Syftet med vår studie är att undersöka pedagoger i förskolans erfarenheter utav sitt eget arbetssätt i traditionella förskolor samt i Reggio Emilia inspirerade förskolor, för att kunna genomföra en jämförelse. Metod: Studien bygger på sex intervjuer med pedagoger ifrån tre traditionella förskolor samt tre Reggio Emilia inspirerade förskolor. Under dessa intervjuer deltog 1-3 pedagoger, vilka var utbildade förskollärare eller barnskötare. Intervjuunderlaget bestod utav fem centrala frågor, utifrån vilka vi bad informanterna berätta om sina erfarenheter för oss. För att analysera de utskrivna intervjuerna valde vi att genomföra en meningskategorisering. Detta så att vi kunde sammanfatta informanternas erfarenheter och göra dem lättöverskådliga. Med dessa sammanfattningar som grund genomfördes en jämförelse mellan de traditionella förskolorna och de Reggio Emilia inspirerade förskolorna. Resultat: Vår studie visade att det inte fanns några markanta skillnader i det sätt på vilket pedagogerna uttryckte sig om det egna arbetssättet beroende på om de arbetade inom den traditionella förskolan eller i den Reggio Emilia inspirerade förskolan. Två skillnader framkom dock. Den största utav dessa var på vilket sätt pedagogerna talade om samt arbetade med inomhusmiljön, det skiljde sig också åt på vilket sätt pedagogerna uttryckte sin syn på barnen.

Vår studie syftar till att ur ett läroplansteoretiskt perspektiv undersöka hur skolverkets påbjudna uppdrag med förskolans kvalitetsarbete kan utvecklas genom pedagogisk dokumentation, vilket är den metod som Uppsala kommun förordar. Studien är ett försök till att klarlägga hur begreppet pedagogisk dokumentation uppfattas av realiseringsarenan som formuleringsarenan påbjuder utifrån den reviderade Läroplanen Lpfö98 (2010). Pedagogisk dokumentation har sina rötter i Reggio Emilia pedagogiken som Loris Malaguzzi är upphovsman av och innebär ett gemensamt reflektionsarbete mellan pedagogerna, barnen, de anhöriga runt barnen och närsamhället. Att dokumentera och diskutera är grunden i den pedagogiska dokumentationen. Studiens huvudsakliga resultat visar inte någon märkbar skillnad mellan stora och små förskolor av de svar vi fått in då det gäller antal barn per pedagog i arbetet med pedagogisk dokumentation. Överlag kan vi se att begreppet pedagogisk dokumentation uppfattas på skilda sätt. En bidragande orsak kan vara att förskolorna har kommit olika långt i utbildningen av pedagogisk dokumentation. Studien visar även att det existerar brister i tydlighet från formuleringsarenan vad det gäller pedagogisk dokumentation av de svar vi har tagit del av. Undersökning av förskolors hemsidor visar att begreppet pedagogisk dokumentation inte har någon framträdande roll hos stora eller små förskolor i Uppsala län. Vi har även analyserat de svarande förskolornas hemsidor med informanternas svar och sett att det i vissa avseende skiljer sig åt. Vi har valt att dela upp arbetet mellan oss genom att Helena har analyserat stora förskolor och Susanne små förskolor.

Intresset för ämnet uppstod under en av mina verksamhetsförlagda utbildningar då dokumentationsmetoden disskuterades med verksamma inom förskolan. Bilden som målades upp kring arbetet med portfolio var då att pedagogerna nästan inte har någon tid att arbeta med dessa i den dagliga verksamheten, men också att dokumentation inte tas tillvara på i ett senare skede för ett vidare lärande.   Studien syftar till att synliggöra arbetet med portfolio som dokumentationsmetod i ett urval av förskolor. Studien är gjord på tre olika förskolor belägna i två olika kommuner i södra Sverige.   För att få en insikt i ämnet görs kvalitativa intervjuer med pedagoger som arbetar på de olika förskolorna. Pedagogerna som intervjuats är väl insatta i ämnesområdet och har arbetat i förskola och med portfoliometoden under en längre tid. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Frågeställningarna som studien grundas i är följande: Hur används portfolio inom förskolan för att synliggöra och dokumentera barns lärande? Hur upplever pedagoger arbetet med portfolio inom förskolan? Hur används portfolion vid övergångar till andra förskolor eller till skolan?     Genom studien har jag fått veta att många förskolor just nu genomgår ett förändringsarbete gällande portfolio och dokumentation. Pedagogerna beskriver arbetet med dokumentation som ett krävande men ett absolut nödvändigt arbete. Gällande frågeställningen kring hur portfolio och dokumentation används vid övergångar från förskolan och skolan har jag fått kunskap kring att dessa sällan används eller följer med barnet till en annan verksamhet.

Introduktion: att lyssna på barnens idéer och tankar för att komma fram till gemensamma mål innebär att alla kan känna delaktighet i det som sker. Pedagoger bör inte använda den makt som de har på ett negativt sätt utan vända den till att skapa demokratiska och delaktiga beslut. Det är viktigt att ta reda på hur mycket barnen kan förstå begreppen som inflytande, demokrati samt delaktighet. Skapa vardagliga situationer där barnen får en förståelse för orden demokrati, inflytande och delaktighet. Syftet: med vår studie är att undersöka hur barns inflytande och delaktighet påverkar deras vardag och att undersöka om barn har insikt om sin delaktighet i de sammanhang där beslut tas. Metod: ett mindre antal barn från två olika Reggio Emilia inspirerade förskolor, placerade i en av stadsdelarna till en storstad, deltog i studien. Vi använde oss av observations schema och intervju med stöd av fyra frågor. Resultatet: visar att pedagogerna behöver ändra sitt förhållningssätt för att sträva efter uppmuntran där barn medverkar till påverkan och inflytande. Delaktigheten och inflytande bör vara större än vad denna undersökning kunde visa. Pedagogerna borde arbeta mer med att förtydliga barnens delaktighet genom att dokumentera och synliggöra barnens processer, se det kompetenta barnet och föra diskussioner.

Syftet med vårt examensarbete var att bidra med fördjupad kunskap kring vad det innebär för ett barn att gå i en förskola med Reggio Emiliafilosofi, Waldorf- eller Montessoripedagogik. Den metod som vi har använt oss av är en kvalitativ undersökning då genom semi-strukturerade intervjuer. Innan dessa intervjuer har vi skrivit ihop vårt teoretiska ramverk för att få kunskap om ämnet vi valt. Sammanlagt så har vi intervjuat nio pedagoger på sex olika förskolor. I resultatet så fann vi både likheter och olikheter inom de olika inriktningarna. Vi anser att det är viktigt att vara medveten om detta då det hör till det förhållningssätt mot de barn man arbetar med. Vår förhoppning är att ge läsaren någon form av tankeställare och på så vis fundera på sitt förhållningssätt samt kanske hitta något användbart att använda i sin egen verksamhet.

Syftet med uppsatsen Om ledarskap i Reggio Emilia inspirerade nätverk – en fallstudie var att ta reda på vilket ledarskap som leder till ett nätverk som främjar det Reggio Emilia inspirerade arbetet i förskolorna. Min frågeställning för arbetet var ”Vilken inverkan har ledarskapet vid nätverksträffarna haft på de enskilda pedagogernas förmåga att reflektera tillsammans, genomföra dokumentationer och utforskande projekt”? För att få svar på frågeställningen så har jag studerat litteratur och deltagit vid 18 av 20 nätverksträffar i en kommundel under perioden augusti till december 2006 i fem olika nätverk och gjort observationer samt delat ut en enkät till alla deltagare med öppna och slutna frågor. Jag kom fram till att ledarskapet och innehållet i de olika nätverken varierade och att det påverkades av ledarskapet. Pedagogerna reflekterade tillsammans på olika sätt. De som var ledare i nätverk hade valt det på grund av att de hade ett intresse av att leda nätverk. Dokumentationer genomfördes i några nätverk och utforskande projekt genomfördes inte i något nätverk. Jag kom även fram till att ledarskapet i de Reggio Emilia inspirerade nätverken bör innehålla det förhållningssätt och de värderingar som finns i den Reggio Emilia inspirerade verksamheten. Organisationen bör bygga på frivillighet och kooperation, den gynnas av en teamorganisation där flera ledare är samordnande. Minst en person bör delta vid alla nätverksträffar, diskutera idéer och utveckling med förskolecheferna och se till att idéer genererar verklig förändring och utveckling av det Reggio Emilia inspirerade arbetet.

No description available.

No description available.

Vårt syfte med denna studie var att undersöka hur barn lär matematik inom förskolor inspirerade av Montessori och Reggio Emilia. Vi har därför undersökt inriktningarnas och deras likheter och skillnader när det gäller matematiken, genom metoderna kvalitativ intervju och ostrukturerad deltagarobservation. Studien utgick från lärarnas inställning och därmed förhållningssätt samt vilka metoder och material/materiel förskolorna använder sig utav för att lära barn matematik. Fyra Montessoriförskolor och fem Reggio Emiliaförskolor, inom Kalmar och Blekinge län, har deltagit i studien. Det viktigaste resultatet är att likheterna generellt är flera än skillnaderna, särskilt när det gäller lärarnas förhållningssätt, avseende deras sätt att lära barnen matematik inom respektive inriktning. Båda lärarkategorierna hade roller som medforskande pedagoger med matematiken som en bärande del av vardagen. Skillnaderna visade sig vara att Montessori har en specifik metod att lära ut sitt matematiska materiel på medan Reggio Emilia lät barnen bestämma utformningen genom projekt med befintligt matematiskt materiel. Under arbetets gång har vi fått en bredare och djupare förståelse för hur barn inom båda inriktningarna får utveckla sin förmåga att upptäcka och använda matematik i respektive verksamhet.

<p>Vårt syfte med denna studie var att undersöka hur barn lär matematik inom förskolor inspirerade av Montessori och Reggio Emilia. Vi har därför undersökt inriktningarnas och deras likheter och skillnader när det gäller matematiken, genom metoderna kvalitativ intervju och</p><p>ostrukturerad deltagarobservation. Studien utgick från lärarnas inställning och därmed förhållningssätt samt vilka metoder och material/materiel förskolorna använder sig utav för att lära barn matematik. Fyra Montessoriförskolor och fem Reggio Emiliaförskolor, inom Kalmar och Blekinge län, har deltagit i studien. Det viktigaste resultatet är att likheterna generellt är flera än skillnaderna, särskilt när det gäller lärarnas förhållningssätt, avseende deras sätt att lära barnen matematik inom respektive inriktning. Båda lärarkategorierna hade roller som medforskande pedagoger med matematiken som en bärande del av vardagen. Skillnaderna visade sig vara att Montessori har en specifik metod att lära ut sitt matematiska materiel på medan Reggio Emilia lät barnen bestämma utformningen genom projekt med befintligt matematiskt materiel. Under arbetets gång har vi fått en bredare och djupare förståelse för hur</p><p>barn inom båda inriktningarna får utveckla sin förmåga att upptäcka och använda matematik i respektive verksamhet.</p>