Syftet med uppsatsen är att belysa de tre olika religionernas roll på Balkan ur ett historiskt perspektiv, för att vidare kunna besvara frågeställningen, på vilket sätt gav den religiösa pluraliteten upphov till kriget i Bosnien och Hercegovina?

De flesta media- och kommunikationsforskarna är överens om att nyheter, media och även reklam hjälper till att sprida agendor och stereotyper. Det är nästintill omöjligt att idag öppna en dagstidning, besöka sociala medier eller titta på vissa genrer inom film och tv utan att se eller höra ordet ”terrorist”; ofta i relation till skäggbeklädda män från Mellanöstern. Jag har uppmärksammat mönstret inom vilket personer som begår våldshandlingar kategoriseras baserat på etnicitet; vita personer är psykiskt sjuka, medan personer som härstammar från Mellanöstern är terrorister. Den islamofobiska retoriken är uppenbar i en stor del av alla nyhetsartiklar jag har läst. Var börjar stereotypen och var slutar den? I denna uppsats har jag analyserat om och hur kommersiella nyhets- och underhållningsmedier förstärker den stereotypa bilden av vad en terrorist är genom att granska två filmer – The East och Zero Dark Thirty – vilka båda illustrerar ämnet där den ena är en independent och den andra en mainstream produktion. I min analys har jag använt mig av en modifierad semiotisk analysmodell samt Jungs arketyplära där fokus ligger på karaktärsarketyper, i syfte att fastställa om eller hur filmerna utmanar eller förstärker den stereotypa föreställningen av terrorister. Den modifierade semiotiska modellen fördjupar analysen genom att tillföra fler sätt att analysera filmerna utöver endast vad som sägs och görs; den ger även möjlighet att analysera subtext, bildspråk, symbolism samt både visuella och verbala metaforer. Arketyperna av protagonister och antagonister bidrar även till att illustrera hur pass generaliserande en karaktär är skriven. Det jag fann var både upprörande och informativt i förhållande till min forskning; The East bidrar med en mycket homogen representation, medan dito representation i Zero Dark Thirty är mycket heterogen. Det är tydligt att vidare forskning inom detta område behöver utföras i syfte att granska ämnet på ett djupare plan. / Most media- and communication experts agree on the fact that news, media and even commercials help to spread agendas and stereotypes. Today I cannot open a newspaper, go onto social media or watch certain genres of film and television without seeing or hearing the word ”terrorist”; often in relation to bearded men from the Middle East. I have seen the pattern where people who commit acts of violence are pigeon-holed depending on their ethnicity; whites are mentally ill and people of Middle Eastern are descent terrorists. The islamophobic rhetoric is real in so many news articles I have read. Where does the stereotype begin and where does it end? In this essay I wanted to analyze if and how mainstream news- and entertainment media reinforce the stereotypical image of what a terrorist is by dissecting two films – The East and Zero Dark Thirty – which both breach the subject, whereas one is an independent and the other a mainstream film. Through a modified semiotic analytical model and film related Jungian archetypes, I conducted an analysis to see how and if the movies challenge or strengthen the stereotypical view of terrorists. The modified semiotic model enables the analysis by opening up more ways to analyze the films than merely to what is said and done; but also the subtext, imagery, symbolism and both visual and verbal metaphors. The archetypes of protagonists and antagonists are also helpful in being able to see how pigeon-holed a character is written. What I found was both disturbing and informative in relation to my study; where The East is a very homogeneous in its representation whereas Zero Dark Thirty is extremely heterogeneous. It is clear that more research in the field needs to be conducted so that it can be reviewed properly.

Syftet med studien är att synliggöra hur lärare arbetar med läs- och skrivinlärning i årskurs 2 och 3. Mer ingående studerades vad som sker i klassrummet och hur lärarna undervisar i läs- och skrivundervisning. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning som bygger på videoobservationer. Videoobservationerna som ledde fram till resultatet var strukturerade, och resultatet kategoriserades i olika teman. Det som framkommer i resultatet är att lärarna inte använder sig av endast en arbetsmetod såsom Läsning på talets grund – LTG – och Wittingmetoden. Resultatet visar tre olika undervisningssituationer, tyst läsning, högläsning och skrivning. Observationerna visar att läs- och skrivundervisningen inte alltid väcker intresse hos eleverna och att de gärna gör annat än vad undervisningen avser. Det framgår också att eleverna under de situationer som observerats har de svårt för att börja arbeta med sina arbetsuppgifter.

<p>With this essay I have tried to give an image of some Swedish teenagers opinions about Islam. I have also done research on how the Swedish school depicts Islam and how the media in Sweden and other western countries describe Islam and Muslims. I have come to the conclusion that the media do not give a positive image of Muslims and their religion. One the contrary, Muslims are talked about in relation to negative subjects. This is an image that seems to have influenced how young people in Sweden look at Muslims.</p><p>I have handed out a questionnaire at schools in Kalmar and Jönköping, Sweden. The students answering the questionnaire were between 16-18 years old. The biggest difference you could see in the answers from the students were at the theoretical compared to the practical programs. Students at the practical programs in general had a more negative image of Islam. I also compared the difference in answers between men and women and found that women are in general less negative towards Islam.</p><p>All in all the image teenagers in Sweden had towards Islam and Muslims in the mid 1990’s when the inquiry was made was fairly negative.</p>

No description available.

No description available.

<p>Narratives about UFO:s and extraterrestrials can be regarded as part of an everyday religiosity, yet the issue has been poorly studied outside an American context, within the discipline of Religious Studies. In this paper, I therefore seek knowledge about the further development of these narratives within the Swedish UFO-movement from the 1960’s until today. Influenced by social anthropologist Claude Lévi-Strauss´ discussion about mythems as the smallest components of a myth, I argue that the stories which emerge within the Swedish context differ from the American ones. This difference consists of both loss of certain mythemes and the addition of others to this mythic complex. These changes are further to be found on three diverse levels. Sweden is on the first level given a role in the cosmic drama, and also a history of UFO-observations. On a thematic level, so called abduction stories lose their sexual overtones, while indigenous conspiracy theories are being created around the Swedish Defence Research Agency, FOA. On a third and ideological level, some narratives are strongly influenced by indigenous socialistic ideology. The changes which occur within the narrative complex are further analysed against the background of the Swedish political and ideological situation during the time of development of these narratives. Finally the differences between legend, myth and common tales are discussed. I conclude that the relevant way of referring to these stories is as to mythic narratives.</p>

<p>Syftet med denna undersökning har varit att få en övergripande uppfattning om ungdomars förhållningssätt till Gud, religion, livsfrågor och tro, samt att se om deras tankar möjligen visar influenser av ett genusperspektiv. Alltså om deras svar och förhållningssätt gentemot dessa ämnen skiljer sig beroende på om de är flicka eller pojke. För att nå fram till dessa resultat har jag använt mig av en kvantitativ metod där jag genom enkäter med öppna svar låtit ungdomarna besvara ett antal frågor i ämnet. Jag har även använt mig av hermeneutiska tolkningsläran då jag genom den tolkat respondenternas enkätsvar. Resultatet har visat att de allra flesta ungdomar har frågor kring Gud, religion, livsfrågor och då speciellt meningen med livet. Deras svar och skillnader på svar kunde på ett antal punkter kopplas ihop med könstillhörigheten och vi kan se att livstankar och gudstro till viss del skiljer sig åt pojkar och flickor emellan. I sin helhet har uppsatsen svarat på frågeställningarna jag ställt angående livsfrågor så väl som religion bland ungdomar.</p>

Death in textbooks: teaching materials analysis for grades 7-9. [Döden i läroböcker: läromedelsanalys för åk 7-9] My purpose is to examine how death is described in the students' textbooks in religious studies. I want to pass on knowledge of what the textbooks concern about death and grief. I will conduct a qualitative text analysis, because it suits well when you want to examine textbooks. The ideas of a secular society might be a reason why questions of life are hidden. They also influence how people act towards each other, especially when someone is under grief and loss. What I expect is that the textbooks used in schools today are lacking information about death and grief. The actual results show that parts of my expectations were correct. Large differences also emerged when looking at the textbooks issued to the current curriculum in comparison to the old textbooks that is still in use at school's teaching today.

The purpose of the study Perspektiv på naturen i religionskunskap: en kvalitativ litteraturstudie om ekologisk hållbarhet i religionskunskap i åk 7-9 (Perspectives on nature: a qualitative literature study about ecological sustainability in the subject of religion for grades 7-9) is to contribute to the discourse on nature and environmental issues within the subject of religion in the grades 7-9, in the Swedish elementary schools. Through literary analyses of textbooks used by teachers in the municipality of Umeå. The aim of this study is to investigate whether the teachers are able to meet the goals set by the national curriculum with regard to environmental perspective and sustainability through the text books. Four textbooks have been analysed with the help of three perspectives in environmental ethics (antropocentrism, biocentrism, ekocentrism, teocentrism and deep ecology). The texts analysed were those that explicitly dealt with nature, ecological sustainability and environmental issues. The results show that, from three of the four books had very little material on the environmental issues and ecological sustainability. Only one book dealt directly with ecological sustainability, two books did not mention environmental issues and that all books had texts that referred to views on nature within all the centrisms. The texts that directly mediated a view were anthropocentric, although this was in only conveyed in one of the books. Many texts could not clearly be determined as belonging to one centrism as the length of the texts were too short.