The purpose of this study is to analyze job advertisements through a content analysis to identify which competencies are coveted by employers, their frequency, with the purpose to contribute with new information to give newly graduated accountants a better understanding of what is required to transition into the profession. The study is based on a content analysis of job advertisements. The empirical data has been contextualized with the theoretical framework to investigate which competencies are coveted in both theory and practice for newly accounting graduates. The literature review draws on a selected collection of scientific articles and books, providing an in-depth understanding of the most in-demand competencies. The study concludes that accounting graduates need a broad set of competencies to succeed in the job market. Communication skills, accuracy, organization, collaboration, service orientation, and a willingness to develop are the most coveted competencies. In contrast, competencies such as critical thinking, loyalty, and proactivity are mentioned less frequently. The findings indicate that a balanced competence-profile, incorporating both soft and hard skills, is crucial to meet the industry's demands and challenges. / Syftet med studien är att genom en innehållsanalys analysera jobbannonser för att kartlägga vilka kompetenser som eftertraktas av arbetsgivare och dess frekvens, vidare ska detta bidra med ny information för att ge nyexaminerade redovisningsekonomer en bättre bild av vad som krävs för att enklare ta steget in i arbetslivet. Studien är baserad på en innehållsanalys av jobbannonser. Empiriinsamlingen har satts i kontext med litteraturen i den teoretiska referensramen för att undersöka vilka kompetenser som eftertraktas både i teori och praktik av nyexaminerade redovisningsekonomer. Litteraturgenomgången bygger på en utvald samling vetenskapliga artiklar och böcker som täcker forskningsområdet och ger en djupgående förståelse för de kompetenser som är mest eftertraktade. Från studien dras slutsatsen att nyexaminerade redovisningsekonomer behöver en bred uppsättning kompetenser för att lyckas på arbetsmarknaden. Kommunikationsförmåga, noggrannhet, struktur, samarbete, service och en vilja att utvecklas är mest eftertraktade, medan kompetenser som kritiskt tänkande, lojalitet och proaktivitet nämns mindre frekvent. Studien visar att en balanserad kompetensprofil som inkluderar både mjuka och hårda färdigheter är avgörande för att möta branschens krav och utmaningar.

Artificiell intelligens (AI) är i kontinuerlig utveckling och innebär betydande förändringar inom redovisningsprocessen. När AI tar över rutinmässiga arbetsuppgifter och lämnar utrymme för en mer analyserande och rådgivande roll står redovisningsekonomerna inför en utveckling som innebär både möjligheter och hinder. Denna studie undersöker hur AI påverkar redovisningsekonomens roll inom små till medelstora företag, samtidigt som studien även fokuserar på att utforska var AI främst implementeras inom redovisningsprocessen. För en ökad förståelse kring ämnet har en kvalitativ forskningsdesign tillämpats. Uppsatsens empiriska data har samlats genom semistrukturerade intervjuer med ett urval på elva respondenter med olika erfarenhetsnivåer inom redovisning för ökad variation av svar. Problemdiskussionen illustrerar hotet som redovisningsekonomen står inför till följd av AI:s tillämpning, dessutom ställer denna implementering nya krav på redovisningsekonomerna då AI automatiserar och effektiviserar repetitiva och manuella bokföringsuppgifter. Slutsatsen har kunnat dras med hjälp av Rogers adaptionsteori, samt en analys av de insamlade resultaten från samtliga respondenter. Det konstaterades att AI främst implementeras inom den löpande bokföringen och att redovisningsekonomens roll utformats till mer analyserande och rådgivande. / This study examines the implementation of artificial intelligence (AI) and the impact on the professional role of accountants. As AI keeps growing, it changes the way accountants work. From focusing on traditional tasks, shifting their roles to involve more analysis and strategy. The aim of this study is to understand how AI is being used in the accounting process and to examine changes in work tasks. The research uses qualitative methods with semi-structured interviews with accountants from different small to medium enterprises (SMEs) in Kalmar. With the help of these methods, this research aims to study the impact of AI and where it’s implemented in the accountant process. The theory which will be used as a framework to understand how the new technology is adopted and their effects within enterprises is the Rogers diffusion of innovation theory. The findings reveal that AI improves efficiency and accuracy which allows accountants to focus more on counseling and making strategic decisions. Nevertheless, the consequences of adapting AI are the challenges of adaptation to this new technology, and the need for ongoing education. The study provides insights into how the role of accountants is shifting in the age of digitalization. Showing the opportunities and challenges artificial intelligence brings to accounting practices.

Digitaliseringen ses som en av samhällets starkaste pågående förändringar och dess följder påverkar branscher och yrken i stor utsträckning. Redovisningsbranschen har stått och står fortfarande inför stora förändringar som en följd av teknikens utveckling och som redovisningsekonom gäller det att anpassa sig för att kunna överleva på marknaden. Redovisningsekonomers arbete har tidigare bestått av mycket administrativa och monotona arbetsuppgifter, vilket är sådana uppgifter som tekniken kan och har tagit över. Därför har redovisningsekonomerna fått börja utföra andra uppgifter, såsom exempelvis rådgivning och analys av siffror. Dessa nya arbetsuppgifter kräver nya kompetenser för alla redovisningsekonomer. Syftet med studien är att undersöka hur och i vilken utsträckning redovisningsekonomers yrkesidentitet påverkas av digitaliseringen. Vi har valt en kvalitativ metod av studien och har genomfört nio semistrukturerade intervjuer med redovisningsekonomer från olika företag. Studiens slutsats är att digitaliseringen påverkar redovisningsekonomernas yrkesidentitet i stor utsträckning och att den kan komma att förändras helt i framtiden. Det har gjorts många studier på hur digitaliseringen påverkar arbetssätt och arbetsuppgifter. Dock finns det få studier som beskriver vad detta faktiskt innebär för yrkesroller och identitet. / Digitalization is seen as one of society’s strongest ongoing changes and its consequences affect industries and professions to a large extent. The accounting industry has been and is still facing major changes as a result of technological development and as an accountant it is important to adapt to be able to survive on the market. The accountants work has previously consisted of much administrative and monotonous tasks, which are such tasks that technology can and has taken over. Therefore the accountants have begun to perform other tasks, for example advisory and analytics. These new tasks requires new competences for all accountants. The purpose of this study is to investigate how and to what extent accountants professional identity is affected by digitalization. We have chosen a qualitative method for the study and conducted nine semi-structured interviews with accountants from different companies. The study’s conclusion is that digitalization affects the accountants professional identity to a large extent and that it may change completely in the future. There have been many studies on how digitalization affects working method and tasks. However, there are few studies that describe what this actually means for professions and professional identity. This paper is written in Swedish.

Bakgrund:  Denna studie tar sin utgångspunkt i två kontextuella förutsättningar som i akademisk litteratur sägs påverka möjligheterna för hur redovisningsekonomers och controllers roller i företag utformas och förändras. Den första förutsättningen grundas i utvecklingen av informationssystem, däribland integrerade redovisningssystem, vilket i grunden förändrat sätten information kan framställas, användas och omsättas i företag. Den andra förutsättningen tar sin utgångspunkt i en pågående akademisk debatt om förhållandet mellan extern- och internredovisning. Flera forskare har uppmärksammat att dessa forskningsområden särskiljs i akademisk litteratur, medan extern- och internredovisning i praktiken, enligt vissa forskare, närmat sig varandra. Vad detta, sammantaget med utvecklingen av informationssystem, ger för möjligheter att utforma redovisningsekonomers och controllers yrkesroller har i tidigare studier lyfts fram som ett intressant forskningsområde. Syfte:  Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur redovisningsekonomers och controllers yrkesroller utvecklas och utformas i och med användning av ett integrerat redovisningssystem och en harmonisering av extern- och internredovisning. Metod:  I studien tillämpas en kvalitativ metod där det empiriska materialet består av intervjuer inom en ekonomifunktion. Studien har genomförts som en fallstudie med longitudinella inslag. Slutsats och diskussion:  Studiens resultat visar tecken på en hybridisering av redovisningsekonomens och controllerns yrkesroller i och med användning av ett integrerat redovisningssystem och en harmonisering av extern- och internredovisning. Dessa kontextuella förutsättningarna kan sägas ha möjliggjort denna hybridisering, men kan dock inte sägas vara de definitiva orsakerna till denna. / Background:  This thesis is based on two contextual conditions that in academic literature are said to affect the possibilities of how financial and management accountants’ roles can be designed and changed. The first condition is based in the development of information systems, including integrated accounting systems, which are said to have fundamentally changed the ways information is produced, used, and treated within organizations. The second condition is based on an ongoing academic debate regarding the relation between financial and management accounting. Several researchers have noted that these research areas have diverted in academic literature, while the relationship in practice, as suggested by some researchers, is the opposite. The opportunities in this context to design and change management and financial accountants’ roles have, in previous studies, been presented as an interesting research area. Purpose:  The purpose of this thesis is to gain a better understanding of how financial and management accountants’ roles evolve and are designed provided the use of an integrated accounting system and harmonization of financial and management accounting. Research method:  The study is based on a qualitative approach where the empirical data consists of interviews with employees within an accounting department. The study has been conducted as a single case study with longitudinal aspects. Conclusion:  Results from this study indicate signs of a hybridization of financial and management accountants’ roles provided the use of an integrated accounting system and harmonization of financial and management accounting. These conditions could possibly facilitate this hybridization, but cannot be said to be the definitive cause of it.

Purpose: The purpose of the essay and this study is to examine how digitization has affected the accounting profession and mainly the case company and their accounting work.  Research questions: (1) In what ways is the accounting profession changing as a result of the current rate of digitization? (2) How has the digitization of systems affected the work at different career levels within the case company? Method: The study is based on qualitative research where the empirical material has been collected through six interviews with people who are employed at the case company. Theory: The theory will be explained through the institutional theory, digitization, the accounting profession, strategy, structure, education, implementation of tools as well as a model of the organizational change.  Conclusion: The conclusion can be drawn that due to digitization the accountant's duties have changed and will continue to change in the future. The tasks have become more complex as the repetitive tasks have been automated and replaced by digital systems. It is important for companies to keep up with the development of digitization in order to survive in the labor market. / Syfte: Syftet med uppsatsen och studien är att djupdyka i hur digitaliseringen har påverkat redovisningsyrket och främst fallföretaget samt deras redovisningsarbete.  Forskningsfrågor: (1) På vilket sätt förändras redovisningsyrket till följd av den nuvarande digitaliserings takten? (2) Hur har digitaliseringen av system påverkat arbetet på de olika karriärsnivåer inom fallföretaget? Metod: Studien utgår från en kvalitativ forskningsansats där det empiriska materialet har insamlats genom sex stycken intervjuer med personer som är anställda på fallföretaget.    Teori: Teorin kommer att förklaras genom den institutionella teorin, digitalisering, redovisningsyrket, strategi, struktur, utbildning, implementering av verktyg samt en modell för organisationsförändring. Slutsats: Slutsatsen kan dras att på grund av digitaliseringen har redovisningsekonomens arbetsuppgifter förändrats och kommer fortsätta förändras i framtiden. Arbetsuppgifterna har blivit mer komplexa då de repetitiva uppgifterna har automatiserats och ersatts av digitala system. Det är viktigt för företag att hänga med i utvecklingen av digitaliseringen för att överleva på arbetsmarknaden.

Titel: Digitaliseringens påverkan på redovisningsekonomen  Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi  Författare: Ester Elofsson & Matilda Wiklander  Handledare: Jan Svanberg  Datum: 2022-05-25  Syfte: Digitalisering och automatisering är en av samhällets starkaste förändringskrafterglobalt och allt fler av våra aktiviteter sker i den digitala världen. Inomredovisningsbranschen har resan mot digitaliseringen redan börjat och mycket pekar på atthastigheten i förändringen kommer att accelerera de närmaste åren. Syftet med studien äratt förklara hur digitaliseringen och dess utmaningar påverkar redovisningsekonomens yrke.Genom syftets utgångspunkt har följande forskningsfrågor skapats: Hur påverkardigitaliseringen redovisningsekonomens arbetsuppgifter? Vilka nya kompetenskrav ställs påredovisningsekonomen på grund av digitaliseringen? Metod: Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod som influeras av det hermeneutiskasynsättet. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer där 11 styckenredovisningsekonomer deltagit som arbetar på små- och medelstora företag.  Resultat och Slutsats: Studiens resultat visar att yrket har förändrats tack vare den digitalautvecklingen och kommer fortsätta i det spåret. Konkreta arbetsuppgifter som ändrats ärtill exempelvis fakturahantering och kompetenser som blir allt viktigare i framtiden är teknisk-och social skicklighet. Examensarbetets bidrag: Studiens bidrag till framtida forskning är att den har skapat förståelsekring hur den digitala utvecklingen har påverkat redovisningsekonomen och vilka utmaningar som deställts inför i och med det. Studien har även visat hur arbetsuppgifter och kompetenser har förändratsför redovisningsekonomer i och med digitaliseringen.  Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag är att undersöka hur högskoleutbildningarundervisar kommande redovisningsekonomer inom den digitala utvecklingen av yrket.  Nyckelord: Digitalisering inom redovisningen, redovisningsekonom, framtiden inomredovisningen, utmaningar med digitalisering, digitaliseringens påverkan. / Title: The impact of digitalisation on the accounting economist   Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration  Author: Ester Elofsson & Matilda Wiklander   Supervisor: Jan Svanberg   Date: 2022-05-25  Aim: Digitization and automation is one of society's strongest forces for change globally and more and more of our activities are taking place in the digital world. In the accounting industry, digitization has begun and there are many indications that the pace of change will accelerate in the coming years. The purpose of our study is to explain how digitalisation and its challenges affect the profession of accounting economist. Through the purpose these questions have been created:How does digitalisation affect the accounting economist's tasks? What new competence requirements are placed on accounting economists due to digitalisation?  Method: The study is based on a qualitative research method that is influencedby the hermeneutic approach. Data have been collected through semi-structured interviews in which 11 accounting economists working at small and medium-sized companies have participated.  Results and conclusions: The results of the study show that the profession has changed thanks to digital development and will continue on that path. Specific tasks that have changed arefor example invoice management and skills that will become increasingly important inthe future is technical and social skills.  Contribution of the thesis: The study's contribution to future research is that it has created understandings about how digital development has affected the accounting economist and what challenges they face with it. The study has also shown how tasks and competencies have changed for accounting economists with the digitalisation.  Suggestions for future research: Suggestions for further research are to investigate how higher education teaches future accounting economists with the digital development in the profession.  Key words: Digitalization in accounting, accounting economist, future of accounting, challenges with digitization, the impact of digitalisation.

Digitaliseringen har visat stor påverkan på företag i Sverige och utveckling av nya teknologier sker kontinuerligt där automatiserade processer står i fokus. Mycket av det arbete som tidigare utförts manuellt på papper har redan digitaliserats inom redovisningsbranschen liksom inom många andra branscher. Däremot förutspår befintlig forskning att arbetsuppgifter är på väg att automatiseras och därmed effektiviseras vilket kräver en omställning inom företagen och kompetenskraven bland anställda. Artificiell Intelligens (AI) är en central och omtalad teknologi som förväntas bidra till omställningen, samtidigt som det finns svårigheter med att implementera denna typ av teknologi inom redovisningsbranschen i och med att lagar och regler för integritet och sekretess sätter stopp. Med detta som utgångspunkt har studien som syfte att undersöka hur den omfattande digitaliseringstrenden har påverkat kompetenskraven inom redovisningsbranschen hos små och medelstora företag, samt vilka förändringar företagen har upplevt till följd av digitaliseringstrenden. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ forskningsmetod använts och åtta intervjuer har genomförts med individer som verkar inom redovisningsyrket. Resultatet av studien ska bidra till en ökad förståelse för vilka arbetsuppgifter som har förändrats och därigenom vilka kompetenser som idag efterfrågas på arbetsmarknaden inom redovisningsbranschen till följd av digitaliseringen. Studiens slutsats visar att företagen upplever att arbetsuppgifterna har förändrats och därigenom kraven på kompetenser på grund av digitaliseringen. Den största förändringen som har skett till följd av den ständiga utvecklingen av digitaliseringen är att arbetet har gått från papper till digitala system. Däremot har kompetenskraven inte genomgått så stora förändringar som tidigare forskning har hävdat trots att vissa kompetenser har utvecklats och omformats. De kompetenser som företagen upplever har förändrats idag är kraven på att de anställda ska ha färdigheter inom system- och datoranvändning, förmåga att bygga relationer, vara kommunikativ och besitta social kompetens. Uppsatsen språk är svenska. / Digitization has shown a great impact on companies in Sweden and development of new technologies takes place continuously where automated processes are in focus. Much of the work that was previously done manually on paper has already been digitized in the accounting industry as in many other industries. On the other hand, existing research predicts that tasks are about to be automated and thereby made more efficient, which requires a change within the companies and the skill requirements among employees. Artificial Intelligence (AI) is a central and mentioned technology that is expected to contribute to the transformation, while there are difficulties in implementing this type of technology in the accounting industry as privacy and confidentiality laws and regulations prevents the development. With this as a base, the aim of the study is to investigate how the extensive digitization trend has affected the competence requirements within the accounting industry of small and medium-sized companies, as well as what changes the companies have experienced as a result of the digitization trend. To achieve the purpose of the study, a qualitative research method has been used and eight interviews have been conducted with individuals who work in the accounting profession. The result of the study should contribute to an increased understanding of which tasks have changed and thereby which skills are in demand today on the job market within the accounting industry as a result of digitization. The study's conclusion shows that the companies feel that the work tasks have changed and thereby the requirements for skills due to digitization. The biggest change that has occurred as a result of the constant development of digitization is that work has gone from paper to digital systems. On the other hand, the competence requirements have not undergone such major changes as previous research has claimed, even though certain competences have been developed and reshaped. The skills that companies experience have changed today are the requirements for employees to have skills in system and computer use, the ability to build relationships, be communicative and possess social skills. The study is written in Swedish.

SAMMANFATTNING Datum:2023-05-31 Nivå:Kandidatuppsats Företagsekonomi, 15 hp Akademi: Akademi för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet  Författare:Earl Jerwin Sarte Alizah Malik                  (93/12/19) (00/09/17) Titel: Att navigera i det nya normala – En undersökning av Covid-19:s påverkan på arbetssättet och digital transformation inom redovisning. Handledare: Leanne Johnstone Nyckelord: Covid-19, arbetsförhållande, arbetssätt, Ekonomistyrning, Contingency theory, redovisningsekonom Forskningsfråga: På vilket sätt har arbetet för redovisningsekonomer anpassats till de förändrade omständigheterna som följt av covid-19-pandemin? Vidare, vilka av dessa anpassningar kan anses vara fördelaktiga och bör övervägas att bibehålla efter att pandemin har passerat? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur pandemin har påverkat redovisningsekonomens arbetsmetoder och att identifiera vilka av dessa nya metoder som kan bli permanenta och fortsätta att användas efter pandeminär över. Genom en omfattande empirisk undersökning med hjälp av kvalitativ metod är målet att kunna dra slutsatser om hur pandemin har påverkat redovisningsekonomens arbetsmetoder. Resultaten från studien kan användas för att hjälpa ledningen att bestämma vilka arbetsmetoder som ska genomföras i framtiden.  Metod: Studien tillämpar kvalitativ metod samt semistrukturerade intervjuer med fem redovisningsekonomer har genomförts. Slutsats: Studien har belyst konsekvenserna av covid-19 för redovisningsekonomensarbete. Resultaten visar att övergången till distansarbete och ökadanvändning av digitala verktyg har varit betydande förändringar.Vidare har lednings implementering av action controls som respons påpandemin påverkade arbetsmiljön för redovisningsekonomer.Denna forsknings bidrar till en ökad förståelse för hur pandemin harpåverkat redovisningsekonomens arbetsförhållande och identifierar möjligaarbetsprocesser som kan behållas på längre sikt. / ABSTRACT Date: 2023-05-31 Level: Bachelors Thesis in Business Administration, 15 hp Institution: School of Business, Mälardalens University Author: Earl Jerwin Sarte Alizah Malik              (93/12/19) (00/09/17) Titel: Navigating the new normal – An examination of the impact of Covid-19 on the way of working and digital transformation in accounting. Supervisor: Leanne Johnstone Keywords: Covid-19, work conditions, work method, management control, contingency theory, management accountant, Research question: How has the work of accountants been adjusted to the changing circumstances brought by the COVID-19 pandemic? Additionally,which of these adjustments can be seen as beneficial and should be considered for continuation after the pandemic is over?  Purpose:The purpose of this study is to examine how the pandemic has impacted theworking methods of professional accountants and to identify which of thesenew methods may become permanent and continue to be used after the pandemic.Through a comprehensive empirical investigation utilizing qualitativemethodology, the aim is to draw conclusions about how the pandemic hasinfluenced the working methods of professional accountants. The findingsfrom the study can be used to assist management in determining whichworking methods should be implemented in the future. Method: The study uses a qualitative method and semi-structured interviews have been conducted with five accountants. Conclusion: The study has examined the impact of COVID-19 on the work of accountants.The results show that there have been significant changes, such as transitioningto remote work and increased use of digital tools. Additionally, the management'simplementation of action controls in response to the pandemic has affectedthe work environment for accountants. This research contributes to a betterunderstanding of how the pandemic has influenced accountants' work conditionsand identifies potential work processes that can be maintained in the long run.