Diss. (sammanfattning) Umeå : Univ., 2004. / Härtill 3 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2006. / Härtill 6 uppsatser och 1 appendix.

Studien syftar till att analysera processer och relationer i den nätverksstruktur som innefattar både lokala, regionala och statliga aktörer i megaprojektet Ostlänken, med tonvikt på de små kommunerna Nyköping och Trosa. Uppsatsens teoretiska förhållningssätt härrör från forskning inom nätverksstyrning (governance) och megaprojekt. Dessa forskningsteman används i den valda metodansatsen för att vidare kunna beskriva och tolka nätverksstyrning för ett megaprojekt i den lilla kontexten. Forskningsstudien utgör således en kvalitativ sådan, där insamling av primärbaserad data sker genom intervjuer med olika beslutsfattare på nationell, regional och lokal styrningsnivå. Studiens resultat visar hur de mindre kommunerna kompenserar för ett maktunderskott genom att dels tillsammans med andra lokala och regionala aktörer samverka i nätverk, dels genom att komma med ett väl genomarbetat underlag för planering av Ostlänken till staten. Relationerna inom Ostlänkens nätverksstruktur påvisar att det råder en storstadsnorm på statlig nivå. Denna norm återges av att staten låter sig uppföra krav på bland annat befolkningsmängd, för de kommuner som eftersträvar en stationslokalisering, samt att en uttalad ändpunktstrafik bör råda mellan de tre storstadsregionerna Stockholm-Göteborg-Malmö. En ytterligare konklusion är hur det anses behöva lokala och regionala påverkansnätverk för att ett projekt av en sådan dignitet ska kunna förverkligas, vilket belyser statens tillbakadragna roll och en planeringsprocess karaktäriserad av bottom-up.

<p>Hälsosam planering och hälsokonsekvensbeskrivning är två arbetsmetoder i planerings- och beslutsprocesser som har uppmärksammats inom folkhälsopolitiken. Skåne har anammat diskussionerna kring detta och utvecklat en välarbetad regional strategi inom ramen för de elva nationella folkhälsomålen. Ett projekt pågår nu med att undersöka hur hälsokonsekvensbeskrivningen ska implementeras i beslutsprocesser på kommunal- och regionalnivå. Metoden har svårigheter i form av otillräckliga kunskaper och bristfälliga datainsamlingar. Risken finns att intresset för hälsokonsekvensbeskrivning faller på grund av det. Fortsatt forskning och utbildning kring metoden är därför en nödvändighet. Framtiden får utvisa om Skånes implementering av folkhälsoperspektivet i deras regionala utvecklingsarbete blir det resultat som de hoppas på eller bara ett av de många perspektiv som läggs på samhället utan någon större tvärsektoriellt genomslagskraft. Skånes satsning sker i en led då folkhälsofrågor kliver allt högre upp på den politiska agendan i Sverige med intentionen att skapa en jämlik hälsa på samma villkor för hela befolkningen.</p>

Den här uppsatsen handlar om mötet mellan regional utveckling och Ställbergs gruva, en postindustriell plats som idag fått en ny funktion i form av ett konstcenter.  Gruvan ligger i Ställberg i Ljusnarsbergs kommun, en kommun som sedan 1970-talet har en kraftigt minskande befolkning. Idag ägs gruvområdet av konstgruppen The non existent Center vars verksamhet vid gruvan sedan 2017 till stor del finansieras genom att de är med i en modell för finansiering av regionala kulturaktörer och institutioner; kultur- samverkansmodellen. Syftet med uppsatsen är att förstå vad verksamheten i gruvan innebär och vilka idéer om regional utveckling som aktualiseras  genom deras  medverkan i samverkansmodellen.  Detta sätts i perspektiv med hur den regionalpolitiska diskursen präglas av tanken om konkurrens och tillväxt. Uppsatsen är upplagd som en kvalitativ fallstudie där det huvudsakliga empiriska materialet består av intervjuer   med   representanter   från   fyra   geografiska   och   samhälleliga   nivåer;   konstgruppen, lokalsamhället, kommunen och regionen. Regional utveckling i teori och praktik tillsammans med hur kultur  ses  som  en  utvecklingsfaktor  för  regional  utveckling  utgör  studiens  huvudsakliga  teoretiska ramverk. Andra viktiga teorier är den om socialt kapital och teorin om släta och räfflade rum.Studien visar att gruppens arbete vid Ställbergs gruva har ett bredare fokus än att enbart fungera som en konstscen,  gruppen kan även beskrivas som en social rörelse där  de strävar  efter att  ifrågasätta och utmana normer och värderingar i samhället. I mötet med regional utveckling uppstår vissa svårigheter då regionen och konstgruppen har en del olika viljor och uppfattningar om vad det regionala arbetet för konstgruppen ska innebära. Konsten som en utmanande samhällskraft både uppmuntras och i praktiken begränsas  från  kulturpolitiskt  håll.  Konstgruppen  vill  även  vara  en  plattform  och  mötesplats  för lokalsamhällets  invånare  vilket  främst  aktualiserar  idén  om  socialt  kapital som  viktig  grogrund  för utveckling och tillväxt, enligt idéer om regional utveckling. Svårigheter som kan möta gruppen i strävan efter att vara en lokal mötesplats är att några av de intervjuade ger uttryck för att många i samhället inte förstår vad verksamheten vid  Ställbergs  gruva innebär och inte  heller  har  något intresse av att veta. Utifrån den konkurrensfokuserade regionala utvecklingsdiskursen kan konstateras att diskursen även är synlig i den mer välfärdsinriktade kulturpolitiken då medel ej satsas på Ställbergs gruva för att stärka en av regionens ”svagare” platser utan för vad verksamheten kan bidra med för regionen som helhet.

I den här studien undersöks regional utveckling inom kulturarvsområdet med utgångspunkt från ungas förhållningssätt. Syftet med undersökningen är att ur ett socialt perspektiv utreda fördelaktiga funktioner för det materiella kulturarvet i arbetet mot en regional utveckling vid landsbygdsområden. Undersökningsområdet har sin utgångspunkt vid Gotland som geografisk plats, men även Visby världsarvsstad som lokalt område. Vid insamling av empiriskt material har kvalitativa intervjuer hållits med både kommunala tjänstemän och unga med anknytning till Gotland. Intervjuerna har sedan kompletterats med kvalitativa textanalyser av planer och program som relaterar till kulturarvsarbetet. Resultatet för undersökningen visar att den unga målgruppen ser det materiella kulturarvets potential inom regionala utvecklingsfaktorer såsom arbetsmöjligheter, boende, utbildning och nöjesutbud. Det materiella kulturarvet ses även som viktigt för skapandet av livskvalitet, sociala nätverk och för Gotlands platsidentitet. I förhållande till detta beskrivs kulturarvet i kommunala planer och program, som viktigt för att utöka företagande, upplevelsemöjligheter och kulturella verksamheter. Majoriteten av planerna uttrycker därmed kulturarvet ur ekonomiska synvinklar och till stor fördel för besöksnäring. Ett ökat fokus på sociala kvaliteter och nödvändiga regionala utvecklingsfaktorer med utgångspunkt från den unga intervjugruppen kan därmed ses som fördelaktig i de kommunala planerna.

<p>Nilsson, Johan (2007) Nödvändigt men inte tillräckligt – En studie om sambanden mellan infrastruktur och regional utveckling. [Necessary but not sufficient – a study about the connections between infrastructure and regional development]</p><p>D-uppsats 10 poäng, fördjupningskurs i kulturgeografi</p><p>Handledare: Bo Malmberg</p><p>Språk: Svenska</p><p>KORTFATTAD SAMMANFATTNING</p><p>Uppsatsens syfte är att återge diskussionerna kring de påstådda sambanden mellan infrastruktur och regional utveckling samt att undersöka om sådana samband finns. Teorierna grundar sig på konvergens och divergens samt hypoteser kring nätverk. Frågeställningarna är om det går att påvisa samband mellan infrastruktur och regional utveckling samt om det råder obalans i utbudet av infrastruktur och regional utveckling inom EU. Generell konvergensstudie för EU och djupare studier för Polen och Spanien har genomförts. En stor informationskälla har varit material från EU, såsom ESDP, TEN-T och statistikorganet Eurostat. Resultatet är att sambandet mellan infrastruktur och regionala utveckling är komplext och kontextberoende och att det verkar finnas en övertro till infrastrukturens tillväxtskapande effekter.</p><p>Nyckelord: infrastruktur, regional utveckling, konvergens, EU, Spanien, Polen</p>

<p>The aim of this study has been to describe the ongoing region enlargement process in the region Mälardalen, located in the east part of Sweden, and to investigate how this process can affect the local level. The study is especially orientated on public communications and accessibility. The intention has also been to examine how the local accessibility can affect the re-gional development in Mälardalen. The local investigation object that has been chosen for this research is the city Strängnäs, situated in the province of Södermanland. The city of Strängnäs and the cities in it’s near geographic surroundings has been the benchmark for this casestudy, in which the local accessibility with public transportation has been investigated. The cities that take part in the case-study have been chosen on their geographic relations to Strängnäs.</p><p>The region enlargement process has caused several consequences for the region Mälardalen. One of the main reasons to region enlargement process is that cities and regions gradually have integrated into a more cohesive infrastructure system. There is also a general opinion that larger region has more potential to be dynamic and create economic growth. One effect of this development is that the number of local labor markets has decreased during the latest decades. The result of this is that the mobility on the labor market has increased for certain individuals in society. However the study has shown that the mobility on the labor mar¬kets in the region Mälardalen differs between individuals. Depending on education, income level and gender the mobility of individual changes in labor market.</p><p>When it comes to how region enlargement can affect the local level, the conclusion is that the accessibility changes depending on the geographic direction, mode of transportation and the destination. The accessibility is better to and from the cities Stockholm, Södertälje and Eskilstuna because of the regional train, Svealandsbanan, that’s operates at this distance. The cities Katrineholm, Flen, Enköping and Västerås are not situated along this distance where the re-gional train passes, which delimits their accessibility to Strängnäs. The main reason of this problem is that Svealandsbanan, local busses and other regional trains not are correctly coor-dinated with each other.</p><p>The final conclusion of this study is that if the region enlargement process does not develop in the entire region of Mälardalen, it might lead to an uneven regional development. If the com-munications systems are not developing in several geographic directions, the consequences may be polarization within the region.</p>

Nilsson, Johan (2007) Nödvändigt men inte tillräckligt – En studie om sambanden mellan infrastruktur och regional utveckling. [Necessary but not sufficient – a study about the connections between infrastructure and regional development] D-uppsats 10 poäng, fördjupningskurs i kulturgeografi Handledare: Bo Malmberg Språk: Svenska KORTFATTAD SAMMANFATTNING Uppsatsens syfte är att återge diskussionerna kring de påstådda sambanden mellan infrastruktur och regional utveckling samt att undersöka om sådana samband finns. Teorierna grundar sig på konvergens och divergens samt hypoteser kring nätverk. Frågeställningarna är om det går att påvisa samband mellan infrastruktur och regional utveckling samt om det råder obalans i utbudet av infrastruktur och regional utveckling inom EU. Generell konvergensstudie för EU och djupare studier för Polen och Spanien har genomförts. En stor informationskälla har varit material från EU, såsom ESDP, TEN-T och statistikorganet Eurostat. Resultatet är att sambandet mellan infrastruktur och regionala utveckling är komplext och kontextberoende och att det verkar finnas en övertro till infrastrukturens tillväxtskapande effekter. Nyckelord: infrastruktur, regional utveckling, konvergens, EU, Spanien, Polen

The aim of this study has been to describe the ongoing region enlargement process in the region Mälardalen, located in the east part of Sweden, and to investigate how this process can affect the local level. The study is especially orientated on public communications and accessibility. The intention has also been to examine how the local accessibility can affect the re-gional development in Mälardalen. The local investigation object that has been chosen for this research is the city Strängnäs, situated in the province of Södermanland. The city of Strängnäs and the cities in it’s near geographic surroundings has been the benchmark for this casestudy, in which the local accessibility with public transportation has been investigated. The cities that take part in the case-study have been chosen on their geographic relations to Strängnäs. The region enlargement process has caused several consequences for the region Mälardalen. One of the main reasons to region enlargement process is that cities and regions gradually have integrated into a more cohesive infrastructure system. There is also a general opinion that larger region has more potential to be dynamic and create economic growth. One effect of this development is that the number of local labor markets has decreased during the latest decades. The result of this is that the mobility on the labor market has increased for certain individuals in society. However the study has shown that the mobility on the labor mar¬kets in the region Mälardalen differs between individuals. Depending on education, income level and gender the mobility of individual changes in labor market. When it comes to how region enlargement can affect the local level, the conclusion is that the accessibility changes depending on the geographic direction, mode of transportation and the destination. The accessibility is better to and from the cities Stockholm, Södertälje and Eskilstuna because of the regional train, Svealandsbanan, that’s operates at this distance. The cities Katrineholm, Flen, Enköping and Västerås are not situated along this distance where the re-gional train passes, which delimits their accessibility to Strängnäs. The main reason of this problem is that Svealandsbanan, local busses and other regional trains not are correctly coor-dinated with each other. The final conclusion of this study is that if the region enlargement process does not develop in the entire region of Mälardalen, it might lead to an uneven regional development. If the com-munications systems are not developing in several geographic directions, the consequences may be polarization within the region.