Dagens samhälle präglas av innovation och snabba teknologiska utvecklingar. Dessa teknologiska utvecklingar är till för att underlätta och effektivisera både vardagen och arbete för dess användare. Ett exempel på en sådan utveckling är Robotic Process Automation (RPA). RPA är robotprocesser som används i företag för att utföra enkla, repetitiva och tidskrävande arbetsuppgifter som tidigare utfördes manuellt. Tidigare forskning visar att användningen av RPA har resulterat i att redovisningsekonomens roll har förändrats. Denna förändring har inneburit olika effekter, både för- och nackdelar, för användarna av robotprocesser. Denna fallstudie på ett försäkringsbolags redovisningsavdelning syftar till att analysera hur användningen av RPA förändrar redovisningsekonomens roll, identifiera vilka effekter användningen kan få för redovisningsekonomer samt att förklara hur dessa effekter uppstår för redovisningsekonomer. För att uppnå studiens syfte användes en kvalitativ forskningsstrategi i form av semi-strukturerade intervjuer. Resultatet visar att redovisningsekonomens roll förändras till en hybridekonomroll i ett försäkringsbolag. Denna rollbeskrivning härstammar från att redovisningsekonomerna är mer aktiva, beslutsfattande och samarbetande i organisationen samtidigt som klassiska ekonomiuppgifter fortfarande är viktiga. Den förändrade rollen resulterar i två konstaterade effekter, tidseffektivitet och kvalitet på arbetet, och två icke konstaterade effekter, arbets- och kompetensförlust. För att förklara dessa effekter och hur de uppstår har även två förklarande variabler identifierats, robotprocessernas kravställning och arbetsuppgifter.

The study presents clear changes in the tasks in relation to the introduction of digitalization. The bookkeeping has evolved into a digitalized work approach that has helped the accountant to be able to perform a more efficient work with higher quality. The more experienced respondents mention customer relations as a change, they mention how it has changed from having personal meetings with the customers to communicating by email and video calls. The accountant lifts up multiple opportunities and challenges which followed digitalization. As previously mentioned, a change in customer relations is also brought up as a challenge for the more experienced respondents, because they believe it is important to build a strong relationship with customers.  Digitalization has removed the opportunity to create this relationship with the customers. On the other hand the younger respondents with less experience that did not have the opportunity to work alongside customers before the digitalization see this as something positive, because it streamlines the work and spares time for other tasks to work with according to the respondents. As a conclusion, the respondents highlight both opportunities and challenges that come with digitalization. Most of the answers match among the respondents, despite this, there still is dissenting opinions among the respondents. / Studien visar tydliga förändringar som skett i redovisningsekonomens arbetsuppgifter i förhållande till digitaliseringens införande. Bokföringen har utvecklats till ett digitalt arbetssätt som  hjälpt redovisningsekonomen utföra ett mer effektivt arbete med högre kvalite. Kundrelationer är en förändring som de mer erfarna respondenter nämner, hur det ändrats från att ha personliga möten med kunden till att kommunicera via mail och videosamtal.  Redovisningsekonomen lyfter upp flera möjligheter och utmaningar med digitaliseringen. Kundrelationer som tidigare nämnts som en förändring lyfts även upp som en utmaning för de mer erfarna respondenter, eftersom de anser det vara viktigt att bygga upp en stark relation till kunden och att detta försvann efter digitaliseringen. De Yngre respondenterna som inte arbetat med kunder före införandet av digitaliseringen ser detta som en möjlighet, därför att det effektiviserar arbetet och sparar tid till andra uppgifter enligt respondenterna. I helhet lyfter respondenterna upp både möjligheter och utmaningar med digitaliseringen där de flesta svaren stämmer överens bland respondenterna, trots detta finns det avvikande åsikter hos respondenterna.

Inledning: I flera år har automatiseringen tagit allt större plats i samhället och på arbetsplatserna. Automatisering är ett aktuellt och omtalat ämne, som anses vara en ständig process, som berör flera olika arbeten, men främst redovisningsekonomen. Förändringsprocessen innebär att de manuella arbetsuppgifterna ersätts med automatiserade uppgifter. För redovisningsekonomer ska automatiseringen medföra ett underlättande i sättet att arbeta, samtidigt som det ställer nya krav på deras kompetens.  Syfte: Syftet med studien är att skapa en förståelse för redovisningsekonomens upplevelser av de möjligheter och utmaningar, som de ställs inför i sitt arbete, till följd av automatiseringen. Metod: En abduktiv ansats har använts för att kunna komplettera samt utveckla förståelsen för studiens ämne. För att fördjupa sig i ämnet användes en kvalitativ metod, bestående av semistrukturerade intervjuer med redovisningsekonomer, för att kunna tillgodose samt uppfylla studiens syfte. Valet av källorna till studien underbyggs samt att kritiken mot dem lyfts upp. Slutsats: Studien konstaterar tydliga möjligheter samt utmaningar, som redovisningsekonomen upplevt i samband med automatiseringen. De möjligheter som upplevs av redovisningsekonomerna är tidsbesparing, effektivitet, tillgänglighet och eliminering av mänskliga fel. De utmaningar som upplevs är däremot förändrade kompetenskrav, ökade kostnader samt lagar och regler att förhålla sig till.

Bakgrund: De tekniska framstegen och digitalisering ger möjlighet till effektivitet i form av automatisering och minskade ledtider. Digitalisering av ekonomisk redovisning innebär att det manuella arbetet minskar och utförandet av redovisningsekonomens arbetsuppgifter förändras. En möjlig utveckling är att det krävs större systemkunskaper samt att det frigörs tid för andra uppgifter. Det finns mycket teori inom området men eftersom vi saknade redovisningsekonomernas egen röst i litteraturen så ville vi undersöka deras verklighet av hur kunskapskraven har förändrats för redovisningsekonomen i samband med digitaliseringen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen om och hur kunskapskraven som ställs på redovisningsekonomer har ändrats i samband med digitaliseringen och automationen av vissa av redovisningsekonomens arbetsuppgifter. Metod: En kvalitativ undersökning där datainsamling gjorts utifrån befintlig teori och litteratur samt genom intervjuer för att skapa en bättre förståelse för digitaliseringens påverkan på de kunskapskrav som ställs på redovisningsekonomen. Utifrån institutionell teori, professionsteori, jobbpolarisering och litteratur om digitaliseringens utveckling så togs en teoretisk modell fram utifrån vilken intervjufrågor skapades för att kunna besvara frågeställningen. Intervjuer hölls med redovisningsekonomer för att få deras syn på hur verkligheten ser ut. Resultat och slutsatser: Studien visar att digitaliseringen har påverkat redovisningsekonomens arbetsuppgifter till viss del. Arbetsuppgifter har inte försvunnit men en del av dem har ändrat karaktär och utförs numera på ett annat sätt. Arbetsuppgifter har tillkommit i form av att automatisera processer, deltaga i förändringsprojekt och utföra mer rådgivning. Studien tyder på att jobbpolarisering existerar och arbetsuppgifterna blivit av mer komplex och icke-rutinbaserad karaktär när digitaliseringen tar över de mer rutinmässiga uppgifterna. Trots en del tydliga förändringar i arbetsuppgifter så har kunskapskraven inte förändrats lika tydligt dock så ser vi en tendens till att tekniska kunskaper efterfrågas allt mer i forma av exempelvis systemkunskaper ochexcelkunskaper. Studien visar även att digitaliseringen verkar vara i ett utvecklings- och implementeringsstadie eftersom utvecklingen skiljer sig mycket mellan olika företag.

SammanfattningDatum: 2022-06-01 Nivå: Kandidatuppsats 15 HPAkademi: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens universitetFörfattare: Abd Alaziz Al Remawi, Kerim, Ihsan, Marcel Kaya. Titel: Digitaliseringens påverkan på redovisningsekonomen - En kvalitativ undersökning om effekterna digitaliseringen har på redovisningsekonomens arbetssätt och kompetenskravHandledare: Leanne JohnstoneNyckelord: Digitalisering och redovisning, bokföring, redovisningsekonom,Institutionell teori, Digitalisering Forskningsfrågor:- Hur har redovisningsekonomens arbetssätt och kompetenskrav förändrats på grund av digitaliseringen?Syfte: Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur digitaliseringen har förändrat redovisningsekonomens kompetens och arbetssätt kopplat till institutionellt perspektiv. Fokus kommer ligga på hur arbetssättet har förändrats för redovisningsekonomen samt hurdigitaliseringen har förändrat den kompetens redovisningsekonomens bör besitta. Genom att undersöka detta kan vi komma fram till de möjligheter och utmaningar digitaliseringen harskapat för redovisningsekonomerna. Metod: Denna studies empiriska material har samlats in via en kvalitativ metod i form av sex semistrukturerade intervjuer. Urvalet av respondenter bestod av sex redovisningsekonomer från olika företag. Slutsats: Studiens slutsats är att digitaliseringen har förändrat redovisningsekonomensarbetssätt genom att det har blivit mer kostnads- och tidseffektivt och flexibelt genom att arbetekan utföras hemifrån och inte enbart på kontor. Ytterligare finns det delade meningar om huruvida digitaliseringen har förändrat redovisningsekonomens kompetenskrav. Å ena sidan finns det åsikterom att kompetenskraven har blivit högre, å andra sidan finns det åsikter om att de har blivit lägre. / ABSTRACTDate: 2022-06-01 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen university Authors: Marcel Kaya Kerim Ihsan Al Remawi, Abd Alaziz(98/09/12) (96/03/23) (98/04/06) Title: The impact of digitalization on the accounting economist-A qualitative study of digitalization’s effects on the accounting economist`s working methods and competence requirementsSupervisor: Leanne JohnstoneKeywords: Digitization and accounting, Accounting, Accountant, Institutional theory, Digitalization Researchquestion:- How has the working methods and competence needs of accountants changed due to digitalization?Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how digitalization has changed the accounting economist's competence and working methods linked to an institutional theory. Focus will be on how the working methods has changed for the accountingeconomist and how digitization has changed the skills that the accounting economist should possess. By examining this, we can come to a conclusion of which opportunities and challenges digitalization has created for the accounting economist.Method: The empirical material of this study has been collected via a qualitative method in the form ofsix semi-structured interviews. The sample of respondents consisted of six accounting economists from sixdifferent companies.Conclusion: The conclusion of this study is that digitalization has changed the accountant economist working methods by becoming more cost and time efficient and flexible because they have the ability towork at home and not only at the office. Furthermore, there are shared opinions about whether digitalizationhas changed the competence needs of accountant economics or not. On the one hand, there are opinions about the competence needs becoming higher and on the other hand there are opinions about it becominglower.

Artificiell intelligens beskrivs som nästa revolution inom digitaliseringen. Syftet med denna uppsats är att undersöka och förstå hur den fortsatta implementeringen av AI inom ekonomisk redovisning kan komma att påverka redovisningsekonomens framtida yrkesroll. För att undersöka detta utförs en kvantitativ studie i form av enkätutskick till redovisningsekonomer och systemutvecklare. För att besvara frågeställningen kompletteras den empiriska undersökningen med litteratur och tidigare forskning som återfinns i det teoretiska ramverket. Resultaten i empirin indikerar att både redovisningsekonomer och systemutvecklare anser att redovisningsekonomens arbete kring repetitiva uppgifter som löpande redovisning med största sannolikhet kommer att ersättas av AI. Däremot råder större osäkerhet gällande mer komplexa arbetsuppgifter såsom konsulterande roll gentemot styrelse och ledning. Avslutningsvis belyses diverse begränsande faktorer som eventuellt kan försena alternativt förhindra utvecklingen av AI inom ekonomisk redovisning och därmed dess påverkan på redovisningsekonomens yrkesroll. Empirin får till stor del stöd i tidigare forskning och litteratur.

Resultaten visar att digitaliseringen har haft en betydande inverkan på yrkesrollen för redovisningsekonomer. Införandet av digitala redovisningsprogram har blivit en viktig del av redovisningsprocessen, vilket gör att kompetenser inom dessa program är avgörande idag. Dessutom har digitaliseringen lett till en ökad betoning på rådgivning som en arbetsuppgift inom redovisning. För att kunna erbjuda kvalificerad rådgivning har kompetenser inom dataanalys blivit mycket värdefulla. Sammanfattningsvis visar studien att digitaliseringen har förändrat vilka kompetenser som efterfrågas hos redovisningsekonomer. Förutom att behärska digitala redovisningsprogram är kompetenser inom dataanalys nu avgörande för att kunna erbjuda kvalificerad rådgivning. Denna forskning bidrar till en ökad förståelse för hur digitaliseringen påverkar yrkesrollen för redovisningsekonomer och vilka kompetenser som behövs i den moderna, digitala verkligheten. / The results show that digitalization has significantly impacted the professional role of accounting economists. The introduction of digital accounting software has become an important part of the accounting process, making competencies in these programs crucial today. Furthermore, digitalization has led to an increased emphasis on advisory services as a task within accounting. To provide qualified advice, competencies in data analysis have become highly valuable.  In summary, the study demonstrates that digitalization has altered the demanded competencies for accounting economists. In addition to mastering digital accounting software, competencies in data analysis are now crucial to offer qualified advisory services. This research contributes to a better understanding of how digitalization affects the professional role of accounting economists and the necessary competencies in the modern, digital reality.

Informatikens inflytande ökar i redovisningen. Automatiseringen, som en del av detta, utvecklas kontinuerligt och har blivit en central kärna för företag i att säkerhetsställa transparens i redovisningen. Automatiserad redovisningspraxis bygger på centrala tekniker som Artificiell Intelligens och Robotic Process Automation. Uppsatsens syfte är att bidra till förklaringar och förståelse för hur användning av automatiseringsteknik påverkar redovisningsekonomers arbetsliv. Respondenterna tillämpar tekniken på olika sätt. Studiens utgångspunkt finns i två centrala begrepp: Teknologisk acceptans och arbetsmotivation. Studien använder sig av ett fenomenologiskt perspektiv med fokus att behandla och tolka människors upplevelser och erfarenheter kopplade till automatiseringen. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med personer i olika roller inom redovisningsbranschen för att samla in primärdata. Denna data genomgick en kvalitativ dataanalys för att finna viktiga teman. Resultatet visade på fem starka effekter automatiseringen ger på dessa redovisningsekonomers arbetsliv. Slutsatsen belyser således effekterna av automatiseringen i form av ett effektivare arbete, ökat värdeskapande, ökad kravställning på kunskap och kompetens, ökad motivation samt tillit med hänsyn till systemens funktion. / The influence of informatics is increasing in accounting. Automation, as part of this, is continuously evolving and has become a central core for companies in securing transparency in accounting. Automated accounting practices are based on core technologies such as Artificial Intelligence and Robotic Process Automation. The purpose of the essay is to contribute to explanations and understanding of how the use of automation technology affects the working life of accounting economists. The respondents apply the technology in different ways. The study's starting point is found in two central concepts: Technological acceptance and work motivation. The study uses a phenomenological perspective with a focus on treating and interpreting people's experiences connected to automation. Ten semi-structured interviews are conducted with people in various roles within the accounting industry to collect primary data. This data underwent a qualitative data analysis to find important themes. The results showed five strong effects that automation has on the working life of these accountants. The conclusion thus highlights the effects of automation in the form of efficient work, increased value creation, increased demands on knowledge and competence, increased motivation and trust with regard to system functions.

Title: Digitization in accounting  Introduction: Digitization has shaped society in recent decades, which has had significant effects on corporate financial reporting. The work role has changed as new accounting systems have been introduced and become an aid for ongoing accounting. The accounting systems are not completely easy to implement in companies, which has meant that smaller companies risk lagging behind in the digitization of their tasks. Purpose: The purpose of the study is to describe how the accounting economist's tasks with ongoing accounting in smaller companies have changed as a result of digitalization. Method: This study has an abductive approach, which was chosen because it was considered most relevant to this essay and to gain a deeper understanding of how the accountant's duties have changed. A qualitative method was used where the interviews were semi-structured. Conclusion: Based on the study, it appears that the accounting economists' manual tasks in smaller companies have been digitized, but that they still do a lot themselves. Digitization has led to their work tasks becoming more efficient, productive and flexible. However, none of the respondents have digitized their processes to 100 percent and none of them have automated any work tasks to a greater extent. / Titel: Digitalisering inom redovisning Inledning: Digitaliseringen har format samhället de senaste decennierna, vilket har fått betydande effekter på företags ekonomiska redovisning. Arbetsrollen har förändrats i takt med att nya affärssystem införts och blivit ett hjälpmedel för den löpande redovisningen. Affärssystemen är dock inte helt enkla att implementera i företag, vilket har gjort att mindre företag riskerar att halka efter i digitaliseringen av sina arbetsuppgifter. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur redovisningsekonomens arbetsuppgifter med löpande redovisning i mindre företag har förändrats till följd av digitaliseringen. Metod: Denna studie har en abduktiv ansats, vilket valdes för att det ansågs mest relevant till denna uppsats för att få en djupare förståelse kring hur redovisningsekonomens arbetsuppgifter har förändrats. En kvalitativ metod användes där intervjuerna semistrukturerades. Slutsats: Utifrån studien framgår det att redovisningsekonomernas manuella arbetsuppgifter i mindre företag har digitaliserats men att de fortfarande gör mycket själva. Digitaliseringen har lett till att deras arbetsuppgifter har blivit mer effektiva, produktiva och flexibla. Däremot har ingen av respondenterna digitaliserat sina processer till 100 procent och ingen av dem har automatiserat några arbetsuppgifter i större utsträckning.

SAMMANFATTNING Datum: 2023-05-31 Nivå: Kandidat-/Magisteruppsats i Företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet Författare: Benjamin Durmaz, Ali Ezzeddine, Ahmed Dahir Hussein  (00/05/18) (99/11/30) (01/08/30) Titel: Från papper och penna till digitalisering: Hur teknikens utveckling påverkan redovisningsekonomens yrkesroll - En studie kring digitaliseringens påverkan på redovisningsekonomens kompetenskrav och arbetssätt Handledare: Zelalem Abay Nyckelord: Digitalisering, redovisningsekonom, digitala verktyg, automatisering, institutionell teori, bokföring. Forskningsfråga: Hur påverkar den pågående digitaliseringen redovisningsekonomens arbetssätt och kompetenskrav? Syfte: Syftet med studien är att undersöka huruvida digitaliseringen och tekniken kan komma att påverka redovisningsekonomens arbetssätt och kompetenskrav. Valet av forskningsfrågan tillsammans med studien bidrar till att uppnå en ökad förståelse för hur digitaliseringen påverkar arbetsrollen, och vilka anpassningar behövs för att hantera dessa förändringar i yrket. Metod: För att hitta relevant information har en kvalitativ metod tillämpats genom semistrukturerade intervjuer. Studien har använt teoretiska data för att analysera den insamlade empiriska data genom att använda en deduktiv metod Slutsats: Digitaliseringen har en betydande påverkan på redovisningsekonomens arbetssätt och yrkesroll, där nya arbetsområden som rådgivning numera inkluderas. Denna utveckling har resulterat i en mer kostnadseffektiv och tidsbesparande process för redovisningsekonomer.Digitaliseringen kräver en ständig kompetensutveckling inom hantering och anpassning till nya digitala verktyg som införs på arbetsplatsen. Kompetenser inom digitala medel är avgörande för att redovisningsekonomer ska kunna hålla jämna steg med utvecklingen. Det bör noteras att digitaliseringen inte har medfört nya formella kompetenskrav för yrket, till skillnad från tidigare. / ABSTRACT Date: 2023-05-31 Level: Bachelor/Master thesis in Business Administration, 15 cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Benjamin Durmaz Ali Ezzeddine Ahmed Dahir Hussein (00/05/18) (99/11/30) (01/08/30) Title: From paper and pencil to digitization: How the development of technology affects the accounting economist's professional role – A study about the impact of digitalization on the competence requirements and working methods of accountants Supervisor: Zelalem Abay Keywords: Digitalization, accounting economist, digital tools, automation, institutional theory, accounting.Research questions: How does the ongoing digitalization affect the way accountants work and the competence requirements? Purpose: The purpose of the study is to investigate how digitalization and technology can affect the accounting economist's working methods and competence requirements. The study will contribute to an increased understanding of how digitalization affects the work role of the accounting economist, and what adjustments are needed to handle these changes in the profession. Method: To find relevant information, a qualitative method has been applied through semi- structured interviews. The study has used theoretical data to analyze the collected empirical data by using a deductive method. Conclusion: Digitalization has a significant impact on the way accountants work and their professional role with new areas of work such as consulting now being included. Thisdevelopment has resulted in a more cost-effective and time-saving process for accountants. Digitalization requires continuous skills development in using and adapting to new digital tools introduced in the workplace. Competences in digital means are essential for accountants to keep up with developments. It should be noted that, unlike in the past, digitalization has not led to new formal competence requirements for the profession.