No description available.

No description available.

<p>What and how companies choose to base their dividend of bonus and options on to the company’s Chief Executive Officer (CEO) is important, not only out of the owners perspective, but also out of the community- and research perspectives.</p><p>Our main purpose with this study is to examine what kind of trends we can notice in the companies incentive programs to the CEO during the years 2000-2006 and in what extent the different trends occur. We also aim to see if there have been any changes in the companies incentive programs in contract to the scandal of Skandia that took place in 2003.</p><p>We aim to do this research through reading the 30 companies with the highest turnover on the Stockholm Stock exchanges annual reports. To get another view on it and to help understand the results we have chosen to complement the research with an interview and previous research.</p><p>We have, through our research, come to the conclusion that there are trends to notice in the companies incentives. Over all, we consider that shareholders have confidence in their CEOs, because of the increase in bonus payments and the maximum level of bonus, at the same time as percentage bonus payments of the basic salary were unchanged.</p><p>The scandal of Skandia has not had any larger influence on the design of the incentives, except some minor downturns during 2003 and 2004. During 2003 the bonus payments declined and in 2004 the maximum level of bonus declined. The application of options declined from 2003 and at the same time the application of bonus increased. We could notice that the companies started to account more openly for CEOs incentives because of the new laws that where introduced in the beginning of 2000.</p> / <p>Vad och hur företag väljer att basera sin utdelning av bonus och optioner på till ledande befattningshavare är viktigt, inte bara ur ett ägarperspektiv, utan även ur ett samhälls- och forskningsperspektiv.</p><p>Huvudsyftet med denna uppsats är att utröna vilka eventuella trender som kan utläsas i företagens incitamentsprogram till ledande befattningshavare under åren 2000-2006 samt i vilken omfattning de olika trenderna förekommer. Ett delsyfte är att se om det har skett några förändringar i företagens incitamentsprogram i samband med Skandia-skandalen som uppdagades 2003.</p><p>Genom granskning av de 30 mest omsatta företagen på Stockholmsbörsens årsredovisningar är målet att kunna besvara syftet med uppsatsen. För att få en annan syn på det hela och tolka resultaten har vi även valt att komplettera undersökningen med en intervju och tidigare forskning.</p><p>Vi har genom vår undersökning kommit fram till att det finns trender att utläsa i företagens incitamentsprogram. I sin helhet anser vi att aktieägare har förtroende för sina ledande befattningshavare, eftersom utbetalningar av bonus och nivån på bonustak ökat, samtidigt som den procentuella utbetalda bonusen av den fasta ersättningen var oförändrad.</p><p>Skandia-skandalen har inte haft någon större påverkan på incitamentsprogrammens utformning förutom några mindre svackor under 2003 och 2004. Under 2003 minskade den utbetalda bonusen och under 2004 minskade även bonustaken. Från och med 2003 minskade tilldelningen av optioner samtidigt som tilldelningen av bonus ökade. Vi kunde även utläsa att företagen började redovisa mer tydligt för ledande befattningshavares incitamentsprogram på grund av den nya lagstiftningen som tillkom i början av 2000-talet.</p>

Bakgrund: Rörliga ersättningssystem anses ha främjat ett överdrivet risktagande i finansiella bolag, vilket kan ha varit en bidragande orsak till finanskrisen. Finansinspektionen har därför från regeringen fått i uppdrag att utarbeta nya riktlinjer för hur ersättningssystem i svenska finansiella företag ska vara utformade. Regleringarna trädde i kraft den 1 januari 2010. Syfte: Att beskriva synen på de rörliga ersättningssystemens betydelse för finanskrisen och ett överdrivet risktagande men även att påvisa vilka huvudsakliga felaktigheter som har funnits i tidigare ersättningssystemen. Uppsatsen ämnar också klargöra vilka syften och motiv som legat till grund för införandet av regleringarna samt det faktiska behovet av att reglera rörliga ersättningssystem. Författarna tänker också utvärdera vilka konsekvenser regleringarna kan tänkas få för de berörda företagen samt utveckla förbättringsförslag för regleringarna. Genomförande: Som primärdata har författarna valt att använda personliga intervjuer. De respondenter som intervjuades var en bankjurist från Svenska bankföreningen, två forskare inom ämnet, en politiskt sakkunnig på Finansdepartementet samt en respondent från respektive storbank: Nordea, Handelsbanken, Swedbank och SEB. Resultat: Rörliga ersättningssystem har varit en av flera faktorer bakom finanskrisens uppkomst, problematiken har uppkommit internationellt men varit nästintill obefintlig i Sverige. Felaktigheter i tidigare ersättningssystem har främst varit kortsiktighet och brist på insikt kring risktagande. Något som eftersträvas med regleringarna är att implementera ett globalt regelverk och där behöver Sverige ingå trots att problemen i Sverige varit få. Bristen på ett harmoniserat internationellt regelverk kan leda till snedvriden konkurrens. Motiven till regleringarna har främst varit av politisk karaktär men författarna ser att det föreligger ett behov av regleringar för rörliga ersättningar kopplade till kreditgivning.

What and how companies choose to base their dividend of bonus and options on to the company’s Chief Executive Officer (CEO) is important, not only out of the owners perspective, but also out of the community- and research perspectives. Our main purpose with this study is to examine what kind of trends we can notice in the companies incentive programs to the CEO during the years 2000-2006 and in what extent the different trends occur. We also aim to see if there have been any changes in the companies incentive programs in contract to the scandal of Skandia that took place in 2003. We aim to do this research through reading the 30 companies with the highest turnover on the Stockholm Stock exchanges annual reports. To get another view on it and to help understand the results we have chosen to complement the research with an interview and previous research. We have, through our research, come to the conclusion that there are trends to notice in the companies incentives. Over all, we consider that shareholders have confidence in their CEOs, because of the increase in bonus payments and the maximum level of bonus, at the same time as percentage bonus payments of the basic salary were unchanged. The scandal of Skandia has not had any larger influence on the design of the incentives, except some minor downturns during 2003 and 2004. During 2003 the bonus payments declined and in 2004 the maximum level of bonus declined. The application of options declined from 2003 and at the same time the application of bonus increased. We could notice that the companies started to account more openly for CEOs incentives because of the new laws that where introduced in the beginning of 2000. / Vad och hur företag väljer att basera sin utdelning av bonus och optioner på till ledande befattningshavare är viktigt, inte bara ur ett ägarperspektiv, utan även ur ett samhälls- och forskningsperspektiv. Huvudsyftet med denna uppsats är att utröna vilka eventuella trender som kan utläsas i företagens incitamentsprogram till ledande befattningshavare under åren 2000-2006 samt i vilken omfattning de olika trenderna förekommer. Ett delsyfte är att se om det har skett några förändringar i företagens incitamentsprogram i samband med Skandia-skandalen som uppdagades 2003. Genom granskning av de 30 mest omsatta företagen på Stockholmsbörsens årsredovisningar är målet att kunna besvara syftet med uppsatsen. För att få en annan syn på det hela och tolka resultaten har vi även valt att komplettera undersökningen med en intervju och tidigare forskning. Vi har genom vår undersökning kommit fram till att det finns trender att utläsa i företagens incitamentsprogram. I sin helhet anser vi att aktieägare har förtroende för sina ledande befattningshavare, eftersom utbetalningar av bonus och nivån på bonustak ökat, samtidigt som den procentuella utbetalda bonusen av den fasta ersättningen var oförändrad. Skandia-skandalen har inte haft någon större påverkan på incitamentsprogrammens utformning förutom några mindre svackor under 2003 och 2004. Under 2003 minskade den utbetalda bonusen och under 2004 minskade även bonustaken. Från och med 2003 minskade tilldelningen av optioner samtidigt som tilldelningen av bonus ökade. Vi kunde även utläsa att företagen började redovisa mer tydligt för ledande befattningshavares incitamentsprogram på grund av den nya lagstiftningen som tillkom i början av 2000-talet.

Med utgångspunkt i den livliga debatt som fördes kring bonusutbetalningar i samband med finanskrisen och det skadade förtroende för rörliga ersättningar den resulterade i syftar denna studie till att undersöka hur man idag återskapar legitima rörliga ersättningssystem. Studien ämnar även svara på frågan varför organisationer, trots stora kostnader, väljer att använda sig av rörliga ersättningssystem. Med agentteorin och nyinstitutionell teori som referensramar genomfördes en kvalitativ undersökning vilken bestod av sex semi-strukturerade expertintervjuer. Tre av dessa intervjuer genomfördes med representanter för tre olika organisationer, två av intervjuerna gjordes med oberoende konsulter som specialiserat sig på utformning av rörliga ersättningssystem och slutligen intervjuades en jurist som arbetar med föreskrifter gällande rörlig ersättning inom den finansiella sektorn. Analys av intervjuerna hanterades med etnografisk kvalitativ metodik som utgångspunkt för att skapa ett kodschema kopplat till vår teori. Två analysmodeller användes sedermera på de koder vi fick fram: Den komparativa analysen och den idealtypcentrerade analysen. I studien framkommer att organisationer alltmer använder sig av transparenta system för sina rörliga ersättningar i syfte att legitimera dessa. Alltfler anställda tenderar även att innefattas i det rörliga ersättningssystemet, oberoende av vilken befattning och funktion de har i organisationen, detta för att skapa en större acceptans för systemet. Resultatet visar att det dock fortfarande finns en klick anställda som i många fall står utanför de nyskapade rörliga ersättningssystemen: den högsta ledningen. Vidare finner vi i studien att organisationer använder rörliga ersättningssystem som en styrteknik; i och med att de kopplat ersättning till måluppfyllnad skapas en acceptans för systemet och ifrågasättande av de uppsatta målen minskar. / Based on the lively debate on bonus payments that took place due to the financial and damaged the trust for variable compensation systems, this study aims to answer the question of how to recover legitimate variable compensation for this present day. The study also intends to answer the question of why organizations, despite great expense, choose to use variable compensation systems. Using the New Institutional theory and the Agency theory as frameworks, a qualitative study is performed consisting of six semi-structured expert interviews. Three of these interviews were conducted with representatives of the three organizations, two of the interviews were conducted by independent consultants specializing in the design of variable compensation systems and the last interview was conducted with an expert on variable compensation in the financial sector. The analysis of the interviews was performed with an ethnographic quantitative methodology as a basis to create a coding scheme linked to the proposed theories. From this approach, the interviews were narrowed down to codes which were then analyzed with two different analytical models: the comparative analysis and the ideal type centered. The study shows that organizations tend to increasingly exceed the transparency in the compensation system in order to legitimize them. In addition, variable compensation systems tend to include a greater number of employees, at various levels and functions within the organization, with the purpose of creating a greater acceptance of the system. Despite this, there are still a group of employees which, to some extent, are outside the system: the top management and directors. Furthermore, this study finds that organizations tend use variable compensation as a control technique, due to the connection between compensation and performance that creates an acceptance of the system and decreases the questioning of goal-setting.

Syftet med studien är att förstå varför medarbetarna på avdelningen Capital Goods, DeLaval, trots rörlig ersättning som motivationshöjare, har svårt att uppnå de mål som är uppsatta i deras balanserade styrkort. Syftet är vidare att komma med förbättringsförslag till ledningen om hur de ytterligare kan motivera sina medarbetare. Varför har medarbetarna på Capital Goods, DeLaval svårt att uppnå de utsatta målen på deras balanserade styrkort? Vad motiverar medarbetarna på Capital Goods till att uppnå målen som är uppsatta på de balanserade styrkorten?Studien är kvalitativ karaktär där intervjuer med chefer har genomförts för att få en bättre förståelse av problemet. Studien är också kvantitativ karaktär, där en enkätundersökning genomfördes för att komplettera de kvalitativa intervjuerna och stärka reliabiliteten i vår studie. I vår undersökning framkom att de flesta orsakerna till lägre måluppfyllelse är sammanlänkade med varandra. Missvisande mätetal, som inte kan mätas på ett rättvisande sätt, medför orimliga mål. Att arbeta med fler återkopplingar under året kan vara positivt om målen då tydliggörs, men om mätetalen i grunden är missvisande och/eller orimliga så åtgärdas problemet inte med fler återkopplingar.På Capital Goods, som domineras av ingenjörer, kan vi i vår undersökning utläsa att medarbetarna motiveras av andra faktorer än monetära belöningar. Undersökningen visar att medarbetarna på Capital Goods motiveras av utvecklande och stimulerande arbetsuppgifter samt genom tilldelning av större ansvar.

Främsta anledningen till att kontant rörlig ersättning existerar är för att motivera ledningen till att arbeta mot aktieägarnas främsta mål, vilket är en ökad avkastning  (Kaplan &amp; Atkinson, 1998). Dock kan en rörlig kontant ersättning resultera i att ledningen endast arbetar efter kortsiktiga mål vilket kan leda till ett högt risktagande och är därmed riskfullt för företaget (Jacobsson, 2010). Den 1 januari år 2010 gav därför Finansinspektionen ut nya regler, FFFS 2009:6, som innebar att för anställda som har inflytande över ett företags risknivå ska minst 60 procent av deras rörliga ersättning betalas ut efter tre år eller mer. Finansinspektionen ger även ut nya regler, CRD III, som är mer preciserad om den rörliga ersättningens form och träder i kraft 1 januari 2011. Vårt syfte med denna uppsats är att bidra med en förståelse om hur Finansinspektionens implementering av FFFS 2009:6 och CRD III påverkar de institutionella aktieägarna till att få ledningen att arbeta mot institutionella aktieägarnas mål om en ökad avkastning. Resultatet visar indikationer på att de nya reglerna från Finansinspektionen leder till att styrningen genom kortsiktig rörlig ersättning begränsas men att det istället uppkommer en ökad kontroll från institutionella aktieägarna. Den ökade kontrollen uppkommer eftersom reglerna bidrar till en ökad transparens och insyn i företagen. Företagen måste även se till att finna nya egna sätt att motivera ledningen och anpassa dessa efter dess företagskultur. Det är även viktigt att ifrågasätta ifall Finansinspektionens nya regler gällande rörlig ersättning verkligen leder till en långsiktig nytta som överstiger de kostnader som uppstår i och med implementering av nya regler.

Sammanslutningar bildas för att minska transaktionskostnaderna på marknaden, i förhoppning om ökad produktivitet. Företagets uppgift är att generera ökad vinst och aktieägarvärde, men separationen av ägandet och kontrollen ger upphov till avvikande egenintressen inom företaget. Ersättning till VD:n och ledande befattningshavare blir ett instrument för att koordinera gemensamma långsiktiga intressen med aktieägarna. Slutligen skall styrelsen och ersättningsutskottet utforma en ersättningsstruktur som gynnar företagets aktieägare och som fastställts oberoende av VD:s personliga inflytande. / The object of establishing associations is to lower market transactioncosts and to gain in productivity. The aim of the corporation is to generate profit and enhance shareholder value, but the separation of ownership and control can create diverge self interests within the corporation. Compensation to the CEO and senior management is an instrument to coordinate long term interests with the shareholders of the corporation. Finally, the board of directors and remuneration committe should design a CEO compensation structure that benefits the shareholders of the corporation, independently determined from CEO’s personal influence.

Att ett företags VD ska agera och arbeta utifrån vad som gynnar aktieägarna bäst är enproblematik som under en längre tid fångats upp och flera metoder har använts i försök attminska meningsskiljaktigheter dem mellan. En vanlig ersättningsstruktur är att VD har enfast lön, men även möjlighet att få rörlig ersättning i form av bonusar och aktierelateradeersättningar. Tidigare forskning visar att företags prestation inte visar på någon statistisktsignifikant påverkan på total ersättning till VD, medan motsatsen upptäckts för rörligersättning till VD. Det, i kombination med att det finns bristande forskning för hur dettasamband ser ut på stockholmsbörsen, mynnar ut i studiens syfte. Syftet med denna studie ärdärför att undersöka hur dessa samband ser ut för företag noterade på stockholmsbörsen.Undersökningen görs genom en multipel regressionsanalys för 178 företag noterade påstockholmsbörsen år 2019. Resultatet tyder på att total ersättning till VD stämmer överensmed tidigare forskning medan rörlig ersättning till VD inte gör det.