Bakgrund: Sexuella trakasserier från patienter är vanligt inom sjukhusvärlden. Detta kan påverka omvårdnadsarbetet negativt eftersom en bra relation mellan sjuksköterska och patient grundas på en ömsesidig förståelse och respekt. Sexuella trakasserier definieras och beskrivs olika, men upplevelsen ägs av individen som drabbas. En ojämn maktfördelning och synen på den kvinnliga sjuksköterskan som sexsymbol, tros vara bakomliggande orsaker. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av och reaktioner på sexuella trakasserier från patienterna. Metod: En systematisk litteraturstudie användes som metod. Sökningar utfördes i databaserna Cinahl, Pubmed och PsycINFO och i sökmotorn ELIN@Kalmar. Sju funna artiklar valdes ut, kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Fyra huvudteman identifierades. Resultaten visade att sjuksköterskorna upplevde patienternas trakasserier som skrämmande. De kände sig kränkta, ledsna och besvikna. Deras professionella roll gick förlorad och deras känsla av ensamhet och förlust av kontroll medförde ett stort behov av stöd. Sjuksköterskornas reaktioner blev passiva eller aktiva. Skillnaden mellan reaktionerna visade sig i sjuksköterskornas beteende mot och bemötande av patienterna som trakasserade dem. Slutsats: Sexuella trakasserier medför fysiska och psykiska påfrestningar för de utsatta sjuksköterskorna. Mer forskning på området kan ge en bättre bild av hur sjuksköterskornas arbetssituation påverkas. En kartläggning över hur patientsäkerheten och vårdkvaliteten påverkas behövs.

Denna studie undersöker hur investerare på NASDAQ OMX Stockholmsbörsen reagerar på olika typer av finansiella rapporter, närmare bestämt den andra delårsrapporten samt bokslutskommunikén för OMX30. Regler för hur olika finansiella rapporter skall framställas regleras bland annat genom årsredovisningslagen, Stockholmsbörsens noteringsavtal och IAS34. I framställandet av dessa rapporter varierar graden av revisionsinblandning och därmed tillförlitligheten för dessa rapporter. Studien finner inget signifikant resultat för att investerare reagerar olika på rapporter som har varierande grad av revisionsinblandning. Detta kan tolkas som att de regler som etablerats för finansiell delårsrapportering fungerar väl. Vidare kan även resultatet ses som en indikation på att investerare upplever finansiella rapporter som tillfredställande tillförlitliga och en revisionsinblandning därutöver uppfattas för delårsrapportering som överflödig, eller saknar mervärde.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa ämnet barn och katastrofer, som hur barn reagerar efter traumatiska händelser, hur de utvecklar Post- Traumatic Stress Disorder (PTSD), hur PTSD behandlas samt hur vårdpersonal kan hjälpa barn på bästa sätt. Studien var en systematisk litteraturstudie. Litteraturen söktes via Elin@dalarna, Pub Med och DOAJ. Sökord som användes för att få fram relevanta artiklar var: ”adaption”, ”care”, ”catastrophe”, ”children”, ”child”, ”disasters”, ”help”, ”natural disaster”, ”PTSD”, ”react”, ”trauma”. Dessa ord användes ett och ett samt i kombination med varandra. De vetenskapliga artiklarna som användes kvalitetsbedömdes med en kombinerad granskningsmall av Forsberg och Wengström (2003) samt Willman och Stoltz (2002) granskningsmallar för kvalitativa och kvantitativa studier. Denna granskning resulterade i ett urval av 16 vetenskapliga artiklar som var publicerade mellan1990 och 2006 och var skrivna på svenska eller engelska. Sökorden fanns med i artikelns titel eller abstract, samt att dess innehåll skulle besvara frågeställningarna som fanns. De studier som granskades i denna uppsats visade att barn reagerar väldigt olika beroende på deras sociala liv och levnadsstandard, samt hur svårt drabbade de blivit av naturkatastrofen. Barns första reaktioner efter en naturkatastrof var ofta ilska och aggressioner över det inträffade, barnen anklagade ofta sig själva för det inträffade. Barn som levde under sociala missförhållande, utan föräldrar, hem och vänner löpte högre risk att få symtom på PTSD, och det var vanligare att flickor fick symtom än pojkar. De vanligaste behandlingsmetoderna för symtom av PTSD var kognitiv beteendeterapi och läkemedel. Den viktigaste hjälpen för barn som upplevt en naturkatastrof var att hjälpa dem tillbaka till det vardagliga livet.

Hermansson, R. Vad ska jag göra nu då? En litteraturstudie om sjuksköterskanspsykiska reaktioner på kritiska händelser. Examensarbete i omvårdnad 10Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde: omvårdnad, 2006.Denna litteraturstudies syfte var att belysa sjuksköterskans psykiska reaktionerkritiska händelser. Frågeställningarna var: vad upplever sjuksköterskan somkritisk händelse? Hur reagerar sjuksköterskan inför/vid kritiska händelser?faktorer påverkar sjuksköterskans reaktioner? Hur påverkar tillfälle till reflektionsjuksköterskan? Databaserna som studierna söktes i är Cochrane Library,PubMed, ISI (Social Citation Index) och i Cinahl. Studien baseras på sjuvetenskapliga studier, baserade både på kvantitativ och kvalitativ grund. Studiernagranskades utifrån kriterier för vetenskaplighet (Polit et al 2001). Därefteranvändes modifierade mallar för kvalitetsbedömning (Willman & Stoltz 2002).Litteraturstudien visade att sjuksköterskor ansåg att händelser som rör barnvarit utsatta för olägenheter samt självmord/självmordsförsök hos en arbetskamratvar kritiska händelser. Erfarenhet påverkar sjuksköterskans reaktioner.Sjuksköterskor önskar stöd i efterförloppet av en kritisk händelse.Nyckelord: kritiska händelser, känslor, reaktioner, sjuksköterska, stress. / Hermansson, R. What shall I do now? A literature review regarding nurses’psychological reactions to critical incidents. Degree Project, 10 Credit Points.Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department ofNursing, 2006.The aims and questions in this literature review were to identify nurses´psychological reactions at critical incidents. The questions were: What does anurse perceive as critical incidents? How does the nurse react when criticalincidents occur? Which factors influences the nurse’s reactions? How does theopportunity to reflect affect the nurse? Data research was made in differentdatabases: Cochrane Library, Pubmed, ISI (Social Citation Index) and Cinahl.This literature review is based on seven scientific studies, both qualitative andquantitative. The studies were reviewed by using criteria for scientific studies(Polit et al 2001). For qualitative assessment modified templates based onWillman & Stoltz (2002) were used. The results showed that nurses´ consideredcritical incidents as events including children who have been exposed todifficulties and suicide/suicide attempts among co-workers. Experience affectsnurse’s reaction to a critical incident. The nurses would like to have more socialsupport after a critical incident.Key words: Critical incidents, emotions, nurse, reactions, stress.

Kunskapstester inom arbetslivet är vanligt förekommande. Tidigare forskning kring reaktioner på testning kopplad till arbetsplatsen fokuserar på arbetssökande. Sådan forskning tar inte hänsyn till kontexten att redan anställda medarbetare hunnit identifiera sig med arbetsplatsen. Syftet med arbetet var att undersöka reaktioner hos anställda som skriver tester samt undersöka vad som händer med deras identitet. Undersökningen genomfördes genom att intervjua medarbetare på en svensk storbank som skrivit SwedSecs licensieringstest. Både respondenter som klarade licensieringstestet och inte klarade testet intervjuades för att få ett så brett underlag som möjligt samt för att kontrasten mellan grupperna skulle leda till en bättre bild av vad som händer med deras identitet. Resultatet blev att starka starka reaktioner kring rättvisa och relevans iakttogs hos respondenterna samt att deras identitet förstärktes eller försvagades utifrån testresultatet. Konsekvenser på reaktionerna noterades också. Det bildades ingrupper och utgrupper och respondenterna blev negativt inställda mot medlemmar av den motsatta gruppen.

<p>Föreliggande studie syftade till att söka</p><p>kunskap om barns reaktioner vid bevittnade av våld samt deras</p><p>upplevelser och hantering av situationen. Den empiriska studien</p><p>genomfördes via kvalitativa intervjuer med fyra socialarbetare som i</p><p>sitt arbete kommer, eller har kommit, i nära kontakt med barn som</p><p>bevittnar våld. Via en omfattande datainsamlingsprocess där artiklar,</p><p>avhandlingar, forskningsrapporter och litteratur studerades, kunde en</p><p>kartläggning av det aktuella kunskaps- och forskningsläget</p><p>genomföras, vilken sedan användes vid analys av det insamlade</p><p>intervjumaterialet. Resultatet av analysen visade konsekvent att barn</p><p>reagerar med emotionell stress och destruktiva beteenden av olika slag.</p><p>Det visade sig även att barns reaktioner är mycket individuella, bland</p><p>annat beroende på i vilket utvecklingsstadie barnet befinner sig, den</p><p>sociala omgivningen samt den mening barnet ger föräldrarnas</p><p>konflikter. Studien visade även att barn som bevittnar våld bär på starka</p><p>känslor i form av oro, ilska, rädsla, skuld etc., samt att de aktivt</p><p>försöker förhindra, ingripa, lugna eller stoppa våldet.</p>

<p>Bakgrund: Att få ett bröstcancerbesked kan komma som ett slag om kvinnan är förberedd eller inte. I Sverige drabbas cirka 6500 kvinnor varje år av bröstcancer. Bröstcancerprognosen har på senare år förbättrats, men trots detta innebär det ändå för många ett hot om död. Syfte: Syftet med studien var att ur ett patientperspektiv beskriva de känslomässiga reaktionerna och upplevelserna hos kvinnor diagnostiserade med bröstcancer. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes där vetenskapliga artiklar söktes genom olika databaser. Dessa granskades enligt en modifierad granskningsmall och totalt ingick 14 artiklar i resultatet. Resultat: Resultatet presenterades i två huvudteman, diagnosbeskedet och tankar om behandling. Dessa hade tillsammans åtta underkategorier; chocken vid diagnosbeskedet, känsla av oro, tankar om döden, ifrågasättande av bröstcancerdiagnosen, vara stark, överlämna sig själv, stress över behandlingsbeslut och skydda andra från bröstcancerdiagnosen. Slutsats: Diagnosbeskedet upplevdes som ett trauma som satte djupa spår i kvinnorna. Sjuksköterskor behöver mer utbildning om hur de ska bemöta patienter i kris för att kunna stödja dem, samt för att de själva ska känna sig trygga i mötet med dessa patienter.</p>

Bakgrund: Att få ett bröstcancerbesked kan komma som ett slag om kvinnan är förberedd eller inte. I Sverige drabbas cirka 6500 kvinnor varje år av bröstcancer. Bröstcancerprognosen har på senare år förbättrats, men trots detta innebär det ändå för många ett hot om död. Syfte: Syftet med studien var att ur ett patientperspektiv beskriva de känslomässiga reaktionerna och upplevelserna hos kvinnor diagnostiserade med bröstcancer. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes där vetenskapliga artiklar söktes genom olika databaser. Dessa granskades enligt en modifierad granskningsmall och totalt ingick 14 artiklar i resultatet. Resultat: Resultatet presenterades i två huvudteman, diagnosbeskedet och tankar om behandling. Dessa hade tillsammans åtta underkategorier; chocken vid diagnosbeskedet, känsla av oro, tankar om döden, ifrågasättande av bröstcancerdiagnosen, vara stark, överlämna sig själv, stress över behandlingsbeslut och skydda andra från bröstcancerdiagnosen. Slutsats: Diagnosbeskedet upplevdes som ett trauma som satte djupa spår i kvinnorna. Sjuksköterskor behöver mer utbildning om hur de ska bemöta patienter i kris för att kunna stödja dem, samt för att de själva ska känna sig trygga i mötet med dessa patienter.

Introduction: Sexual abuse is more common than statistics show; the number of unrecorded cases is high. Sexual abuse is hard to deal with, it is associated with taboo and shame and at the same time it is a trauma to the one who has been abused which will effect the rest of that persons life. Aim: The aim of this literature review is to describe men and women’s experiences of being sexually abused. Method: A literature review, inspired by Friberg (2006), was conducted. Nine studies with a qualitative approach has been collected and analysed. The findings have been discussed through Eriksson’s theories of pain and suffering. Findings: The experience of being sexually abused has been described by the victims in terms of feeling, telling, and recovering. The feelings were described as feelings of betrayal, shame, self- blame, insecurity, worthlessness and stigmatization, and a lot of the participants took action to escape feelings. Telling others about the abuse was dependent on the fact that they were acknowledged and reassured. The experience of recovery has been presented with the subthemes; making a choice, making sense of what happened to them, spirituality, changing the self-image, and also obstacles in recovery was identified. Discussion: To deepen the understanding of the experiences of sexual abuse, they can be related to Eriksson’s theory of suffering and the act of suffering, where the first step is to acknowledge and confirm the suffering. The suffering person needs to experience the pain, to be in it and suffer, and later be able to integrate the pain into a context, where it somehow makes sense. / Bakgrund: Sexuella övergrepp förekommer i högre utsträckning än vad statistiken visar; mörkertalet är stort. Sexuella övergrepp är svårt att handskas med, det är förenat med tabu och skam samtidigt som det är ett trauma för den utsatta som påverkar denne resten av livet. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva människors upplevelser av att ha blivit utsatta för sexuella övergrepp. Metod: En litteraturöversikt, inspirerad av Friberg (2006) har utförts. Nio kvalitativa studier har insamlats och analyserats. Fynden i resultatet har sedan diskuterats utifrån Erikssons teorier om lidande. Resultat: Upplevelsen av att ha blivit utsatt för sexuella övergrepp har beskrivits av offren i termer av; att känna, att berätta och att återhämta sig. Vanligt förekommande känslor var svek, skuld, skam, otrygghet, värdelöshet, stigmatisering, och många försökte på olika sätt att slippa känna. Att berätta om övergreppen var för de flesta utsatta avhängande på att de blev sedda och bekräftade av andra människor. Upplevelsen av återhämtning beskrevs i termer av; att göra ett val, att finna mening och sammanhang, andlighet, ändra sin självbild och hinder för återhämtning. Diskussion: Att bli utsatt för sexuella övergrepp kan förstås utifrån Erikssons teori om människans bearbetning av lidande som ett lidandets drama; där det är av stor vikt att lidandet erkänns och bekräftas, att man som utsatt får lida ut och vara i lidandet, och integrera det i en ny helhet där lidandet tillägnats mening.

Föreliggande studie syftade till att söka kunskap om barns reaktioner vid bevittnade av våld samt deras upplevelser och hantering av situationen. Den empiriska studien genomfördes via kvalitativa intervjuer med fyra socialarbetare som i sitt arbete kommer, eller har kommit, i nära kontakt med barn som bevittnar våld. Via en omfattande datainsamlingsprocess där artiklar, avhandlingar, forskningsrapporter och litteratur studerades, kunde en kartläggning av det aktuella kunskaps- och forskningsläget genomföras, vilken sedan användes vid analys av det insamlade intervjumaterialet. Resultatet av analysen visade konsekvent att barn reagerar med emotionell stress och destruktiva beteenden av olika slag. Det visade sig även att barns reaktioner är mycket individuella, bland annat beroende på i vilket utvecklingsstadie barnet befinner sig, den sociala omgivningen samt den mening barnet ger föräldrarnas konflikter. Studien visade även att barn som bevittnar våld bär på starka känslor i form av oro, ilska, rädsla, skuld etc., samt att de aktivt försöker förhindra, ingripa, lugna eller stoppa våldet.