No description available.

<p>Demokrati är något som genomsyrar läroplan för förskolan (Lpfö 98) och barns inflytande är en betydelsefull del i detta. Reggio Emilias pedagogiska filosofi, som vilar på ett tydligt demokratiskt förhållningssätt där barns inflytande är en väsentlig del, har inspirerat den svenska förskolans läroplan (Lpfö 98) som är aktuell idag. I utbildningsinspektioner gjorda år 2005-2006 i olika kommuner i Sverige framkommer att det finns brister i arbetet med barns inflytande. Syftet med denna studie är att undersöka hur Reggio Emiliainspirerade pedagoger i förskolan arbetar med barnens inflytande i samlingen och om detta ger barnen utrymme till inflytande. Utifrån syftet har dessa frågor ställts: Vilken innebörd har begreppet ”barns inflytande” för de deltagande pedagogerna som arbetar Reggio Emiliainspirerat? Hur inverkar Reggio Emiliainspirationen på pedagogernas sätt att uttrycka sig om barns inflytande? Hur omsätter pedagogerna begreppet ”inflytande” praktiskt i samlingen? Hur tar pedagogerna tillvara på alla barns uttryck och intressen i samlingen? Genom semi-strukturerade intervjuer och ostrukturerade observationer har fem Reggio Emiliainspirerade pedagoger på två förskoleavdelningar studerats. Ett sociokulturellt perspektiv har lagts på studien efter inspiration av Säljö (2000). I bakgrundsavsnittet beskrivs uppkomsten av Reggio Emilias pedagogiska filosofi samt hur de arbetar med detta i staden Reggio Emilia. Utifrån olika forskares studier belyses varför barn har rätt till inflytande, positiva konsekvenser av inflytande, hur pedagogernas ageranden både kan gynna och hindra barns möjligheter till inflytande. Bakgrunden behandlar även betydelsen av att pedagoger intar ett barnperspektiv för att göra inflytandet möjligt. Resultatet utifrån intervjuerna visar att pedagogernas sätt att uttrycka sig om barns inflytande har influerats av att de arbetar Reggio Emiliainspirerat och att de, i högre grad än tidigare, anser sig låta barnen vara med och påverka innehållet i verksamheten. Resultatet utifrån observationerna visar att samtliga aktiviteter i samlingarna på förskolavdelningarna är mer eller mindre styrda av pedagogerna och barnens inflytande är beroende av hur pass styrda aktiviteterna är. Slutsatsen är att de Reggio Emiliainspirerade pedagoger som studerats arbetar med barns inflytande genom att de låter barnen vara med och påverka vissa aktiviteter samt att de i några aktiviteter ger barnen alternativ att välja mellan. I relation till hur begreppet inflytande i denna studie definierats konstateras att barnens inflytande är mycket begränsat.</p>

<p>Syftet med vårt examensarbete är att analysera Reggio Emilia- filosofins pedagogiska syn på barns delaktighet i förskolan. Studien är uppbyggd av tre olika moment bestående av en analys av delaktighet, Reggio Emilia- filosofins syn på delaktighet samt kvalitativa intervjuer. Delaktighet är ett svårdefinierat begrepp som behöver analyseras för att få en förståelse för dess innebörder. Eftersom Lpfö 98 ska styra Sveriges förskoleverksamhet är den vår mest centrala utgångspunkt i begreppsanalysen. Begreppsanalysen utgår även bland annat från John Deweys (1916/1997) tankar om lärandet samt Moira von Wrights (2000) punktuella- och relationella perspektiv med intersubjektiviteten i fokus. För att fånga barns delaktighet i Reggio Emilias pedagogiska filosofi har vi utgått från att delaktighet uttrycks genom barnsyn, demokrati, pedagogisk dokumentation samt miljö. Efter genomförd studie har vi funnit att delaktighet kommer till uttryck genom pedagogernas människosyn, pedagogernas barnperspektiv, barns valmöjligheter, kommunikation, dokumentation och reflektion, åldershomogena grupper, tillgänglighet i miljön, miljön som den tredje pedagogen, ett aktivt lyssnande samt barngruppens betydelse. Inom Reggio Emilias pedagogiska filosofi har barns delaktighet stor betydelse för förskolans verksamhet.</p>

<p>The purpose of this study was to examine through interviews, how preschool teachers describe educational documentation and how they use this educational tool in their everyday activity. To get an overview of what educational documentation can be, the study takes its startingpoint in the educational movement in Reggio Emila in Italy after the second World War, where educational documentation was an important part of the educational philosophy. The background also gives an overwiev of the policy documents for preschools in Sweden. The study shows that educational documentation run the risk of being confused with or reduced to the children’s folders, where the aim is to describe with a few chosen pictures the child’s growth trough the years in preschool. But this is no educational documentation. The study pointed at the educational factor as an important aspect of how teachers describe their work with educational documentation. Further and recurring education is essential in the dynamic profession of preschool education. Leadership seems to be important, especially for the teachers that has not had any further education. The time for work with educational documentation is described as adequate, but when the question of joint refexion came up, the time was said to be too short. The dialogue that is important for the educational documentation does not take place. ICT, <em>Information and Communication Technology</em>, plays an essential part in today´s work with educational documentation. The access to technical equipment and knowledge how to use it is varying and in need of improvement.</p>

<p>Syftet med vår studie är att undersöka pedagoger i förskolans erfarenheter utav sitt eget arbetssätt i traditionella förskolor samt i Reggio Emilia inspirerade förskolor, för att kunna genomföra en jämförelse. Metod: Studien bygger på sex intervjuer med pedagoger ifrån tre traditionella förskolor samt tre Reggio Emilia inspirerade förskolor. Under dessa intervjuer deltog 1-3 pedagoger, vilka var utbildade förskollärare eller barnskötare. Intervjuunderlaget bestod utav fem centrala frågor, utifrån vilka vi bad informanterna berätta om sina erfarenheter för oss. För att analysera de utskrivna intervjuerna valde vi att genomföra en meningskategorisering. Detta så att vi kunde sammanfatta informanternas erfarenheter och göra dem lättöverskådliga. Med dessa sammanfattningar som grund genomfördes en jämförelse mellan de traditionella förskolorna och de Reggio Emilia inspirerade förskolorna. Resultat: Vår studie visade att det inte fanns några markanta skillnader i det sätt på vilket pedagogerna uttryckte sig om det egna arbetssättet beroende på om de arbetade inom den traditionella förskolan eller i den Reggio Emilia inspirerade förskolan. Två skillnader framkom dock. Den största utav dessa var på vilket sätt pedagogerna talade om samt arbetade med inomhusmiljön, det skiljde sig också åt på vilket sätt pedagogerna uttryckte sin syn på barnen.</p>

Demokrati är något som genomsyrar läroplan för förskolan (Lpfö 98) och barns inflytande är en betydelsefull del i detta. Reggio Emilias pedagogiska filosofi, som vilar på ett tydligt demokratiskt förhållningssätt där barns inflytande är en väsentlig del, har inspirerat den svenska förskolans läroplan (Lpfö 98) som är aktuell idag. I utbildningsinspektioner gjorda år 2005-2006 i olika kommuner i Sverige framkommer att det finns brister i arbetet med barns inflytande. Syftet med denna studie är att undersöka hur Reggio Emiliainspirerade pedagoger i förskolan arbetar med barnens inflytande i samlingen och om detta ger barnen utrymme till inflytande. Utifrån syftet har dessa frågor ställts: Vilken innebörd har begreppet ”barns inflytande” för de deltagande pedagogerna som arbetar Reggio Emiliainspirerat? Hur inverkar Reggio Emiliainspirationen på pedagogernas sätt att uttrycka sig om barns inflytande? Hur omsätter pedagogerna begreppet ”inflytande” praktiskt i samlingen? Hur tar pedagogerna tillvara på alla barns uttryck och intressen i samlingen? Genom semi-strukturerade intervjuer och ostrukturerade observationer har fem Reggio Emiliainspirerade pedagoger på två förskoleavdelningar studerats. Ett sociokulturellt perspektiv har lagts på studien efter inspiration av Säljö (2000). I bakgrundsavsnittet beskrivs uppkomsten av Reggio Emilias pedagogiska filosofi samt hur de arbetar med detta i staden Reggio Emilia. Utifrån olika forskares studier belyses varför barn har rätt till inflytande, positiva konsekvenser av inflytande, hur pedagogernas ageranden både kan gynna och hindra barns möjligheter till inflytande. Bakgrunden behandlar även betydelsen av att pedagoger intar ett barnperspektiv för att göra inflytandet möjligt. Resultatet utifrån intervjuerna visar att pedagogernas sätt att uttrycka sig om barns inflytande har influerats av att de arbetar Reggio Emiliainspirerat och att de, i högre grad än tidigare, anser sig låta barnen vara med och påverka innehållet i verksamheten. Resultatet utifrån observationerna visar att samtliga aktiviteter i samlingarna på förskolavdelningarna är mer eller mindre styrda av pedagogerna och barnens inflytande är beroende av hur pass styrda aktiviteterna är. Slutsatsen är att de Reggio Emiliainspirerade pedagoger som studerats arbetar med barns inflytande genom att de låter barnen vara med och påverka vissa aktiviteter samt att de i några aktiviteter ger barnen alternativ att välja mellan. I relation till hur begreppet inflytande i denna studie definierats konstateras att barnens inflytande är mycket begränsat.

The purpose of this study was to examine through interviews, how preschool teachers describe educational documentation and how they use this educational tool in their everyday activity. To get an overview of what educational documentation can be, the study takes its startingpoint in the educational movement in Reggio Emila in Italy after the second World War, where educational documentation was an important part of the educational philosophy. The background also gives an overwiev of the policy documents for preschools in Sweden. The study shows that educational documentation run the risk of being confused with or reduced to the children’s folders, where the aim is to describe with a few chosen pictures the child’s growth trough the years in preschool. But this is no educational documentation. The study pointed at the educational factor as an important aspect of how teachers describe their work with educational documentation. Further and recurring education is essential in the dynamic profession of preschool education. Leadership seems to be important, especially for the teachers that has not had any further education. The time for work with educational documentation is described as adequate, but when the question of joint refexion came up, the time was said to be too short. The dialogue that is important for the educational documentation does not take place. ICT, Information and Communication Technology, plays an essential part in today´s work with educational documentation. The access to technical equipment and knowledge how to use it is varying and in need of improvement.

En undersökning om leksakerna på en Reggio Emiliainspirerad förskola och en Waldorfförskola presenteras. Frågeställningen syftar till att ta reda på vilket syfte leksakerna har enligt Reggio Emiliafilosofin respektive Waldorfpedagogiken och hur pedagogernas tankar kring leksakernas syfte överensstämmer med detta. Metoden jag valt att använda för att ta reda på detta är kvalitativa intervjuer med sammanlagt åtta pedagoger på två olika förskolor samt litteraturstudier. Resultatet visar att pedagogernas tankar stämmer väl överens med Reggio Emiliafilosofin och Waldorfpedagogikens syfte men att det också finns vissa skillnader.

No description available.

Syftet med vårt examensarbete är att analysera Reggio Emilia- filosofins pedagogiska syn på barns delaktighet i förskolan. Studien är uppbyggd av tre olika moment bestående av en analys av delaktighet, Reggio Emilia- filosofins syn på delaktighet samt kvalitativa intervjuer. Delaktighet är ett svårdefinierat begrepp som behöver analyseras för att få en förståelse för dess innebörder. Eftersom Lpfö 98 ska styra Sveriges förskoleverksamhet är den vår mest centrala utgångspunkt i begreppsanalysen. Begreppsanalysen utgår även bland annat från John Deweys (1916/1997) tankar om lärandet samt Moira von Wrights (2000) punktuella- och relationella perspektiv med intersubjektiviteten i fokus. För att fånga barns delaktighet i Reggio Emilias pedagogiska filosofi har vi utgått från att delaktighet uttrycks genom barnsyn, demokrati, pedagogisk dokumentation samt miljö. Efter genomförd studie har vi funnit att delaktighet kommer till uttryck genom pedagogernas människosyn, pedagogernas barnperspektiv, barns valmöjligheter, kommunikation, dokumentation och reflektion, åldershomogena grupper, tillgänglighet i miljön, miljön som den tredje pedagogen, ett aktivt lyssnande samt barngruppens betydelse. Inom Reggio Emilias pedagogiska filosofi har barns delaktighet stor betydelse för förskolans verksamhet.