect the newly trained radiographer stress and to find factors that can help reduce their stress levels. Method: The study was conducted through a qualitative method in the form of interviews with ten newly trained radiographers in different radiology departments at the hospital   Results: Newly trained radiographers experience a number of work-related stressors and the stressors differ depending on the modality in which they work. The results highlight stress factors that affect newly trained radiographers at the beginning of employment. The most prominent stressors were related to lack of experience and personal, high workload and colleagues leading to various symptoms such as fatigue, headaches and stomach problems. This could be facilitated by good training, work alongside and support from their experience colleagues, more support and hiring more staff.   Conclusion: Newly graduated radiographers can be affected by stress in different ways. Lack of experience and personal, high workload and colleagues were the biggest factors that influenced newly graduated radiographers. This could be facilitated with the help of good training, double staff, more support and hiring more staff.

Bakgrund: Covid-19-pandemin har i dagsläget pågått i drygt två år. Den har haft stor påverkan på samhället och sjukvårdens personal. Forskning om effekterna utökas fortlöpande och röntgensjuksköterskors upplevelser är aktuella för vidare studier. Syfte: Syftet med studien är att beskriva röntgensjuksköterskors upplevelser i samband med att pandemin kom, under tiden pandemin fortgått, och deras upplevelser av dagens pandemisituation.  Metod: I denna kvalitativa intervjustudie med induktiv ansats intervjuades nio röntgensjuksköterskor med hjälp av en intervjuguide med öppna frågor. Intervjuerna hölls i slutet av mars 2022. Resultat: I kategorierna I början - en helt ny värld, Under tiden - förändringar och Nu – reflektion var de viktigaste fynden kollegornas stora betydelse för varandra vid omvälvande situationer och vikten av att ledningen leder med tydlighet och transparens för att motverka förvirring och misstro bland personalen. Samverkan var viktigt för respondenterna då det sågs kunna göra arbetsflödet och arbetsmiljön bättre. Hygienrutinerna fick ökad betydelse, vilket gav respondenterna trygghet och ingick i det som blev vana och rutin kring dagens patientmöten. Slutsats: Idag befinner sig röntgensjuksköterskorna fortfarande i kampen mot pandemin. Från att ha känt stor rädsla, oro och frustration gentemot bristfällig ledning, oklara hygienrutiner och informationsbrist kring skyddsutrustning har situationen nu övergått till ett stadie där kunskap har kommit ikapp och vana och rutin har gjort covid-19 till vardag. Inför framtiden tror röntgensjuksköterskorna att covid-19 kommer finnas kvar på ett eller annat sätt, men med all ny kunskap finns förhoppningar om att vården är rustad för framtida kriser i samhället, och att alla röntgensjuksköterskor uppskattas för det viktiga arbete de faktiskt gör.

Bakgrund: Transpersoner är en utsatt patientgrupp inom sjukvården, vilket även inkluderar röntgenavdelningar. Ofta finns det brister i bemötandet av patientgruppen då de blir utsatta för diskrimineringar och kränkningar vilket resulterar i att färre transpersoner väljer att söka fortsatt vård. En ökad förståelse för patientgruppens problem behövs för att främja god vård.   Syfte: Syftet med studien var att belysa transpersoners erfarenhet av bemötande inom vården.   Metod: En litteraturstudie bestående av resultaten från åtta kvalitativa studier genomfördes. Artiklarna söktes fram via PubMed och CINAHL. Artiklarna kvalitetsgranskades varefter deras resultat analyserades och sammanställdes.   Resultat: Tre huvudteman och sju underteman identifierades. De tre huvudtemana var En känsla av utsatthet, Träffa på okunskap samt Vilja bli respekterad. Resultatet visade på flertalet negativa känslor och upplevelser av bemötande från sjukvårdspersonal, men att detta kunde minskas när sjukvårdspersonalen visade på respekt, ärlighet och öppenhet.   Konklusion: Sjukvårdspersonal har ofta bristande kompetens om transpersoners vårdbehov. Röntgensjuksköterskan har en stor möjlighet att förbättra transpersoners upplevelser under röntgenundersökningar genom att visa respekt och öppenhet. Genom att öka sin kompetens inom bemötande av transpersoner samt få en bättre förståelse för deras specifika vårdbehov kan röntgensjuksköterskan skapa en bättre vård för patientgruppen och undvika att de undviker vård i framtiden. / Background: Transgender people are a vulnerable patient group within healthcare, which includes radiology departments. Transgender people are met by discriminating behavior from healthcare professionals which results in a reduced chance of seeking future care. An increased understanding of this patient group’s struggles is needed to facilitate good care.   Aim: The aim of this study was to describe transgender people’s experiences of interacting with healthcare staff and systems.   Methods: A literature review was conducted based on eight qualitative studies. Database searches were performed in PubMed and CINAHL. The studies were quality checked after which their results were analyzed and compiled.   Results: Three main themes and seven subthemes were identified; A Feeling of Vulnerability, Being Met with a Lack of Knowledge, and Wanting to Be Respected. The result described different aspects of interactions with healthcare professionals that were deemed as negative and caused gender dysphoria, although this could be avoided when the healthcare professional showed respect, honesty and openness.   Conclusion: Healthcare professionals often have a limited competency regarding the healthcare needs of transgender people. The radiographer can improve the healthcare experience of transgender people by showing respect and openness. The radiographer can improve transgender people’s healthcare experiences by increasing their competency relating to interacting with transgender patients and attaining a better understanding of their specific healthcare needs, leading to less of them avoiding healthcare in the future.

Bakgrund: Artificiell intelligens förväntas lösa en rad olika problemområden inom hälso-sjukvården, däribland röntgen. Både radiologer och röntgensjuksköterskor förväntas ta till sig ny information och forskning och utveckla området framåt. Trots detta finns det relativt lite information gällande personalens uppfattningar om artificiell intelligens. Syfte: Syftet med studien var att belysa röntgensjuksköterskor och radiologers uppfattningar av artificiell intelligens Metod: En kvalitativ litteraturstudie. Sökningarna genomfördes i databaserna Pubmed, Cinahl, Web Of Science och Google Scholar. Åtta artiklar analyserades och kvalitetsgranskades. Resultat: Resultatet delades in i kategorierna: Det finns oklarheter om AI:s fulla betydelse med subkategorierna: En önskan om mer utbildning, Osäkerheter kring AI:s värde inom röntgen samt förbättrad vård trots farhågor. Följt av den sista kategorin: Yrket står inför en utveckling med subkategorierna, En delad syn gällande AI:s påverkan på arbetsrollen, En främst positiv skiftning i jobbmöjlighet samt långsiktiga förhoppningar för professionerna. Resultatet diskuteras sedan mot kompetensbeskrivningen som teori. Konklusion: Det fanns en positiv inställning till AI, trots farhågor och ovissheter. Dock krävs mer forskning för att fastslå AI:s påverkan på verksamheten och professionen. Något som är tydligt är att personalen kräver ytterligare kunskaper men också mer tid till att läsa på om forskning gällande AI för att kunna arbeta evidensbaserat. / Background: Artificial intelligence is expected to solve a number of different problem areas in healthcare, including the radiography department. Both radiologists and radiographers are expected to absorb new information and research and bring the field forward. Despite this, there is relatively little information regarding the staff's perceptions of artificial intelligence. Aim: The aim of the study was to illustrate radiographers and radiologists’ perceptions of artificial intelligence Methods: A qualitative literature study. Searches were performed in Pubmed, Cinahl, Web of Science and Google Scholar. Eight articles were analyzed and quality reviewed. Results: The results where divided into the categories: There are uncertainties about AI:s full meaning with the subcategories: A desire for more training, Uncertainties about the value of AI in radiography and improved care despite the concerns. Followed by the last category: The professions are facing a development with the subcategories, A divided view regarding the impact of AI on the work role, A mainly positive shift in job opportunities and long-term hopes for the professions. The result is then discussed against the competence description as theory. Conclusion: There was a positive attitude towards AI, despite the concerns and uncertainties. However, more research is required to decide AI's full impact on the profession. Something that is clear is that personnel requires additional knowledge but also more time to study research regarding AI in order to be able to work based on evidence.

Background: MRI- safety education is an important aspect from a work environment perspective and patient perspective, to avoid harmful and deadly accidents. Aim: The aim of the study was at two hospitals investigate if the radiographers feels that the MRI safety education is enough to work safe in MRI environment. The study’s aim was also to investigate in what form MRI-safety is preformed and see if there is a difference between hospital A and B. The study was addressed to radiographers who works with MRI and radiographers who works with other modalities. This study also investigates if radiographers knows about guidelines for other staff who works regularly at MRI and if the radiographers feel that this education is enough. Method: The study is an empirical quantitative inquiry study with qualitative analysis. The inquiry was own constructed to answer the study´s aims. Forty radiographers from two hospitals ware included. Results: The results showed 53% of the participants have not attended any education about MRI-safety through their current employer. 65 % of the participants who attended education claimed the education was enough for them to work in a MRI-safe way. 52% of the participants experience that other workmen’s/clinicians don’t have enough education to create an MRI safe environment. A significant different in form of education was found in web education that were more frequent at hospital B. Conclusion: The results shows that majority of the participant haven’t had any safety education from their current employer. However, the ones who did found it to be enough to work in an MRI-safe way. The participants comments showed that MR-safety education always a current subject in need of repetition and development. / Bakgrund: Magnetisk Resonanstomografi (MR)- säkerhetsutbildning är en viktig aspekt ur både arbetsmiljösynpunkt och ur patientperspektiv för att undvika skadliga och dödliga olyckor. Syfte: Studien syftade till att på två sjukhus undersöka om röntgensjuksköterskorna upplever att utbildningen är tillräcklig för att arbeta säkert i MR-miljö. Studien syftade också till att undersöka på vilket sätt säkerhetsutbildning inom MR sker samt jämföra skillnaden mellan sjukhus A och B. Studien riktade sig till röntgensjuksköterskor som arbetar med MR, samt övriga röntgensjuksköterskor på röntgenavdelningen. I studien undersöktes även om röntgensjuksköterskorna känner till om det finns riktlinjer för annan personal/sjukvårdspersonal som vistas i MR-miljö samt om röntgensjuksköterskan upplever den utbildningen som tillräcklig. Metod: En empirisk kvantitativ enkätstudie med inslag av kvalitativ analys. Enkätfrågorna egenkonstruerades för att besvara studiens syften. Fyrtio röntgensjuksköterskor från två sjukhus inkluderades. Resultat: Resultatet visade att 53% av deltagarna inte genomgått någon MR-säkerhetsutbildning via nuvarande arbetsgivare. Av deltagarna som hade genomgått en sådan utbildning uppgav 65% att den var tillräcklig för att arbeta MR-säkert. I studien upplevde 52% att övrig personal/sjukvårdspersonal inte var tillräckligt utbildad för att skapa en säker MR-miljö. En signifikant skillnad mellan sjukhusen visades vid utbildningsform webbutbildning som var mer förekommande på sjukhus B.  Slutsats: Resultatet av studien visade att majoriteten av deltagarna inte hade genomgått någon MR-säkerhetsutbildning via nuvarande arbetsgivare, däremot upplevde de som hade gjort det att utbildningen var tillräcklig för att kunna arbeta MR-säkert. Deltagarnas egna synpunkter visar att MR-säkerhetsutbildning är något som ständigt är aktuellt och alltid behöver upprepas samt uppdateras.

I bakgrunden beskrivs begreppet multitrauma och detta är den vanligaste dödsorsaken i Sverige i åldrarna 18–45 år. Vid multitraumasituationer samarbetar yrkeskategorier inom sjukvården för ett snabbt omhändertagande av patienten och för att skyndsamt ställa diagnos används datortomografi. Syftet var att undersöka röntgensjuksköterskors upplevelser av psykosocial och fysisk arbetsmiljö vid multitraumasituationer. Metoden var en empirisk studie med mixad metod där tolv röntgensjuksköterskor från olika sjukhus deltog i en webenkät. Resultatet visade att multitraumasituationer hos vissa röntgensjuksköterskor upplevs leda till ökad stress och störd koncentration i arbetet samt att rutinerna till stor del fungerade bra, det ergonomiska arbetssättet upplevdes både som fungerande men även bortprioriterat och i den fysiska miljön upplevdes utrymmesbrist. Konklusionen var att resultatet påvisar förbättringsutrymmen för röntgensjuksköterskors arbetsmiljö vid multitraumasituationer avseende psykosocial och fysisk arbetsmiljö. / In the background the concept of multi-trauma is described and this is the most common cause of death in Sweden between the ages of 18–45. In multi-trauma situations occupational categories within the health care system work together for the rapid care of the patient and for the urgent diagnosis computed tomography is used. The purpose was to investigate radiographers’ experiences of the psychosocial and physical working environment in multi-trauma situations. The method was an empirical study based on mixed methods in which twelve radiographers from different hospitals participated in a web survey. The result showed that the working environment in multi-trauma situations is perceived to lead to increased stress and disturbed concentration at work, while the routines largely worked well. The ergonomic way of working was perceived as well-functioning but also not prioritized among the radiographers and in the physical environment space was lacking. The conclusion is that there is room for improvement for radiographers’ work environment in multi-trauma situations regarding psychosocial and physical work environment.

Bakgrund: Antalet magnetresonanstomografi (MR)-undersökningar ökar kontinuerligt vilket resulterar i ökat antal fall där annan sjukvårdspersonal, som i denna studie kallad för övrig personal, följer med patienten in i MR-rummet. Eftersom arbetet i en MR-miljö innefattar väldigt starka magnetfält bör all personal som skall vistas i och omkring MR-rummet ha genomgått en MR-säkerhetsutbildning för att förebygga skadliga och potentiellt dödliga olyckor .  Syfte: Denna studie syftar till att undersöka MR-personalens säkerhetsupplevelser när övrig personal är närvarande i MR-miljön, samt om det föreföll skillnader mellan universitetssjukhus och medelstora sjukhus i fyra kategorier: teamsamarbete, säkerhetsklimat, incidentrapportering och utbildning.  Metod: En empirisk kvantitativ enkätstudie som utgick från enkäten SAQ (Safety Attitudes Questionnaire)användes vilken anpassades för att besvara studiens syfte. Enkäten distribuerades till sju universitetssjukhus och sju medelstora sjukhus där målgruppen var röntgensjuksköterskor som arbetade med MR.  Dataanalysen genomfördes med hjälp av statistikprogramvaran SPSS för att kunna bearbeta resultaten.  Resultat:  Röntgensjuksköterskor upplevde en känsla av osäkerhet när övrig personal är närvarande i MR-miljön och att det fanns bristfällig kunskap och utbildning för att upprätthålla ett MR-säkert arbetssätt. Det fanns även signifikant skillnad mellan universitetssjukhus och mellanstora sjukhus avseende efterlevnad av säkerhetsrutiner och riktlinjer samt MR-säkerhetsutbildning bland övrig personal.  Slutsats: Denna studie visade att övrig personal utgör en väsentlig bidragande faktor till ökade risker för MR-relaterade olyckor. Resultaten tyder även på att det finns skillnader i efterlevnad av säkerhetsrutiner och riktlinjer samt MR-säkerhetsutbildning bland övrig personal, där faktorerna i båda fallen visade att universitetssjukhus hade bättre utfall än medelstora sjukhus. / Background: The number of Magnetic Resonance Imaging (MRI) -examinations is constantly increasing and thus the number of cases where other healthcare personnel, referred to as "other personnel" in this study, accompany the patient into the MRI room. Because the MRI-environment includes strong magnetic fields ,all personnel who are to be present in and around the MRI room should have undergone MRI safety training to prevent harmful and potentially fatal accidents. Objectives: This study aim to investigate the safety experiences of MRI personnel when other personnels are present in the MRI environment and explore potential differences between university hospitals and medium-sized hospitals in four categories, teamwork, safety climate, incident rapporting and education .  Methods: A quantitative survey using the adapted Safety Attitudes Questionnaire (SAQ) in order to answer the purpose of the study was conducted. The survey was distributed to seven university hospitals and seven medium-sized hospitals, targeting radiographers working with MRI. Data analysis was performed using the statistical software SPSS to be able to process the results.  Results: Radiographers experienced a sense of uncertainty when other personnels were present in the MRI environment, indicating a lack of knowledge and training to maintain adequate MRI safe working method.There was also a significant difference between university hospitals and medium-sized hospital regarding compliance with safety routines and guidelines as well as MRI safety training amongst other staff.  Conclusion: This study demonstrated that other personnels constitute a significant contributing factor to increased risks of MRI-related accidents. The results also suggest differences in adherence to safety procedures, guidelines, and MR safety training among the other personel, with both factors indicating better outcomes in university hospitals compared to medium-sized hospitals.