Det är större risk att personer vars föräldrar är skilda själva skiljer sig jämfört med personer vars föräldrar är gifta. Problemet förklaras utifrån sociala teorier, att beteendet som karaktäriserar föräldrarnas relation går i arv till barnen så att även de i sin tur reagerar som sina föräldrar och hanterar problem i kärleksrelationer på ett sämre sätt. Med EVLN-modellen (”exit”, ”voice”, ”loyalty”, och ”neglect”) förklarade Rusbult, Zembrodt, och Gunn (1982) att människor reagerar på olika sätt när problem uppstår i kärleksrelationer beroende på hur omständigheterna kring relationen ser ut. Denna studie undersökte ifall reaktionerna ser olika ut beroende på om människor har separerade eller gifta/sambo föräldrar. 102 personer från 18 års ålder deltog i enkätundersökningen vilken utfördes liksom Rusbult et al (1982) med EVLN-modellen för att mäta personers reaktioner. Resultatet bekräftade dock inte hypoteserna, det visade med andra ord inte på några signifikanta skillnader mellan personer vars föräldrar är gifta/sambo respektive separerade. Att resultatet inte stämde överrens med vad tidigare forskning pekar på kan bero på att urvalet var för litet, med ett större urval är det möjligt att resultatet gått i linje med tidigare forskning. / Results show that offspring with divorced parents are at greater risk of ending up in divorce themselves compared to offspring from intact families. Socialization theories explain that relationship skills and behavior is transmitted from parents to offspring. Negative parental behavior affects children in a way that when problems emerge in their own romantic relationships they end up acting as their parents. Using four primary reactions, exit, voice, loyalty, and neglect (EVLN) as a way to explain people´s different reactions when problems emerge in romantic relationships Rusbult, Zembrodt, and Gunn (1982) showed that different circumstances predicted certain reactions. This study however attempts to examine whether reactions differ between offspring with divorced parents and offspring from intact families. Using a questionnaire and the very same approach as Rusbult et al (1982), measuring people´s reactions with EVLN, a sample of 102 adults aged 18 and older took part in the study. In contradictory to previous research the results did not show of any significant differences between offspring with divorced parents and offspring from intact families, which may be due to our small sample. With a larger sample this study may as well have supported previous findings.

Vi har genom studiens gång konstaterat att det i samhället sker en ökning av skilsmässor, vilket innebär att vi som blivande pedagoger kan komma att möta barn som befinner sig i en skilsmässosituation inom vår kommande yrkesprofession. Vi anser att det är viktigt att det finns en beredskap för hur pedagoger på bästa möjliga sätt ska kunna bemöta barn i en skilsmässosituation. Studiens syfte är att bidra med en bredare förståelse om pedagogers roll i förhållande till barn i kris, specifikt i skilsmässosituationer. Vi har undersökt hur pedagoger arbetar i verksamheterna, för att bemöta barn som befinner sig i en skilsmässosituation och fått ta del av pedagogers olika erfarenheter av krishantering. Vi har genomfört en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer för att få mer djupgående svar av intervjupersonerna. I vår resultatdel har vi fått en inblick i och en bredare förståelse för hur pedagoger bemöter barn i skilsmässosituationer samt hur bemötandet gestaltas genom det pedagogiska arbetet.

Studiens syfte var att studera förskollärares erfarenheter kring barn och skilsmässor samt undersöka om det finns något medvetet arbetssätt gällande bemötandet av barn vars föräldrar genomgår skilsmässa. Vi var även intresserade av att studera vilken betydelse föräldrasamverkan har i dessa sammanhang. För att uppnå studiens syfte har vi valt semistrukturerande intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi intervjuade åtta stycken förskollärare, detta för att belysa deras sätt att se på barn i skilsmässosituationer. Resultatet visade att det varken i forskning eller ute i förskolans verksamhet finns något rekommenderat arbetssätt gentemot barn i skilsmässosituationer. Det vi kunnat urskilja är däremot betydelsen av att vara lyhörd och observant i relation till det enskilda barnets upplevelser av skilsmässan. Resultatet visade också på några betydelsefulla aspekter i mötet med barn i skilsmässosituationer, nämligen arbetet med samtal och föräldrasamverkan samt vikten av att bevara förskolans vardagliga rutiner.

Kvinnor har i alla tider och länder blivit oönskat gravida och valt att avsluta graviditeten genom abort. Abortlagarna i världens alla länder ser olika ut. I vissa länder tillåts inte abort enligt lag. Sveriges abortlag som tillåter fri abort trädde i kraft år 1975. I Sverige tillåts fri abort upp till graviditetsvecka 18. År 1992 infördes i Sverige medicinsk abort som ett alternativ till kirurgisk abort. Den medicinska metoden har ökat under åren och används i allt större utsträckning. Uppbyggnaden av kvinnosjukvården är unik för Sverige då det på många håll finns kombinerade kvinnoavdelningar där förlossning, BB och gynekologi finns på samma vårdenhet. Detta kan leda till konfliktreaktioner både hos kvinnor och personal. Syftet med studien är att undersöka hur barnmorskor upplever avslutande av medicinsk abort på kombinerad kvinnoavdelning samt om de upplevt negativa reaktioner hos de kvinnor som valt att på medicinsk väg avsluta sin abort på en sådan avdelning. Metoden har varit en strukturerad telefonintervju med barnmorskor vid de kvinnoavdelningar som uppfyllde studiens kriterier. Resultatet visar på delade meningar i upplevelsen av att handlägga medicinska aborter på kombinerad kvinnoavdelning men det framkommer att på de avdelningar där det upplevs jobbigt att handlägga de medicinska aborterna är det ett stort problem. Det är framför allt mentalt svårt att gå mellan olika patientgrupper. Det är även brist på resurser och det finns inte alltid bra lokaler för att kunna ge en tillfredställande vård. På några avdelningar har barnmorskor upplevt att kvinnorna reagerat negativt när de hört barnskrik. Alternativa lösningar till var de medicinska aborterna bör handläggas har diskuterats på flera håll dock finns det sjukhus som är för små för att kunna genomföra förändringar.

<p>Vi har genom studiens gång konstaterat att det i samhället sker en ökning av skilsmässor, vilket innebär att vi som blivande pedagoger kan komma att möta barn som befinner sig i en skilsmässosituation inom vår kommande yrkesprofession. Vi anser att det är viktigt att det finns en beredskap för hur pedagoger på bästa möjliga sätt ska kunna bemöta barn i en skilsmässosituation. Studiens syfte är att bidra med en bredare förståelse om pedagogers roll i förhållande till barn i kris, specifikt i skilsmässosituationer. Vi har undersökt hur pedagoger arbetar i verksamheterna, för att bemöta barn som befinner sig i en skilsmässosituation och fått ta del av pedagogers olika erfarenheter av krishantering. Vi har genomfört en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer för att få mer djupgående svar av intervjupersonerna. I vår resultatdel har vi fått en inblick i och en bredare förståelse för hur pedagoger bemöter barn i skilsmässosituationer samt hur bemötandet gestaltas genom det pedagogiska arbetet.</p>

<p>Syftet var att undersöka vilka psykologiska och emotionella reaktioner som förekom i samband med idrottsskada. Vad som gjorde att en ung idrottsflicka kommer tillbaka till idrotten och vad som får henne att följa rehabiliteringsplanen efter en allvarligt idrottsskada.</p><p><em>”Cognitive appraisal model”</em> (Wiese-Bjornstal et al. 1998) har använts som teoretisk model för en djupintervjustudie med fyra 17-18 års elitidrottsflickor i lagbollspelen fotboll och handboll. Deltagarna intervjuades 3 gånger. För att mäta deltagarnas uppfattning om idrottsliga identitet användes <em>(AIMS) Athletic Identity Measurement Scale</em> och för att mäta deltagarnas sinnesstämning användes <em>(POMS) Profile of Mood States</em>. Resultatet visade teman som arg, smärta, frustration, uttråkad, deprimerad och rädd vilka påverkades av kognitioner, stressande livshändelser som skola och övergången från junior till seniorspelare. De uppvisade hög idrottslig identitet och två av deltagarna hade höga värden på sinnesstämningstestet.</p>

Bakgrund: Fyrtiosex miljoner inducerade aborter, det vill säga graviditeter som avsiktligt avbryts, utförs i världen varje år. Flera olika fysiska samt psykiska konsekvenser kan uppstå hos den kvinna som genomgått en abort. Beroende på förutsättningar, process och bemötande ser verkan olika ut hos olika kvinnor. Det kan vara betydelsefullt för barnmorskor att ha kunskap kring detta för att vid behov kunna ge det stöd som behövs under hela abortprocessen. Syfte: Syftet med denna uppsats var att beskriva psykologiska reaktioner samt risk för psykisk ohälsa hos kvinnor till följd av legal abort som genomförts på grund av oönskad graviditet. Metod: Följande arbete är en litteraturöversikt där 15 vetenskapliga artiklar inkluderadats. Artikelsökningen genomfördes i databaserna PubMed, PsycINFO och CINAHL. Både kvalitativa och kvantitativa studier som kvalitetsgranskats ingår i studien. Resultat: Resultatet genererade tre teman; Positiva upplevelser av abort, Negativa upplevelser av abort samt Risk och riskfaktorer att utveckla psykisk ohälsa. Oavsett om kvinnan överlag hade positiva eller negativa känslor fann kvinnorna vanligen att beslutet var det rätta. Risken att utveckla psykisk ohälsa tycktes inte öka efter en inducerad abort. Slutsats: Kvinnor kan uppleva både positiva och negativa känslor efter att de genomgått en inducerad legal abort. Den mest förekommande känslan efter aborten var känslan av rätt beslut. Kvinnor tycks inte löpa någon större risk att utveckla psykisk ohälsa efter att de genomgått en abort.

<p>Bakgrund: Sexuella trakasserier från patienter är vanligt inom sjukhusvärlden. Detta kan påverka omvårdnadsarbetet negativt eftersom en bra relation mellan sjuksköterska och patient grundas på en ömsesidig förståelse och respekt. Sexuella trakasserier definieras och beskrivs olika, men upplevelsen ägs av individen som drabbas. En ojämn maktfördelning och synen på den kvinnliga sjuksköterskan som sexsymbol, tros vara bakomliggande orsaker.</p><p>Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av och reaktioner på sexuella trakasserier från patienterna.</p><p>Metod: En systematisk litteraturstudie användes som metod. Sökningar utfördes i databaserna Cinahl, Pubmed och PsycINFO och i sökmotorn ELIN@Kalmar. Sju funna artiklar valdes ut, kvalitetsgranskades och analyserades.</p><p>Resultat: Fyra huvudteman identifierades. Resultaten visade att sjuksköterskorna upplevde patienternas trakasserier som skrämmande. De kände sig kränkta, ledsna och besvikna. Deras professionella roll gick förlorad och deras känsla av ensamhet och förlust av kontroll medförde ett stort behov av stöd. Sjuksköterskornas reaktioner blev passiva eller aktiva. Skillnaden mellan reaktionerna visade sig i sjuksköterskornas beteende mot och bemötande av patienterna som trakasserade dem.</p><p>Slutsats: Sexuella trakasserier medför fysiska och psykiska påfrestningar för de utsatta sjuksköterskorna. Mer forskning på området kan ge en bättre bild av hur sjuksköterskornas arbetssituation påverkas. En kartläggning över hur patientsäkerheten och vårdkvaliteten påverkas behövs. </p>

Syftet var att undersöka vilka psykologiska och emotionella reaktioner som förekom i samband med idrottsskada. Vad som gjorde att en ung idrottsflicka kommer tillbaka till idrotten och vad som får henne att följa rehabiliteringsplanen efter en allvarligt idrottsskada. ”Cognitive appraisal model” (Wiese-Bjornstal et al. 1998) har använts som teoretisk model för en djupintervjustudie med fyra 17-18 års elitidrottsflickor i lagbollspelen fotboll och handboll. Deltagarna intervjuades 3 gånger. För att mäta deltagarnas uppfattning om idrottsliga identitet användes (AIMS) Athletic Identity Measurement Scale och för att mäta deltagarnas sinnesstämning användes (POMS) Profile of Mood States. Resultatet visade teman som arg, smärta, frustration, uttråkad, deprimerad och rädd vilka påverkades av kognitioner, stressande livshändelser som skola och övergången från junior till seniorspelare. De uppvisade hög idrottslig identitet och två av deltagarna hade höga värden på sinnesstämningstestet.

Bakgrund: Varje år drabbas ungefär 7000 kvinnor av bröstcancer, detta gör cancerformen till den vanligaste bland kvinnor. Trippeldiagnostik används för att påvisa sjukdomen. Behandlingsalternativen är kirurgi, strålbehandling och cytostatika. Röntgensjuksköterskan möter dessa patienter vid diverse undersökningstyper, både innan och efter diagnos. Kvinnorna som drabbas av bröstcancer ställs inför en känslosam och omvälvande tid med svåra beslut och mycket information att ta till sig av.  Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors erfarenheter av tiden från att ha fått diagnosen bröstcancer fram till behandling.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats utfördes. Studien baseras på tio olika vetenskapliga artiklar, varav nio är kvalitativa och en är kvantitativ. Artiklarna söktes i databaser och kvalitetsgranskades efter en sammanställd bedömningsmodell. Därefter analyserades de olika artiklarna utifrån en innehållsanalys och ett resultat sammanställdes.  Resultat: I studien framkom att kvinnorna upplevde mycket känslor efter att ha fått bröstcancerbeskedet och diagnosen hanterades på olika sätt. Stora förändringar skedde i tiden efter diagnosen både gällande individen och i vardagslivet. Stöd och brist på stöd, sjukvårdens roll och informationen var andra aspekter som påverkade kvinnornas upplevelser av sjukdomen.Slutsats: Av litteraturstudien dras slutsatsen att det är viktigt med individuellt anpassad sjukvård för att skapa välbefinnande och motverka vårdlidande. / Background: Each year about 7000 women get breast cancer. This makes it the most common type of cancer among women. Triple diagnosis is used in order to detect the disease. Different types of treatments are surgery, radiation treatment and chemotherapy. The radiology nurse meet patients at all types of examinations, both before and after diagnosis. Women affected by breast cancer are put in front of an emotional period with hard decisions and a great deal of information to process.Aim: The aim of this paper is to highlight women’s experiences from the day they receive their diagnosis to that they receive their first treatment. Method: A qualitative method was used to conduct a literature review. The review is based on ten different scientific articles. Nine of these are qualitative and one is quantitative. The articles were found in data bases and their academic quality was controlled by a quality controlling model. Thereafter, the articles were analysed using a content analysis. From these findings a result were put together.Result: This paper found that the women in our study experienced a great deal of emotions after receiving their diagnosis. Their ways of handling the diagnosis were different. Great changes occurred for the individual, both on the personal level and in their every day life. Other aspects affecting ones experiences were support and the lack of support, the role of the health care system and information provided.Conclusion: The conclusion drawn from this study is the importance of an individually adapted health care system in order to create well-being and prevent suffering.