Enligt SOU 2000:47 har ca 20 procent av den svenska befolkningen ursprung i ett annat land än Sverige. En viktig uppgiftSverige står inför är att ta vara på mångfalden och skapa jämlika villkor för alla oavsett bakgrund. Utrikesfödda står utanför den svenska arbetsmarknaden och deltarinteinom den påsamma sätt som inrikes födda. Rekrytering är en av huvudpunkterna när det kommer till att anställa personal. Utifrån etnicitet visar det att individer med svenskt namn kallas till intervju med ca 50 procent större sannolikhet än individer med arabiskt klingande namn. Studien utfördes dels för att skapa förståelse för varför ett slags utanförskap i samhället och arbetsmarknaden skett för de som invandrat till Sverige. Studien utgår från en kvalitativ metod för att skapaen djupare förståelse för ämnet där syftet var attundersökaHR-strategers upplevelser av det etniska mångfaldsarbetet inom respektive kommunsrekryteringsprocess.Frågeställningarna för studien var; hur arbetar HR-strateger på kommunalnivå med etnisk mångfald utifrån rekrytering? Vilka områden identifieras som aktuella inom etnisk mångfald? Vilka möjligheter och utmaningar finns det i det etniska mångfaldsarbetet? Det empiriska materialet samlades in viasamtalsintervjuer med sex HR-strateger som var verksamma inom sex olika kommuner i Norrbottens län. De valda teoretiska ansatsernaoch tidigare forskning haranvändsför att förklara strategernas arbete med den etniska mångfalden inom rekryteringsprocessen.Studien visade att HR-strateger på kommunal nivåinte arbetadepå ett specifikt sätt med etnisk mångfald inom rekryteringsprocessen. Kommunerna utgår från en kompetensbaserad rekrytering där det är kompetenserna som styr och ingenting annat vilket hjälpte kommunernai deras arbetemed att se objektivt på rekrytering. Kommunerna hade olika aktuella områdeninom etnisk mångfald, det var allt från att få in fler individer med annan etnisk bakgrund till kommunen, att lyckas med kompetensförsörjningen, hantera språkproblematik samt hantera förändringar i diskrimineringslagstiftningen.I studienframkom dels möjligheter men även utmaningar med etnisk mångfald. Möjligheterna var att fylla lediga tjänster, att kommunen blir mer utvecklingsinriktad, fårett ”nytt tänk”samt möjlighet till utveckling inom den kommunala verksamheten. Utmaningarna somframkom var bland annat språksvårigheter,kulturella olikheter, validering av kompetenser samt att nå ut till operativa chefer i breddandet av etnisk mångfald inom rekrytering.Kommunerna var mestadels samstämmiga i hur de såg på etnisk mångfald och hur de arbetade med etnisk mångfald inom rekryteringsprocesserna.

En kraftigt tilltagande digitalisering och teknologisk utveckling har skapat hastiga förändringar i efterfrågan på spetskompetens inom olika yrkesområden. Antalet organisationer som idag primärt tillgodoser sin personalstyrka och kompetensförsörjning genom att fastanställa minskar. Detta syns inte minst inom konsultbranschen där antalet GIG:are som erbjuder mer specifika kompetenser ökat. Tidigare forskningen kring konsultprocessen har inte tagit hänsyn till GIG:arnas intrång i konsulbranschen, ej heller belyst betydelsen av organisationers rutinskapande för inköpsprocessen av konsulter. Syftet med studien var således att undersöka hur organisationer hanterar sin inköpsprocess av konsulter när konsultbranschen i allt större utsträckning utgörs av GIG:are, vilket belystes utifrån ett rutinperspektiv. För att uppnå detta genomfördes intervjuer med representanter från tre organisationer som har olika rutiner i sina inköpsprocesser. Studien visar att de undersökta organisationerna samtliga hade format sina rutiner för inköpsprocessen efter den ökade tillgängligheten till GIG:are inom konsultbranschen. Därutöver verkar sättet de format sig på höra ihop med hur rutinbaserade organisationerna var sedan tidigare.

The purpose of this study is to examine which characteristics increase a person’s employability in the music industry, more specifically in the creative positions such as A&R, marketing and promotion. The study is qualitative and based on five interviews with people on recruiting positions, such as general managers and human resource managers, at different companies within the music industry. The results of the study show that the most important characteristics that increase employability are personal characteristics. An extrovert personality type is more suited for a job in the music industry, because of the need to socialize and network. The personal characteristics also have to fit in with the organizational culture and be suitable with other personalities in the company. The other important characteristics that increase employability are social skills and other competences. The role of music industry is discussed, and the results show that an education is not crucial to be recruited for a creative position in the music industry. However, an education can increase a person’s employability by developing desirable generic skills.

Slutet av våra högskolestudier närmar sig. Många studenter kommer att söka arbete på någon av de revisionsbyråerna inom Sverige. Med tanke på att just redovisningsinriktningen, inom ekonomiutbildningen, har blivit allt mer populär kan vi konstatera att konkurrensen blir allt hårdare. Syftet med denna uppsats är att de nyexaminerade studenter ska få en inblick i samt lättare anpassa sig till de krav som arbetsgivarna ställer. Därmed kan dessa studenter öka sin konkurrenskraft. För att uppnå vårt syfte ämnar vi undersöka vilka krav som revisionsbyråerna brukar ställa på nyutexaminerade studenter vid en rekrytering. Vi har även avsikt att ta reda på vilka av dessa krav som väger tyngst. Teorin omfattar relevant sekundär data om detta ämne. Begrepp som rekrytering och arbetskrav tas upp i detta kapitel. Uppsatsen är av kvalitativ natur med ett hermeneutiskt förhållningssätt samt en induktiv undersökningsansats. I empirikapitlet presenteras resultat av genomförda intervjuer. Detta ställdes i relation till den teoretiska referensramen, vilket resulterade i en analys. Utifrån analysen formulerade vi våra slutsatser varefter vi för en diskussion kring dessa.Enligt revisionsbyråerna är personligheten den viktigaste faktorn vid en nyrekrytering. Med det menar de att den arbetssökande nyutexaminerade studenten ska ha en personlighet som passar in i företagskulturen. Förutom personligheten är det även mycket viktigt att den nyutexaminerade studenten behärskar svenska språket. / Uppsatsnivå: C

Slutet av våra högskolestudier närmar sig. Många studenter kommer att söka arbete på någon av de revisionsbyråerna inom Sverige. Med tanke på att just redovisningsinriktningen, inom ekonomiutbildningen, har blivit allt mer populär kan vi konstatera att konkurrensen blir allt hårdare. Syftet med denna uppsats är att de nyexaminerade studenter ska få en inblick i samt lättare anpassa sig till de krav som arbetsgivarna ställer. Därmed kan dessa studenter öka sin konkurrenskraft. För att uppnå vårt syfte ämnar vi undersöka vilka krav som revisionsbyråerna brukar ställa på nyutexaminerade studenter vid en rekrytering. Vi har även avsikt att ta reda på vilka av dessa krav som väger tyngst. Teorin omfattar relevant sekundär data om detta ämne. Begrepp som rekrytering och arbetskrav tas upp i detta kapitel. Uppsatsen är av kvalitativ natur med ett hermeneutiskt förhållningssätt samt en induktiv undersökningsansats. I empirikapitlet presenteras resultat av genomförda intervjuer. Detta ställdes i relation till den teoretiska referensramen, vilket resulterade i en analys. Utifrån analysen formulerade vi våra slutsatser varefter vi för en diskussion kring dessa.Enligt revisionsbyråerna är personligheten den viktigaste faktorn vid en nyrekrytering. Med det menar de att den arbetssökande nyutexaminerade studenten ska ha en personlighet som passar in i företagskulturen. Förutom personligheten är det även mycket viktigt att den nyutexaminerade studenten behärskar svenska språket. / Uppsatsnivå: C

SammanfattningDe flesta kommunala arbetsplatser strävar idag efter att skapa jämlika arbetsplatser där grupper som tidigare inte fanns representerade blir integrerade. Officiell statistik ger en fingervisning om att det finns mycket arbete kvar att göra, både på nationell nivå och inom Borås Stad för att nå en större jämlikhet. Vid nyrekryteringar ges organisationer en chans att förändra sin struktur, och även om det är en stor utmaning att se över rekryteringsprocessenskravprofiler och urvalsfaktorer, vilka ofta styrs av vanor, tradition och kultur, är det här man måste påbörja arbetet mot jämlikhet.Syftet med denna uppsats är att belysa rekryteringsprocessen inom kommunal sektor med fokus på upplevda förutsättningar och hinder för jämlikhetsarbetet i denna process utifrån ett rekryteringsperspektiv.För att besvara vårt syfte har vi valt att använt oss av en kvalitativ ansats medsemistrukturerade intervjuer som grund för att få ett kvalitativt djup men ändå ha kvar viss struktur på intervjuerna.De slutsatser som vi presenterar i vår uppsats är flera men bl.a. att den existerande normen i samhället inom offentlig sektor där yrken på lägre positioner är kvinnodominerade och harlåg status. Detta utgör ett grundläggande hinder för att kunna bedriva en rekrytering ur ett jämlikhetsperspektiv. Utbildningsinsatser som riktat sig till kvinnor har visat sig bära frukt då kvinnor är mer benägna att ta sig in på tidigare mansdominerade yrken än vad män är attgöra det motsatta. Ett annat hinder som enhetscheferna som bara utför rekrytering avsommarvikarier är LAS, vilket resulterar att de nästan aldrig kan nyanställa. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

Ökad globalisering och konkurrens på arbetsmarknaden samt en förändring av arbetsmarknaden har tillsammans med en stor generationsväxling försvårat rekrytering av ny arbetskraft för arbetsgivare. Stora pensionsavgångar skapar ett behov av att anställa nya medarbetare och för att fylla det gap som skapas i arbetskraften behöver organisationer arbeta med hur de ska attrahera och behålla unga medarbetare. Enligt forskning skiljer sig den yngre generationens värderingar och krav gentemot tidigare generationer vilket också innebär att det har skett ett skifte i vilka faktorer som motiverar och attraherar dessa. Dagens arbetsgivare står inför svårigheten att uppfatta och skaffa sig insikt om vad den nya generationen, som är på väg in på arbetsmarknaden, motiveras och attraheras av. Forskning kring dagens arbetsgivares insiktsnivå om vad som motiverar den yngre generationen är begränsad då dessa är relativt nya på arbetsmarknaden. Vår studie syftar därför till att undersöka om arbetsgivare inom offentliga organisationer i Sverige uppfattar och har insikt om den yngre generationens behov och värderingar genom att se på utformningen av deras platsannonser. Studien bygger på en kvalitativ ansats med innehållsanalys av platsannonser som metod där vi sökte efter meningar eller ord som vi tolkade som uttryck för i förväg bestämda nyckelord.Det som framkommit i vår empiriska undersökning är att de i förväg utvalda nyckelorden förekommer i varierad grad i platsannonserna. Vissa nyckelord återfanns i nästan alla annonser medan andra inte förekom alls eller i en liten utsträckning. I vår analys förs en diskussion kring denna variation, om förekomsten och avsaknaden av meningar och ord som vi tolkat som ett uttryck för nyckelorden kan kopplas till arbetsgivarnas insikt eller om det kan finnas andra orsaker.Den slutsats vi har dragit utifrån studien är att arbetsgivare, om man ser till hur de uttrycker sig i sina platsannonser, inte verkar ha uppfattat alla de faktorer som motiverar den yngre generationen. Vidare har vi sett att arbetsgivarnas insikt verkar vara lägre när det kommer till de nyckelord som går att koppla till den förändrade synen på arbete som den yngre generationen har. De nyckelord som var vanligast förekommande i platsannonserna hade inte tydlig koppling till den förändrade synen på arbete utan i dessa nyckelord kunde vi snarare se som krav från organisationens sida på den arbetssökande. Vi anser att de är bekymmersamt att resultatet visar låg insikt hos arbetsgivare kring vikten av dessa faktorer då tidigare forskning har visat att det kan vara avgörande för en organisations överlevnad.

Studien grundade sig på sex semistrukturerade intervjuer samt en pilotintervju med yrkesverksamma personer med erfarenhet av att rekrytera programmerare. Undersökningen gav perspektiv kring både hur de bedömer, men även vad de värderar när de bedömer kandidaternas personlighet. Studien visar att arbetsintervjun utgör det främsta underlaget vid bedömningen av efterfrågade personlighetsdrag. Problemlösnings- och logisk förmåga var högt eftertraktat och olika former av tester användes ofta för att bedöma detta. Att kunna samarbeta och vara flexibel visade sig vara en förutsättning för att anses anställningsbar. Utöver detta framhävdes konsultmässighet som någonting som relativt ofta saknades hos arbetssökande programmerare, vilket beskrevs som en förmåga att vara utåtriktad och säljande. Detta resultat går dock delvis emot aktuell forskning som visar att personer med fallenhet för programmering tenderar att vara mer tillbakadragna. Dessutom bedömdes de arbetssökandes personligheter i termer av hur de passar in arbetslaget eller den övergripande företagskulturen. Avslutningsvis var informanterna överens om att personliga egenskaper var minst lika viktiga som praktisk kompetens.

<p>Arbetslivet ställer allt högre krav på stresstolerans när kraven på flexibilitet ökar. Inom vissa yrkesområden har hög stresstolerans av naturliga skäl alltid varit ett grundläggande krav. Då stresstolerans förefaller mångfacetterat var syftet att göra en kvalitativ undersökning om hur professionella bedömare vid rekrytering och urval till yrken och yrkesutbildningar med höga krav på stresstolerans definierar och kartlägger denna egenskap samt vilka metoder de använder. Datainsamlingen genomfördes genom sju halvstrukturerade intervjuer med rekryterare samt psykologer knutna till försvarsmakten, flyg, brandförsvar, polis, räddningsverksamhet och kustbevakning. Resultatet som tolkades med induktiv tematisk analys, visar att detta genomförs med hjälp av typbestämning av stresstolerans, hypotesskapande testning, hypotesprövande helhetsbedömning samt kontroll av inre och yttre resurser. Slutsatsen är att stresstolerans betraktas både som en stabil och en situationsbunden egenskap och att bedömaren i huvudsak fungerar som instrument. Fler studier behövs genomföras, framför allt inom andra yrkesområden, för att säkerställa att stresstolerans inte bedöms enbart med fingertoppskänsla.</p>

<p>Svårigheten inom rekrytering att hitta rätt person till rätt plats inom en organisation orsakas ofta av olika psykologiska processer mellan rekryterare och kandidater, och begränsningar satta av rekryterarens arbetsmetoder. Denna studie fokuserar på de svårigheter som rekryterare själva upplever och hur de löser dem. Fem rekryterare intervjuades i halvstrukturerade intervjuer. Data behandlades med hjälp av induktiv tematisk analys och resultatet visar att rekryterarna upplever svårigheter med sina egna begränsningar, samarbetet med kunden, i relation till kandidaten eller med de begränsningar bedömningsverktygen sätter. Oviljan att kandidaten inte ska vara för olik en själv, samarbetet med kunden, och att ta fram kravprofiler, samt lita på sin bedömning fanns vara avgörande för vilka svårigheter man upplever och hur man försöker lösa dem. Aktuell forskning stödjer delar av detta men forskning på relationen mellan kund och rekryterare saknas. Fler studier på detta område samt subjektiva upplevelser av svårigheter efterlyses.</p>