Today many companies are using advertising agencies in marketing. That makes the advertising agencies responsible for delivering their clients messages and values to the final customer. Therefore it is very important that communication between an advertising agency and their client works in a way that they have similar marketing goals, despite all the factors that may distract this communication. The object of this essay is to study communication between advertising agencies and their clients, especially when it comes to setting up goals and that way highlight the problems that may occur and to make both the advertising agencies and their clients understand the importance of successful communication. We have done our research by interviewing representatives from advertising agencies and clients to advertising agencies. The interviews have given us some understanding on the subject which we have based our theories on, so we have used an inductive and hermeneutic approach to the subject. By modifying the theories we chose from the beginning and adapting them to the results of our research we have tried to show the advertising agencies and their clients the importance of effective and reliable communication between them. We also want to highlight the problems that may occur in the communication and give advice that hopefully can be used to improve the communication. The communication seems to work well and so does, according to our interviewees the co-operation overall. Everybody understands the roles in the co-operation and the relationships are well taken care off. The goals were well understood but we have still been able to find some areas whit possibilities for improvement. / Många företag använder sig idag av reklambyråer i sin marknadsföring. Reklambyråerna blir då ansvariga för att förmedla de budskap och värderingar, som deras uppdragsgivare (kunder) vill ska nå fram till slutkunden. Det blir därför väldigt viktigt att kommunikationen mellan reklambyråerna och deras kunder fungerar och att de strävar efter att uppnå samma mål. Det finns många faktorer som kan inverka på att denna kommunikation inte fungerar på ett optimalt sätt, och att reklambyråns mål därför inte helt stämmer överens med uppdragsgivarens. Har reklambyråer och kunder samma målsättningar när de skapar en reklamkampanj? Syftet med studien är undersöka kommunikationen mellan reklambyråer och kunder, med betoning på deras målsättningar, och genom denna lyfta fram de problem som kan uppstå och därigenom ge både reklambyråer och deras kunder en ökad förståelse för vikten av en fungerande kommunikation. Vi har i vår studie valt att använda oss av en kvalitativ metod, då det inom marknadsföring ofta dyker upp frågor som börjar med ”hur?” och ”varför?”. Så är fallet även i vår undersökning. Vi har lagt grunden till vår studie med hjälp av en rad intervjuer, vilket har föranlett oss att använda oss av ett induktivt, hermeneutiskt angreppssätt. Genom att använda oss av några kända teorier, som vi har modifierat något efter våra egna behov, och koppla dessa till empirin vi har samlat in genom de intervjuer med personer inom reklambranschen och deras uppdragsgivare, har vi försökt skapa ett verktyg som ska öka förståelsen för vikten av bra kommunikation inom detta område. Studien ska även påvisa de brister som kan finnas i kommunikationen och ge förslag, som förhoppningsvis ska kunna användas för att förbättra denna. Kommunikationen mellan reklambyråer och deras kunder fungerar väldigt bra, och båda parterna verkar vara väldigt nöjda med hur samarbetet fungerar dem emellan. Rollerna är tydliga och relationerna är överlag väldigt bra. Det verkar också finnas en stor förståelse för vikten av målkongruens mellan parterna och en fungerande kommunikation, men det finns ändå, enligt vår mening, några områden där kommunikationen och förståelsen för denna skulle kunna förbättras ytterligare. Till exempel måste reklambyrån vara tydlig om vad en brief ska innehålla för att ge så bra underlag som möjligt för en kampanj. Samtidigt måste kunden ge reklambyrån den informationen reklambyrån behöver, och kunden måste också granska kritiskt de förslag som reklambyrån kommer med. I slutändan är det kunden som känner sin produkt bäst, och har kunden gett reklambyrån bästa möjliga underlag för att utforma fungerande kommunikation gentemot slutkunden, minskas sannolikheten att kampanjen misslyckas.

Då TV-reklam idag är ett frekvent inslag i de kommersiella TV-kanalerna ville vi ta reda på vilken typ av reklamfilm som uppfattades som mest lämpad vid varumärkesbyggande. För att ta reda på detta valde vi att genomföra kvalitativa djupintervjuer med sex personer, tre kvinnor och tre män, i åldrarna 18 - 65 år. Vi valde att avgränsa oss till de tre genrerna humorreklam, känsloreklam och kändisreklam, och valde ut två reklamfilmer inom varje genre som vi ansåg representativa för respektive genre. Vi valde att använda oss av semiotik och brand equity som teoretisk ansats då vi ansåg att de passade väl in i vår studie. Under intervjuerna visade vi reklamfilmerna för intervjupersonerna och ställde därefter frågor utifrån två förutbestämda frågeområden; varumärke och reklamfilmsgenre. Majoriteten av intervjupersonerna ansåg att humor var den genre som var mest lämpad vid varumärkesbyggande, men när det gällde personligt tyckande visade det sig att humor och känsloreklam var lika mycket uppskattade. Flertalet av intervjupersonerna var överens om att val av reklamfilmsgenre var sammanlänkat med den typ av produkt som marknadsfördes. Vi kunde även urskilja att ett antal intervjupersoner ansåg att reklamfilmer till en viss grad bidrar till att intervjupersonerna skulle välja den marknadsförda produkten framför en likartad. En tendens vi fann inom kändisreklam var att om intervjupersonerna själva har en negativ uppfattning om kändisen i reklamfilmen från början så är inte det en faktor som påverkar varumärket och företaget på ett negativt sätt. En övergripande tendens vi kunde urskilja var att varumärket måste utstråla positiva associationer för att skapa värde hos TV-tittaren.

No description available.

Syftet med denna undersökning är att ta reda påom det finns speciella mönster i layouten mellan tio olika annonser fråntidningen Metro Student Magazine. Genom att undersöka hur rubriker, bilder ochlogotyper är placerade samt göra färg-, text- och retorikanalyser på annonsernavill jag ta reda på om det finns samband - likheter och/eller skillnader -mellan deras layout. Annonsernas färger, teckensnitt, genomsnittliga meningslängdersamt mottagartilltal undersöks för att slutsatser ska kunna dras om deraslayout. Undersökningen visar att det finns vissa likheter och skillnader mellanannonserna beroende på om de kommer från företag som vill rekrytera personaleller om de kommer från företag som vill sälja en speciell produkt. Resultatetvisar även att det finns ett mönster angående annonsernas placering i tidningenoch att samtliga annonser, som grupp, har vissa likheter, vilket kan visa påatt annonser i Metro Student Magazine har speciella layoutmönster.

Denna uppsats ämnar behandla hur barn i de små storlekarna mellan 62-86 framställs i Hennes & Mauritz-klädkataloger. Syftet med studien är att uppmärksamma hur normer och föreställningar om hur barn skall vara och se ut reproduceras och produceras i klädkatalogerna för att på så sätt synliggöra invanda tankemönster i vardagen. Materialet i undersökningen består av tre H&M-kataloger från året 2013. Annonsbilder på barn har sedan valts ut och analyserats med semiotisk bildanalys. Denna analys kopplas samman med tidigare forskning om hur barn framställs i olika sorters reklam. Studien fokuserar på aspekterna genus, etnicitet och miljö. Det förs sedan en diskussion om vilka möjliga konsekvenser detta kan få för den svenska kulturen vi lever i. I uppsatsen kommer vi fram till att H&M-katalogerna både reproducerar, men också producerar normer och föreställningar kring barn och barndom. Tidigare studier av H&M-kataloger har visat att främst barn med nordiskt utseende har varit dominerande på barnsidorna. Vi har uppmärksammat att katalogerna från 2013 inte domineras av nordiska barn utan visar barn från olika delar av världen. Annonsbilderna bekräftar tidigare forskning, barnen framställs som perfekta och felfria. Inga vredesutbrott eller tårar syns i katalogerna. Endast leenden och lycka. I studien synliggörs klädeskategorin unisexkläder, som skall tilltala både flickor och pojkar. Flickor och pojkar får dessutom lika mycket utrymme i katalogerna, till skillnad från tidigare undersökningar. Med denna studie hoppas vi kunna bidra till det svenska forskningsläget kring barn och reklam.

Syftet är att redogöra och visa på vilka strategier reklambyråer använder sig av i skapandet av reklam och detta leder till frågan hur reklambyråerna ser på branschens framtid. Problem: Reklam har funnits länge och är i ständig utveckling. Genom reklam skapas livsstilar och identiteter som har sin del i den kulturella och sociala miljö vi lever i. Hur skapas reklam och hur ser dess framtid ut? Metod: Semi-struktuerad intervju, textanalys. Resultat: Resultatet av undersökningen visar hur reklambranschen är under ständig utveckling och att den är en del av den tekniska utvecklingen. Det fanns en nyskapande kraft inom branschen som visade att de är villiga att anpassa sig efter utvecklingen. Ny teknik leder till nya fora vilka leder till nya plattformer för att möta mottagare. Det har blivit allt viktigare att skapa reklam som sticker ut i mängden och väcker uppmärksamhet, till skillnad från reklam som konkret och direkt drar in pengar till det specifika företaget. Trots att utvecklingen går mot Internet och applikationshållet kommer den trycka reklamen alltid att finnas kvar.

Undervisningen i skolan syftar att se till alla människors lika värde samt jämställdhet mellan könen. Men hur ser det ut i bilder och representationer som finns inom reklam och media? Vilket tyst budskap figurerar bakom de förebilder i media som möter ungdomar i deras vardag? Undersökningen analyserar två inspirationsfilmer som fanns tillgängliga på H&Ms hemsida under mars månad 2014. Filmerna använder sig av förebilder, på dam respektive herravdelningen. Med hjälp av bildutsnitt, val av kontext skapas skillnad i budskapet filmerna emellan. Miranda May Kerr är underklädesmodell och David Beckham är fotbollsproffs. Filmens handling avstannar för att fokusera på May Kerrs kropp. May Kerr presentation premierar det hon är tillskillnad från vad hon gör i filmen. David Beckham presenteras istället för vad han föresätter sig i filmen. Han presenteras som en man med god fysik som antar utmaningar och löser problem. Beckhams kropp är i fokus men kontexten är en annan, vilket gör att fokus på kroppen blir sekundär i presentationen. Främst premieras hans förmåga att lösa problem och förmågan att tänka samt agera självständigt. Mina funderingar har kretsat kring huruvida det är möjligt att analysera dessa filmer med hjälp av feministisk konsthistorieanalys? Jag har studerat konsthistorikern Nanette Solomons teorier om hur ikoniska bilder har skapat genus med hjälp av förebilder genom tiderna inom konst samt kultur. Pudicagesten gestaltar en kvinna som skyler sina intima delar. Motivet ska ursprungligen skildra en ögonblicksscen då Afrodite steg upp ur havet och skyndade sig för att ta täcka sin kropp. Denna scen har sedan anammats och reproducerats, även Miranda antar denna gest i H&Ms inspirationsfilm. Med tiden följer ideal och teknik, någonting som jag gestaltar i min cirka en minut långa film. Kvinnans kropp har under lång tid varit laddad med skuld och skam. Miranda May Kerr samt David Beckham som används i H&Ms reklamfilm på dess hemsida figurerar huvudpersoner i min rörliga video gestaltning. En ljudslinga med djungeltema samt trumljud konnoterar primitivitet och urålderlighet, det faktum att kroppen har varit med oss genom alla tider. Ideal, gudar, skönhet och förebilder har följt oss från människans första stund till där vi står idag. Inklipp av äldre genusideal, är att visa på hur kulturen har ett starkt inflytande över oss med sitt tysta budskap och dolda ideal. Överlappande bilder varvas med inklipp av bland annat Afrodite, David Beckham. Under Aristoteles tid var det atletiska unga män som stod modell för den ideala mannen. Bilder med högupplöst opacitet blandas med varandra från Afrodites tid till Miranda May Kerr. Filmens raster konnoterar 1980 talets television. Ett flimrande skimmer, konnoterar tidens förgänglighet liksom min begränsade förmåga att se hur det är för dagens ungdom. Jag härleder till min egen uppväxt med blandband, vhs och bärbar cd-spelare. Idoler på posters och veckorevyn. Bildrutorna i uppsatsen konnoterar tetris, ett spel som bygger på att en ska passa in en modul i en annan för att skapa en fungerande helhet. Det finns inte tid till eftertanke och minsta misstag skapar ett hål i helheten. Det är på det viset jag härleder till seendet som en social och kulturell praktik. Det är alla lager av bilder som tillsammans skapar bilden av en förebild. Genom en dekonstruktion av bilder inom reklam, kan elever lära sig mer om den demokratiska blicken. En blick som kan användas genom pedagogiska glasögon och ser till allas lika värde oavsett etnicitet, religiös tillhörighet, genus eller sexuell läggning.

Studien undersöker hur ICA:s reklamfilmer är utformade utifrån ett retorisk perspektiv och diskuterar även varför vissa grepp väljs framför andra i samtidens reklamfilmer. Undersökningen utgår från Marshall McLuhans medieförståelse som teoretisk förankring och diskuterar Chaïm Perelmans topiker samt ethos för vidare förståelse av reklamfilmerna. Uppsatsens slutsatser och resultat förklarar att ICA-filmernas främsta mediekanal; tv-mediet i sig är en betydande faktor för att lämna känslosamma avtryck hos publiken. Studien identfierar samhällsnormer och företagshierarkier och hur ICA nyttjar dessa i sina filmer. Avslutningsvis diskuteras filmernas färgstarka karaktärer och hur de etablerar ett sant ethos inför konsumenterna.

Politisk TV-reklam är ett relativt nytt fenomen i Sverige. Mot bakgrund av att partierna i reklamen helt kan styra över meddelandet och att det finns en begränsad mängd svensk forskning på området, är det intressant att undersöka vilka strategier som används. Syftet med uppsatsen är att jämföra partiernas valfilmer inför riksdagsvalet 2014 och ta reda på vilka strategier som används för att övertyga väljarna i bild och text. Vilka är de centrala budskapen och använder partierna liknande eller olika grepp i sin kommunikation? Materialet består av sex av partiernas valfilmer som visades på TV4 inför riksdagsvalet. Metoden som används är en kvalitativ innehållsanalys där filmerna analyseras med hjälp av retoriska och semiotiska begrepp. Den teoretiska ramen utgår från tidigare forskning om politisk reklam, samt teorier om politisk kommunikation, marknadsföring och reklam. Särskild fokus läggs vid frågan om reklamen domineras av image eller issue. Resultaten visar att filmerna handlar om sakfrågor som sysselsättningen, skolan och välfärden, men på ett vagt sätt då de inte förklarar hur eller varför partiet skulle vara mest framgångsrikt i frågan. Partiledarna hade relativt stort fokus då det endast var Nya Moderaterna som varken visade partiledaren i bild eller använde partiledaren som speakerröst. Både Sverigedemokraterna och Folkpartiet hade partiledarna som huvudpersoner och Kristdemokraterna, Centerpartiet och Socialdemokraterna använde partiledaren som speakerröst i slutet av filmerna. Partierna använde liknande strategier för att övertyga retoriskt och bildmässigt främst genom pathosargument och känslor samt genom att stärka partiets eller partiledarens ethos. Allianspartierna målar upp utopiska idealbilder av samhället medan Socialdemokraterna framställer en dyster bild av dagens samhälle. Filmernas berättelser framkallar känslor som kopplas samman med logiska argument för hur man ska handla och reagera på känslan, det vill säga rösta på partiet. Då reklamen tilltalar människor som kunder skulle resultaten kunna tolkas som ett tecken på det som Strömbäck beskriver som en konkurrensdemokrati (Strömbäck 2013:41).

Studien syftar till att belysa och skapa en större förståelse för hur spelberoende män uppfattar fenomenet nätkasinoreklam på TV. Vem bör bära ansvaret och hur upplever man sig påverkas av den typen av reklam, är centrala frågor i uppsatsen. Den metod som används i studien är kvalitativ intervju med bildstöd och detta sker utifrån en fenomenografisk ansats. Resultatet visar att många spelberoende personer uppfattar nätkasinoreklam på TV som ett fenomen som borde tas mer på allvar. Att reklamfilmerna upplevs vara missvisande och skapa obehag är gemensamt hos alla deltagare.En gemensam uppfattning är att en tydligare lagstiftning samt ett mer framträdande ansvarstagande är av vikt.