<p>Detta arbete har två syften. Det ena syftet är att beskriva virkningens utveckling i Sverige från de först kända föremålen fram till 1900-talets början. Det andra syftet är att initiera forskning inom den textila tekniken virkning. Med utgångspunkt i dessa syften har jag arbetat utifrån följande problemformuleringar. När har tekniken virkning börjat användas och hur kan den ha uppstått? Hur har virkningen utvecklats? Vilka termer har använts för att beskriva tekniken? Hur har virkningen varit ansedd under den undersökta perioden? Min ansats har varit hermeneutisk och arbetet är utfört i form av en kvalitativ och deskriptiv litteraturstudie. Det innebär att jag har tolkat texter kring tekniken virkning för att sedan begränsa och strukturera urvalet.</p><p>Arbetet visar på att virkning är en, i förhållande till andra textila tekniker, ung teknik. Tidigare har tekniken tidigast kunna dateras till slutet av 1700-talet. En virkad pung hos Kungliga Myntkabinettet med dateringen 1693 gör att jag vill korrigera dateringen till 1600-talet. Det är osäkert hur tekniken virkning har uppstått, två teorier är att tekniken ska ha sitt ursprung i påtning eller tambursömmen. Arbetets ståndpunkt är dock att en kombination av påtning och tambursöm är ett troligare ursprung. Det är i samband med industrialiseringen av Europa som virkningen växer fram som teknik. Det kan förklaras med en ökad garntillgång och billigare virkbeskrivningar. Vidare belyser arbetet den flora av termer som de första virkbeskrivningarna innehåller. Avslutningsvis behandlas virkningens anseende med utgångspunkt i den debatt som pågick vid slutet av 1800-talet.</p>

No description available.

No description available.

<p>De första syrianerna kom som flyktingar från Libanon till Sverige 1967 men den stora flygtingvågen av syrianer till Sverige skedde i mitten av 1970 och i början av 1980-t.</p><p>När man flyr sitt forna hemland lämnar man en del av sin gamla kultur kvar och tar emot en del av den nya kulturen i det land man flyr till, en del av livet är när man förlovar och gifter sig eller när man skiljer sig, just på detta område är det en del skillnader mellan de forna hemländerna och det nya landet, i Sverige har man en individcentrerad kultur, medan i de länder syrianerna kommer ifrån är det den kollektivistiskcentrerade kulturen som dominerar.</p><p>Trots att äktenskapet är en av sju sakrament(mysterion)som finns i den syrisk-ortodoxa kyrkan som syrianerna tillhör och skilsmässa var var ytterst sällan förekommande i de forna hemländerna är det desto vanligare att man skiljer sig(annulering av äktenskap).</p><p>Det är denna förändringsprocces som beskrivers i den här uppsatsen.</p>

<p>Huvudsyftet med vår uppsats är att undersöka vad Hjalmar Sundéns rollteori kan bidra med i förståelsen av August Strindbergs religiösa upplevelser och erfarenheter under infernokrisen i Paris 1894-1896 (97). Materialet utgörs av Strindbergs egna så kallade självbiografiska verk Inferno, Legender och Klostret samt litteratur om Strindbergs infernokris och hans liv inklusive hans korrespondens. Metoderna vi använder är textanalys av Strindbergs litterära verk och komparativa studier av Strindbergs verk och korrespondens. Dessutom görs textstudier av material skrivet om honom. Vi tillämpar Hjalmar Sundéns rollteori för att få förståelse för de erfarenheter och upplevelser som Strindberg behandlar i sina självbiografiska verk, dramer och brev. Resultatet visar att Sundéns rollteori till viss del förklarar och bidrar med förståelse angående Strindbergs religiösa liv under infernokrisen. I vår tillämpning av rollteorin finner vi även svagheter angående bristen på visat hänsyn till Strindbergs personlighet, kreativitet och de religiösa upplevelsernas autenticitet eller om eventuella efterkonstruktioner finns. Därigenom får Sundéns teori ”mekaniska” och ensidiga egenskaper.</p>

<h2>ABSTRACT</h2><p> </p><p>I denna studie undersöks hur vårdpersonal inom äldreomsorgen ser på och förhåller sig till döden, och om det kan kopplas till uppfattningar om religion. Vidare studeras om det finns några föreställningar kring tiden efter döden, inom denna yrkesdomän, samt om det förekommer några särskilda rutiner och ritualer kring döden på informanternas arbetsplatser.</p><p>Underlaget för undersökningen är fyra kvalitativa intervjuer, utförda på vårdpersonal, vilka arbetar inom äldreomsorgen i Halmstad kommun. Resultatet bearbetas mot bakgrund av Ariès teori om människans förhållningssätt till döden, Max Webers och Bryan Wilsons sekulariseringsteorier samt mot bakgrund av Bells ritualteori.</p><p>Resultatet visar att det inom äldreomsorgen finns en dubbel hållning till död och religion. Informanternas syn på döden kan ses stå i förbindelse med deras relation till religion.  Det förekommer även en rad särskilda rutiner och ritualer i anslutning till ett dödsfall, på de arbetsplatser som inkluderas i studien. Det görs dock ingen åtskillnad, av vårdpersonalen, mellan rutinhandlingar och ritualhandlingar.</p><p> </p>

<p>Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur sex elever på högstadiet förhåller sig till slöjan.Hur skiljer sig deras åsikter åt beroende på vilken religiös, kulturell eller etnisk bakgrund detillhör? Resultatet har vi fått fram genom att utföra två kvalitativa gruppintervjuer av lågstandardiserad karaktär. Vi kommer i uppsatsen fram till att de sex elever som vi intervjuathar en sekulariserad syn på slöjan. Vi kommer även fram till att åsikterna och kunskapernahos de sex eleverna inte skiljer sig avsevärt åt beroende på vilken religiös, kulturell elleretnisk bakgrund de tillhör.</p>

<p><strong>Abstract </strong></p><p>I denna uppsats undersöker jag hur inställningen till slöja varit bland två grupper i den svenska skolan. De gruppers attityder kring slöja jag inriktat mig på att studera, är muslimska flickor som bär slöja samt pedagoger. Att få bära slöja kan för många flickor vara ett viktigt uttryckssätt för den kulturella identitet, vilket individen garanteras genom olika lagreformer så som skollagen. Följaktligen ställs krav på en anpassning av skolans miljö, både pedagogiskt och praktiskt. Uppsatsen syfte har varit att studera hur pedagoger arbetar när olika beteenden, tankar och värderingar krockar med varandra? Vilka praktiska hinder finns det i skolan som gör att flickor med slöja inte kan delta i all undervisning?  Hur anpassar lärare sin undervisning så att alla elever kan delta efter sina förutsättningar?<strong></strong></p><p>Uppsatsen bygger på en hermeneutisk metod där jag utfört kvalitativa intervjuer på en skola i södra Sverige.</p><p>I resultatet framkom att de olika gruppernas syn på slöja var beroende av den kultur de vuxit upp i.</p><p><strong>Ämnesord:</strong> Islam, slöja, svenska skolan, genus. <strong></strong></p>

<p>Syftet med föreliggande uppsats är att studera tre svenska imamers syn på hur sharia ska förstås, tolkas och tillämpas i Sverige. Vi utgår från aktuell forskning och litteratur i ämnet. I uppsatsens teoretiska bakgrund presenteras begreppet sharia som muslimsk lag, levnadsregler och personlig moral. Förhållandet mellan sharia och nationell lagstiftning diskuteras med hjälp av exempel från olika länder. Dessutom beskrivs förhållandet mellan sharia och den svenska lagstiftningen. Empirin i uppsatsen består av kvalitativa intervjuer med tre svenska imamer. De tre imamerna är överens om att sharia är viktigt eftersom det styr människans handlingar, som i sin tur påverkar livet efter döden. Sharia ska enligt respondenterna förstås som en oföränderlig lag med gudomligt ursprung. De är dock överens om att sharia måste tolkas, både av den enskilda muslimen och av religiöst lärda. Vidare menar alla imamerna att sharia ska tillämpas på ett sådant sätt att föreskrifterna till viss del anpassas till det land man bor i. Imamerna anser att sharia i stor utsträckning går att förena med svensk lagstiftning, även om det finns enstaka områden där sharia kolliderar med svensk lag. En slutsats är att samtliga respondenter kan sägas förespråka en modernistisk tolkning av sharia där den gudomliga lagen ligger till grund för en lagstiftning som samtidigt anpassas efter var man befinner sig. Imamerna menar också att sharia i sin helhet endast kan införas i ett perfekt muslimskt samhälle.</p>

<p>Uppsatsen behandlar läroplansförändring i grundskolan kontra samhällsförändring i Sverige mellan åren 1969 och 1994, då tre läroplaner ges ut. Syftet är bland annat att undersöka hur olika aspekter ur samhällsförändringen kommer till uttryck i läroplanerna och om det finns förändringar i samhället som man skulle förväntat sig speglas i läroplanerna, men som inte kommer till uttryck. På ett tematiskt vis beskrivs de olika aspekterna och därefter läroplanernas innehåll. Metoden som används är hypotetiskt - deduktiv, där undersökningen utgår från en hypotes. För att begränsa arbetet har jag koncentrerat mig framförallt på det pedagogiska, sociala och globala perspektivet. Undersökning bygger på Kennert Orlenius analys gällande värdegrundsproblematiken. Källor är bland annat tidigare avhandlingar, statens offentliga utredningar samt diverse böcker. Resultatet visar att att läroplanerna förändras till följd av samhällsutvecklingen, men däremot drar Lgr 69 upp riktlinjer för en skola med det <em>framtida </em>samhället i fokus medan Lgr 80 och Lpo 94 drar upp riktlinjer för det <em>samtida</em> samhället.</p>