Mitt syfte med denna studie är att bidra med kunskap hur förskollärarna på en åldershomogen förskola arbetar med barns delaktighet och inflytande, hur arbetet skiljer sig för de olika åldersgrupperna och hur förskollärarna kopplar sitt arbete till läroplanen. Jag har använt mig av intervjuer med fyra förskollärare samt en förskolechef på en åldershomogen förskola för att besvara mina frågeställningar. Resultatet av min undersökning visar att förskollärarna lägger stor vikt vid att barnen ska få delaktighet och inflytande över sin vardag på förskolan. Detta gör de genom att synliggöra det enskilda barnet med hjälp av den pedagogiska dokumentationen. Därefter anpassas verksamhetens arbetssätt och miljö efter de behov samt intressen som barnen visat uttryck för. Detta ansåg förskollärarna hade blivit lättare efter att de börjat med åldershomogena barngrupper till skillnad från när man hade arbetat med åldrarna 1-5. / The purpose of this study is to bring further knowledge into how educators in homogeneous pre-schools work with children's participation as well as their ability to influence their daily school life. The study will also identify what the differences are for different age groups and how educators connect their work with the curriculum. The results have been accumulated by interviewing four educators and a principal in a homogeneous pre-school. The results of the study show that the educators believe that it is important for children to participate and have a say in day to day pre-school life. The use of pedagogical documentation is a tool used to help notice every individual child. Through this documentation they are able to adjust their way of working, the education level and the surrounding environment to cater to the children's interests and needs. The results also show that the educators found it easier to include a child's needs and interests when working with children of the same age.

With the curriculum Lpfö98, and its revised version 2010, the demands for evaluation of the quality of the preschool have been emphasized. Accordingly, the activities need to be systematically documented, followed up and assessed, to be improved. Most importantly, this includes continuous follow up, documentation and analysis of the development and learning of the children. This is usually carried out by means of pedagogical documentation, but how this working tool should be used in practice is not totally clear for all pedagogues. The aim of this study was therefore to investigate how pedagogical documentation is performed, assessed and made accessible for the children, parents and staff-members, in practical preschool work. In the study, four pedagogues (two preschool teachers and two pedagogical mentors), working in two different preschools where the Reggio Emilia concept is practiced for pedagogical documentation, were interviewed using a semi-structured questionnaire. The informants described pedagogical documentation as a complex and time-consuming working tool, albeit necessary and helpful to fulfill the requirements of the curriculum. In one of the preschools, portfolios were used to collect and present the documentation, whereas the other preschool used a so called BUL-wall (Barn, Utveckling, Lärande, i.e., Children, Development, Learning). Both preschools carried out their systematic documentations preferentially as specific projects. The documentations were then used for dialogue and reflections with the colleagues and/or feed-back with the children; this is how the pedagogical documentation is formed, which allows the pedagogues to perceive the learning process of the children as well as their own. In this way, the pedagogical documentation forms the basis for evaluation and analysis of the preschool activities, and results in shared decisions for improvements to accomplish the children’s needs and challenges. From the findings in this study, it appears that different techniques for collecting and presenting the documentations may be feasible to attain the main objectives of the pedagogical documentation.

Background: The request for the Reggio Emilia practice has expanded enormously the last couple of years within the Swedish preschools. This particular practice describes the environment as a third educator. This third educator is supposed to work as - not only a tool - but also a support to ease children's learning experiences and help develop their mind. Previous research has shown that design of, for instance, furniture has a way of affecting the children's learning process and development. Aims: The purpose of this study is to see how two different teams of preschool educators on two differed Reggio Emilia inspired preschools work and handle the physical indoor environment. Method: We started out by contacting Reggio Emilia inspired preschools. Four educators were chosen from two different preschools to be a part of the research. The interviews were held both in groups but also individually Results: The result of the research indicates that the educators are creating an indoor environment with the children's desires and needs in mind. The educators see the need of having different areas within the indoor environment, so that the children can learn from them and therefore enter a variety of knowledge. The indoor environment is there to facilitate the learning process, supporting children through the process of learning during their time in preschool. During our research we learned that factors plays different roles in affecting the shaping of the indoor environment. Conclusion: The research shows that there are factors that affect the educators’ work and process of creating the preschools physical indoor environment. But according to the educators themselves this is never an excuse for less learning for the children. It’s rather the educator’s duty to find solutions and still make the best indoor environment for the children. It is the educators combined creativity and imagination that creates different possibilities for the children's learning process at the preschool.

The aim of this study is to see how preschool – teacher´s work with pedagogical documentation and aesthetic learning processes and how they would want to change in their working environments. I interviewed preschool – teachers that worked in Reggio Emilia – inspired preschools. The results show that they worked with a process – diary with the purpose to see the learning processes together with the children. They have time to discuss and reflect about activities with co-workers but also with the children. They worked with aesthetic but thought it was hard to discuss and reflect about it hence they thought it was because of the lack of inspiration and interests. / Syftet med denna studie är att synliggöra arbetet med pedagogisk dokumentation i förskolan i anslutning till estetiska lärprocesser. Jag har intervjuat fem förskollärare från tre förskolor i en kommun i Sverige som alla arbetade på ett Reggio Emilia – inspirerat sätt. Pedagogerna arbetade med pedagogisk dokumentation på liknande sätt då de använde sig av processdagbok och hade reflektionstid, dokumentationsvägg och Instagram – konto. Det som fyra av fem pedagoger tyckte var svårt med det estetiska arbetet var avsaknaden av inspiration och kunskap. De hade inga pedagoger som brann för ämnena vilket de trodde kunde få som följd att estetiken hamnade på sidan av.

Tidigare forskning indikerar att förskolans undervisning i naturvetenskap ofta beskrivs som utmanande, samt att kvaliteten påverkas av de olika förskole pedagogernas intresse och kunskap. Detta är något som den här studien avser att utmana. Inom Reggio Emilia pedagogiken är projekterande arbetssättet och idén om barns 100 språkighet centrala i all undervisning, men frågan jag därför ställt mig är vad detta kan innebära i praktiken. Denna studie syftar därför till att ge ett exempel på hur ett projekterande arbetssätt i förskolan kan bidra tillbiologiundervisningen. Projektet som studerats handlar om farliga vattenlevande djur. Fem förskole pedagoger intervjuades om sitt pågående projekt. I studien har jag valt ett teoretiskt ramverk baserat dels på Reggio Emilia-pedagogik dels en modell som möjliggör analys av didaktiska intentioner.Resultatet pekar på att det projekterande arbetssättet möjliggör undervisning som fördjupar barnens kunskaper i biologi oberoende av pedagogernas förkunskaper. En nyckelaspekt i undervisning i naturvetenskap är begreppsliggörande och hur fakta verifieras, vilket resultatet pekar på att denna metod möjliggör. Resultat visar vidare att barnen ges möjlighet att utveckla, bekräfta och kommunicera det de lär sig genom att använda en mängd olika uttryckssätt. / Previous research indicates that preschool teaching in science often is described as challenging, and that the quality is affected by the preschool pedagogues’ interest and knowledge about the subject. This is something this study can challenge. Within Reggio Emilia pedagogy, projecting methods and the idea of children’s 100 languages are central in all teaching, but a question therefore put forward is what this means in practice. This study therefore aims to provide an example on a projecting working method in preschool that focus on biology as a subject, more precisely about dangerous water living animals.Five preschool pedagogues were interviewed about their ongoing project. In the study I have a theoretical framework based on Reggio Emilia pedagogy and a model that enable an analysis of didactic intentions.The result implies that the use of projecting working method opens for teaching that deepen the children’s knowledge in biology independently the pedagogues own prior knowledge. A key aspect in science education is to conceptualizeand verify facts, which this working method enable. The result further show that the children are given the opportunity to elaborate, confirm and communicate what they learn with a multitude of ways to express themselves

Denna undersökning vill vi bidra med kunskap om vad det medför att inspireras av Reggio Emilia filosofiska förhållningssätt. Studien undersöks utifrån en kvalitativ metod, där undersökarna intervjuar förskollärare som arbetar på ett par Reggio Emilia inspirerade förskolor. I denna studie utreder undersökarna utifrån ett inifrånperspektiv dels från en teoretisk kontext, där det studeras ett filosofiskt pedagogiskt sammanhang hur Reggio Emilias teoretiska förhållningssätt byggs upp; dels från ett empiriskt induktivt perspektiv, där det tas reda på vad det innebär att vara inspirerad. I denna studie studerar man innebörden av begreppet inspiration i förhållande till Reggio Emilia filosofiska förhållningssätt. I detta finner vi bland annat att: a) Inspirationen föds ur de vardagliga föreställningar som iscensätts inom den pedagogiska verksamheten; b) Inspirationen föds ur förundran och nyfikenhet.

Inom Reggio Emilia pedagogiken ses miljön på förskolorna som en tredje pedagog och man lägger stor vikt vid hur denna ska utformas. Studiens syfte var att undersöka hur detta omsätts i praktiken genom att analysera hur pedagoger på Reggio Emilia inspirerade förskolor pratar om inomhusmiljöns utformning och användning. Forskningsmetoden rundtur användes för att möjliggöra ett samtal som på ett naturligt sätt kunde fånga pedagogernas berättelser om den miljö de befinner sig i. Arbetet med resultatet utgick från en postmodern grundsyn tillsammans med Foucaults beskrivning av diskurs- och maktbegreppet. Diskursanalys användes som analysmetod och tre dominerande diskurser utlästes. Resultatet av analysen gav beskrivningar av möjligheter och begränsningar kring utformning av inomhusmiljön som pedagogerna upplever i verksamheten. Främst lyftes att det sällan förs ett aktivt samtal kring pedagogernas syfte med inomhusmiljön, med anledningar som brist på tid och brist på tydligt ledarskap. Arbetet avslutas med en diskussion kring resultatet genom ett maktbegrepp, resultatet i relation till tidigare forskning och tankar om framtida forskning.

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare beskriver ateljén som en miljö för barns utveckling och lärande. Vi har i denna kvalitativa studie intervjuat åtta förskollärare från förskolor med olika inriktningar, för att få insikt i förskollärares förhållningssätt, tankar, och erfarenheter kring de aktiviteter som sker i ateljén. Resultatet synliggör tre teman; ateljéns fysiska rum, ateljéns möjligheter och förhållningssätt. Förskollärarna i studien beskriver ateljén som en betydelsefull miljö för barns lärande och utveckling där pedagoger och barn samspelar, inspirerar och utmanar varandra. En inbjudande och tillåtande miljö i ateljén med rikt och stimulerande material beskrivs av förskollärarna som viktiga delar för att främja flera olika aspekter av barns utveckling och lärande.

Syftet med studien är att ta del av förskollärares åsikter och erfarenheter kring barn med koncentrationssvårigheter för att undersöka om det finns möjligheter eller hinder med den kreativa miljön vid grupplärande. Studiens frågeställningar är: Hur utformar pedagogerna verksamheten i Reggio Emilia- inspirerade förskolor för att inkludera barn med koncentrationssvårigheter i det gemensamma pedagogiska utforskandet? På vilket sätt kan den kreativa miljön stjäla uppmärksamheten från barn med koncentrations- svårigheter när det gäller att arbetar tillsammans med andra barn och vuxna i grupp? Det här är en studie där sju förskollärare på Reggio Emilia- inspirerade förskolor har intervjuats och fyra förskollärare har fått samma frågor via e-post.   Resultatet visar att förskollärarna inte anser att det finns några hinder med miljön för barn med koncentrationssvårigheter när de lär i grupp. De förklarar att Reggio Emilias arbetssätt är tillåtande och genom att de planerar och organiserar verksamheten för att inkludera alla barn leder det till att barnen blir delaktiga utifrån den nivå de befinner sig på. Pedagogerna förklarar att i den förändliga miljön bör det även finnas en tydlighet eftersom det underlättar för alla barn att behålla sin koncentration. Resultatet visar även att pedagogerna inte anser att den kreativa miljön stjäl uppmärksamhet utan tvärtom, den är en tillgång. Genom att erbjuda barnen en variationsrik och kreativ miljö kan alla barn hitta något som intresserar dem vilket leder till att de inte tappar sin koncentration.