The aim of this thesis is to study, understand and explain the theories and work of the Canadian psychologist Jordan Peterson, whose controversial statements and lectures have made him a darling of certain factions of the political right, as he portrays himself as an enemy of progressive ideology. With a focus on understanding and explaining Peterson and how he provides meaning to his followers, the study will go through Peterson’s work in his two books Maps of Meaning and 12 Rules for Life in order to analyze their content and the follower’s reaction to the books as well as Peterson’s persona as a whole.   To analyze these works, hermeneutic methods based on the work of finnish theologian Björn Vikström will be utilized. The texts will be analyzed on a textual and intertextual level, but the role of the author as well as the readers will also be put under scrutiny in order to elaborate on many aspects of Peterson’s writing. To analyze how he provides meaning to his followers and the definition of the terms lifestance and meaning, the work of Swedish theologian Carl Reinhold Bråkenhielm will be referenced and compared to Peterson’s work.   While Vikström and Bråkenhielm will be the main sources of intertextual comparison with Jordan Peterson, they will also be supplemented with the work of other established theologians such as Hjalmar Sundén and others to further understand and compare the making of meaning undertaken by Jordan Peterson to other academic studies in the field of making meaning.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vilka sociala och psykologiska processer som kan vara bidragande när unga människor radikaliseras in i våldsbejakande extemism. Avsikten har inte varit att finna en absolut sanning i orsaken till radikalisering, ambition har istället varit att bidra med en fördjupad insikt om att det finns processer som vi tenderar att utelämna. Med hjälp av en hermeneutisk ansats har tre förklaringsmodeller jämförts. Resultatet visar att radikalisering är en komplex process trots att de individer som valt att ansluta sig till våldsbejakande grupperingar och begå våldshandlingar uppvisar ett antal gemensamma riskfaktorer som går att identifiera i efterhand. Resultatet visar även att vi med tydlighet ser vår utgrupps radikalisering men tenderar att inte beakta på vilket sätt vår ingrupp bidrar till att eskalera en konflikt. Likväl förbiser stater ofta det faktum att de själva, i kampen mot terrorismen, är med och skapar den radikalisering och terrorism som de sedan ägnar stor möda åt att bekämpa och avstyra.

In the autumn of 2017 the #metoo-movement came to change a whole world. In Sweden, many #metoo-movements started, one of which was #vardeljus. #vardeljus means “Let there be light”, and was a movement of anonymous women in The Church of Sweden. The women wanted to illustrate how women have been sexually harassed in the organization. #vardeljus was also a blog with the same name, where the women shared their stories. In this essay, I have studied how the #vardeljus-movement highlighted existing gender structures in The Church of Sweden, and whether or not the movement contributed to an authority displacement. In relation to this, I examined in what way the theory of mediaziation could be useful in the study of these topics. In the making of this study, I have mainly relied on the theory of mediaziation as the main theory. In addition I have also benefited from ideas found in the theory of authority displacement as well as from adding a gender perspective. The text material of my choice was the #vardeljus-movement, publicated in the newspaper Kyrkans tidning, and a selection from the associated blog with same name - #vardeljus. The method of this study has been a systematic text analysis, wherein I have placed my text material in categories. These categories were power, gender structure, sexually harassment and authority displacement. The study found that the #vardeljus-movement illustrated gender structures in The Church of Sweden. These were expressed through sexually harassment, and abuse of power from authorities in the church. Another result of the study was that the movement started a process of an authority displacement, where previously silent stories were heard. In relation to these conclusions, the theory of mediaziation has been used to analyse how these gender structures and authority displacements are presented in the #vardeljus-movement, and how new medias are provided to these conclusions.

The purpose of this study is to examine the correctional facilities in Örebro and Karlstad, and how they handle the demand for a religiously conditioned diet. Food and drink are perhaps the most central aspects of all people’s lives. Every single person must eat, regardless of health, age and social status. Our wellbeing revolves around food, drink, and the meal preparation. As a result of that the meal throughout history has been covered with various rites in many different cultures, from the saying of prayers to the collective preparation of the food. The meal is intimately connected to religion, both from an institutional perspective but perhaps above all from a purely practical layman's perspective. This report tries to answer how the correctional facilities in Örebro and Karlstad handle the demand for a religiously conditioned diet from three different perspectives. Firstly, from the point of view of the state agency, which is examined by studying the laws and regulations that controls the handling of food in relation to religion. Secondly, from the point of view of those who are preparing the meals who have been interviewed. Thirdly, from the point of view of the inmates who have had the opportunity to answer a survey. Based on the theory of lived religion the essay concludes that the Correctional Services do follow the laws that are set by the Swedish parliament. There is provision of diversified diets which take into consideration religious requirements to an extent that is possible. Additionally, the staff that prepares and handles the food take the religious requirements seriously. The study emphasised the importance of such requirements for inmates. The highest percentage of inmates requesting a religious based diet was between 20 to 25 percent with a diet free from pork.

Religious elements are not uncommon in the field of popular culture, especially regarding movies, and the Star Wars series have implemented all sorts of different religious themes and religious symbolisms, almost as a sort of religious melting pot. This work, however, seeks to isolate and focus on a singular religious tradition. This essay aims to examine if, and what kinds of Christian elements are present in the first Star Wars trilogy. To determine what kind of religious and Christian elements that are present in the source material, which consist of the three original Star Wars films, episode IV through VI. The films were analyzed by using a hermeneutic theory and method, which would allow an interpretation of elements in the films which later could be considered religious and directly Christian, by connecting them to direct and indirect connotations in the Bible and Christian theology like that of Martin Luther. The results of the analysis show a few different kinds of Christian elements to be found in the first three movies. The results consist of: Names and symbols, Christian thematic in scenes and three overarching themes, salvation, Luke Skywalker as a messiah’s character, and different interpretations of the Force. An example of the results is regarding Martin Luther and sola fide and how that connection can be made to Star Wars. In the scene where this connection is made, we see our protagonist Luke Skywalker, using faith, and faith alone do destroy the Death Star, thereby redeeming not only himself but also the rebel alliance, which in turn can be likened as a symbol for the resurrection of Christ.

Sedan 1969 har identitet och livsfrågor varit en av fyra underrubriker i det centrala innehållet för religionskunskap i årskurs 4–6. Trots 50 år i läroplanen har lärare skilda uppfattningar om hur undervisningen kring identitet och livsfrågor ska utformas. Syftet med litteraturstudien är att beskriva hur lärare skulle kunna arbeta, samt de utmaningar som de möter, med identitet och livsfrågor i religionsundervisningen för årskurs 4–6 enligt aktuell forskning. I denna litteraturstudie har tidigare forskning i ämnet sammanställts och analyserats utifrån olika inklusionskriterier, så som exempelvis forskning riktat mot den svenska skolan och religionskunskap. Det analyserade materialet är till övervägande del svensk forskning där författarna är endera forskare inom områdena för didaktik och religion eller undervisande lärare inom religionskunskap.   I resultatet beskrivs flera framgångsrika arbetssätt för att lyfta identitet och livsfrågor i klassrummet, exempelvis genom att arbeta med populärkultur. Det framkommer även att en av orsakerna till att lärare tycker det är svårt att undervisa om identitet och livsfrågor är på grund av bristande kunskaper om hur ämnet ska tas upp i undervisningen, då lärarutbildningen inte förbereder dem för detta. Utifrån symbolisk interaktionism och Erikssons interaktionsteori om identitetsutveckling diskuteras hur resultatet kan kopplas samman till vår framtida roll som religionslärare i årskurs 4–6. En slutsats som dras är att vidare forskning inom ämnet behövs för att genom undervisningen främja elevers identitetsutveckling.

Konflikten mellan Israel och Palestina har funnits närvarande sedan en lång tid tillbaka i vår historia, närmare bestämt från 1920-talet fram till idag. 1948 utropades den judiska staten Israel vilket utlöste en rad våldsamma konflikter med andra länder i Mellanösternregionen, det har också utlöst en antisemitism som fått fäste hos extremistgrupper. En sådan grupp är den islamitiska gruppen Hamas som bildades 1987 som ett resultat av de aktioner som Israel gjort kring Gaza och Västbanken, och har gjort väpnat motstånd emot Israel med sin underjordiska armé av islamister.  Syftet med denna uppsats är att undersöka hur antisemitismen framträder i gruppen Hamas stadgar, som är en form av politiskt och ideologiskt manifest, samt hur gruppen legitimerar sin antisemitism gentemot både judar som folkgrupp men också sin politik gentemot staten Israel. Källmaterialet som jag har valt att utgå ifrån är Hamas politiska och ideologiska manifest kallat Hamas stadgar som utkom 1988. Stadgarna innehåller Hamas ideologiska och politiska ståndpunkter. Genom att använda mig av både en innehållsanalys och diskursanalys i undersökandet och granskandet av Hamas stadgar hoppas jag kunna se hur och på vilket sätt antisemitismen framträder hos Hamas samt hur de legitimerar sin antisemitism mot judar och Israel. De resultat som har erhållits påvisar flera olika aspekter som först påvisar hur antisemitismen framträder i Hamas stadgar samt hur de sedan väljer att legitimera sin antisemitism gentemot judar och Israel utefter ett flertal anledningar och aspekter som kommer att delges i senare delar av uppsatsen.

Uppsatsen syfte är att undersöka de hebreiska begreppen neshama och ruach och att jämför dessa med varandra. Neshama är ett sällsynt begrepp som bara används 24 gånger i den hebreiska bibeln. Ruach däremot är ett vanligt begrepp som används 378 gånger. Begreppen är delvis synonyma när de betecknar andedräkt, både Guds och människans andedräkt, och när de betecknar livskraft. Utöver detta har båda begreppen betydelser som inte täcks av det respektive andra begreppet: Neshama används t.ex. som kollektivbeteckning för varelser, det som andas, en betydelse som ruach inte har. Ruach däremot kan beteckna individuella andliga varelser, som lögnens ande, en betydelse som neshama inte har. I skapelsen är det endast människan som explicit får neshama men neshama kan också användas för djur om dessa följer människornas lott. Att djur kan ha ruach är obestridd. Uppsatsens analys visar att det finns tydliga tecken på att neshama bär på en association till antingen skapelsen eller till syndafloden, en association som ruach inte har. Dessutom visar uppsatsens analys att det finns indikationer att Jobs bok står i dialog med Jesajaboken. Och slutligen finns det ett kiastiskt mönster i användningen av ruach i Psaltaren som indikerar att psalm 77 och psalm 78 kan vara de centrala psalmerna i Psaltaren.

Detta är en kvantitativ empirisk studie som syftar till att undersöka elevers synsätt och uppfattning kring ämnesområdet sexualitet i religionskunskapsundervisningen på gymnasiet. Den syftar även till att undersöka i vilken utsträckning området sexualitet ges plats i religionsundervisningen. Den teori som ligger till grund för undersökningen är ett interkulturellt pedagogiskt perspektiv. Teorin framhåller vikten av att elever ges möjlighet att ges en inblick och förståelse för andra människors synsätt genom att samarbeta och agera tillsammans. Genom att lära sig se de delar som knyter människor samman kan även eleverna lära sig acceptera det som skiljer människor åt. Undersökningens material utgörs av enkätsvar från femtiosex gymnasielever från fem olika skolor i Sverige. Elevernas svar analyseras och tolkas för att besvara undersökningens fyra frågeställningar. I analysen fram kommer att området sexualitet lyfts fram i en ytterst begränsad utsträckning i religionsämnet. Det framkommer även att eleverna generellt sett har en positiv inställning till området sexualitet och anser detta vara av stor vikt. Slutligen sker en diskussion i förhållande till resultatet och tidigare forskning som finns i ämnet. Här framkommer att området sexualitet bör ges en större plats inom religionsämnet samt att sexualitet är ett känsligt område att undervisa kring, särskilt i förhållande till elever med en religiös positionering. Ämnet och området medför en stor utmaning för den undervisande läraren.

Eftersom livsåskådning och identitet är viktigt för alla människor finns ämnesområdet bl.a. i religionskunskapsämnet. Genom gymnasiereformen 2011, skrevs även intersektionalitet in i kursplanen d.v.s. hur kön, socioekonomisk bakgrund, etnicitet och sexualitet kan interagera med religiösa och andra livsåskådningar. Även relationen mellan "identitet och tillhörighet" betonades i kursplanen. Identitetsbegreppet är dock mångfacetterat, utifrån detta väcktes intresset för ämnesområdet "identitet" som ligger till grund för denna läroboksanalys. Syftet med den här studien har varit att belysa hur två religionsläroböcker för gymnasiet presenterar och gestaltar identitetsbegreppet relaterat till religion, kön, sexualitet och/eller kärlek, samt genus och sexualrelaterat våld. Samt belysa hur lärare kan arbeta didaktiskt med s.k. känsliga ämnen såsom olika former av genus och sexualrelaterat våld som beskrivs i religionsläroböckerna. Metoden har bestått av en detaljerad undersökning av specifika textavsnitt i två religionsläroböcker genom en kvalitativ textanalys. I min kvalitativa textanalys har jag arbetat med preciserade frågor till texten utifrån analysverktyg inspirerat av Esaiasson m.fl. Undersökningen visade bl.a. att värderingar och normer om identitet relaterat till religion, kön, sexualitet och/eller kärlek, samt genus och sexualrelaterat våld ofta implicit beskrivs och porträtteras utifrån en västerländsk kontext där värden såsom individualism och s.k. fria val är centrala. Även om läroböckerna explicit tagit hänsyn till mångkultur. Båda religionsläroböckerna relaterar även överlag homosexualitet etc. både explicit och implicit med strukturella förtryck och problem. Vilket bidrar till att icke-heterosexuell läggning beskrivs och porträtteras som annorlunda, trots att det säkert inte alls varit författarnas intentioner. Genus och sexualitetsrelaterat våld krockar således med skolans värdegrund och diskuteras i uppsatsens diskussionsdel, utifrån intersektionalitetsbegreppet, Robert Jacksons tolkande ansats samt utav David Lifmarks tolkningar av Martha Nussbaums emotionsteori.