This case study attempts to examine how students of Religionswissenschaft at Södertörns University reflect about their philosophy of life and if their studies have some impact on their tendency to reflect. Also what aspects the students tend to reflect over will be investigated. In this study the term “philosophy of life” includes humans thought and conceptions of the world and their outlook on mankind. To answer these question an interview study with 6 students took place, and the transcriptions produced 5 categories; “The philosophy of life, to believe or not believe”, “Development of concepts”, “Outlook on mankind”, “The founding of meaning” and “Understanding and progress”. The outcome of the study is that all the students tend to reflect upon their philosophy of life, and the those aspects with most meaning for the students were about their outlook on mankind and the question about if they believed that Gods existence or not. is possible or not. Two students also tend to create new conceptions about what was meaningful for them, and four students tend to evolve their ideas and understanding of certain concepts as “religion” and “God”. It seems that study of Religionswissenschaft could have an impact on the studentss tendency to reflect on their philosophy of life.

Sammanfattning   Är virtuella världar sakraliserade? Virtuella är sakraliserade i jämförelse med vår sekulariserade värd och jag hade inte förväntat mig ett så stort utbud av religion i onlinespel. I och med min forskning anser jag att Final Fantasy XI och World of Warcraft i största grad är sakraliserade virtuella världar där människor världen över antar rollen som så kallade ”cyberpiligrims” och ge sig ut på ett äventyr för att upptäcka sin identitet och utforska sig själva. I spelen förekommer religiösa föreställningar och de är en plats där man kan konstruera sin andlighet liksom på övriga Internet. Det finns ett stort utbud av myter och religiösa ceremonier som till stor del verkar vara nyskapade, inspirerade eller direkt tagna ur vår värld, kanske är det så att det till och med genereras ett större antal riter, myter och olika religiösa föreställningar i framväxande virtuella världar, än i dagens samhälle. Vad är virtuella världar? Virtuella världar är ett begrepp för olika adresser på internet med sammankopplade system som gör det möjligt att förflytta sig mellan olika platser, genom så kallade servrar. De virtuella världarna är datorgenererade och består av en simulerad verklighet, där användaren upplever sig finnas och agera. Filmer och dataspel är ett exempel på virtuella världar. Religion i samspelet mellan vår värld och virtuella världar? Virtuella verkligheter eller världar är inte verkliga, men de kan upplevas så, om du spelar i flera timmar så kan ett så kallat, ”flow” uppstå. Innebörden är att vi glömmer bort tid och rum i det här sammanhanget. Vi kan då frigöra oss från vår fysiska kropp, oss själva och från våra psykiska begränsningar och skapa en ny identitet. Det som händer din avatar i den virtuella världen kan påverka ditt verkliga jag som i filmen avatar, men dock inte i direkt samma fysiska mening som i filmen. En stor skillnad är att vi oftast inte kan använda vår känsel, smak och luktsinne, samt att inte har direkt fysisk kontakt med andra människor och varelser. I viss mån kan vi använda tekniskutrustning för att förstärka upplevelsen av dessa företeelser, men detta är inget som alla användare har tillgång till. Många människor identifierar sig med sin spel karaktär. Avataren kan påverka användarens humör och synsätt även i den verkliga världen. I Virtuella världar förekommer faror av olika slag och vår identitet och personliga säkerhet utnyttjas av människor som vill tjäna pengar på vårt behov att kommunicera. Forskare pekar på att de vidgade horisonter som skapas, ger oss chansen att utforska vem vi är, samtidigt som de bidrar till att upplösa vårt jag, vår identitet. Kan spelen liknas vid en religion? I den forskning jag studerat så verkar argumenten stanna vid att det enbart är möjligt att tro på skapelsehistorierna och religionerna inne i själva spelen i sig. På frågan om huruvida spelen är en religion eller inte så stannar diskursen på att de mer är en ersättning för religion eller ett komplement, som kan ge oss svar på andliga och identitets frågor. Jag vill dock påpeka, eller hävda att det är möjligt för människan att anamma en religion eller religiösa traditioner som återfinns i spelen. Jag tror även ett spel mycket väl skulle kunna bli en religion i sig, dock tycks spelen jag studerat inte vara det, fastän de uppfyller en del av de utmärkande kriterierna, som kategoriserar vår uppfattning av en religion. De tycks mera upplevas som en religion, då deras innehåll nästintill dyrkas av användarna. Vilka likheter och skillnader, förekommer i skapelsemyterna jag studerat och vilka religiösa föreställningar finns i skapelsemyterna? Hur ser världsbilden, gudsbilden ut? Jag har kommit fram till att det förekommer flera likheter och skillnader i Final Fantasy Xi och World of Warcrafts skapelsemyter samt mellan spelen. Båda spelen har en skapelsemyt, men den i World of Warcraft är mer omfattande. Final Fantasy XI bygger på en skapelsemyt om att en ras som förargade gudarna genom att vara väldigt oförskämd, genom att bygga en väg till himmelsporten. I World of Warcraft får man veta att Titanerna uppstod för att skapa stabilitet i världarna som fanns, samt att de sänder Sargeras för att försvara världarna då problem uppstår. World of Warcraft ger olika svar på universum skapades, medans man i Final fantasy inte får information om detta. I ffxi förekommer det både kvinnliga och manliga gudar och en tro på högre makter. I wow får man inte veta så mycket om det är kvinnliga eller manliga gudar, i ffxi nedsteg en forntida ras från gudarna till planeten. Detta kan liknas vid Titanerna som är en mäktig ras i wow. I ffxi bryter den nedstigna rasen mot reglerna genom att försöka bygga en väg till himlen, de blir då bestraffade liksom Sargeras som bryter mot Titanernas uppgifter i wow. Skillnaden är att Sargeras till en början går utan straff, medans de forntida rasen i ffxi straffas. Det är till min fascination att det förekommer både myter, magi och olika slags ritualer i båda World of Warcraft och Final Fantasy XI. Högtider firas med rituella inslag och nya slags ceremonier och ritualer verkar formas online. Final Fantasy XI och World of Warcraft består av två helt olika världar, men utvecklingen av dessa upphör aldrig, de är i ständig förändring Världarna är influerad av många olika källor och tillexempel framträder olika myter. De talas även om olika dimensioner som Nederländerna och undervärlden i wow, i ffxi får man inte veta något om andra världar utanför Vana´diel men i wow så finns det ett helt universum med andra planeter. De spel jag har studerat fyller i sig ett behov hos människor som söker efter religion och gemenskap. Avataren innehar en central roll och dess utveckling. Final Fantasy XI och World of Warcraft är bara två utav flera dataspel som är försöker att vara så verklighetstrogna som möjligt, för att efterlikna verkligheten och locka flera användare. En del människor vill inte längre skilja på virtuella världar som verkliga eller inte, utan de anser att de är en förlängning av verkligheten.

No description available.

No description available.

Detta är en kvalitativ analys där syftet är att undersöka några utvalda kapitel från två religionsdidaktiska böcker, Interkulturell religionsdidaktik – Utmaningar och möjligheter och Religionsdidaktik – mångfald, livsfrågor och etik i skolan. Fokus kommer läggas på ett jämförande. Hur litteraturen framställer att pedagoger ska arbeta för att skapa en bra lärmiljö i de multikulturella klassrummen utifrån ett interkulturellt pedagogiskt förhållningssätt. Arbetet fokuserar också på den problematik och de svårigheter pedagoger ställs inför i det multikulturella klassrummet. Idén till uppsatsämnet kommer från egna uppfattningar och erfarenheter som yrkesverksamma inom skolan. Skolvärlden i sin tur påverkas av det svenska samhället som numera består av en ökad kulturell mångfald. Resultat visar att viljan generellt finns hos pedagoger i arbetet med den interkulturella pedagogiken men att de vetenskapligt prövade metoderna och verktygen saknas. Den valda litteraturen är rekommenderad av Skolverket att vända sig till gällande denna fråga och ses därför som ett relevant val av litteratur till uppsatsens utgångspunkt. Resultatet av arbetets kvalitativa analys visar att pedagoger utifrån bästa förmåga söker efter fungerande verktyg och modeller gentemot det interkulturella pedagogiska tänkandet. Avsaknad av säkerställd forskning är ett faktum, vilket försvårar pedagogers uppdrag då tydliga riktlinjer saknas.

I denna uppsats kommer den muslimska kvinnans ställning i religionsundervisningens läromedel i gymnasieskolans att granskas ur ett genusperspektiv. För att studera detta kommer den generella bilden av kvinnans status som troende muslim i det svenska samhället att belysas. Även den negativa bilden som media ger när det kommer till muslimer har påverkat islamofobi i samhället, vilket har en betydelse i skolans miljö när det kommer till undervisning i religionskunskap. Skolans uppgift är att undervisa eleven med en tolerant och demokratisk syn. Fokus är att bredda förståelsen när det kommer till genusforskning och varför skolmaterial fortfarande representerar kvinnan som underordnad. Frågeställningarna som uppsatsen utgår ifrån är hur den muslimska kvinnan framställs i kapitlet islam samt om islamkapitlen uppnår styrdokumentens mål gällande jämställdhet. Analysen i uppsatsen baseras på en enkätundersökning och en läromedelsanalys ur ett genusperspektiv där vi analyserar tre aktuella läromedel i religionsundervisningen 1 på utvalda gymnasieskolor i Sverige. Syftet med läromedelsanalysen är att undersöka hur läromedlen uppnår styrdokumentens jämställdhetsmål. För att få en förståelse om jämställdhetsmålet i skolan samt en syn på hur läraren arbetar med jämställdhet i undervisningen har vi gjort en anonym kvalitativ intervjufrågeställning till ett flertal religionslärare på gymnasienivå. Den valda metoden i uppsatsen är en kvalitativ innehållsanalys där metoden diskursanalys används för att i textinnehållets språkanvändning studera hur kvinnan framställs.   Analysen visar utifrån enkätundersökningen att begreppet jämställdhet är ett svårarbetat område. Utifrån läromedelsanalysen visar det sig att litteraturmaterialet inte följer styrdokumentets mål samt att textinnehållet utgår från en mansnorm där kvinnan framställs som underordnad. För att litteraturen ska uppnå skolans jämställdhetsmål behöver läromedelsförfattarna ha ett könsneutralt språk och en genusmedvetenhet.

The aim of the study was to investigate how teachers conduct their teaching of the subject matter religion and science within Swedish religious studies in upper secondary school. The study was a qualitative interview study. Seven teachers were interviewed to examine how they work with the subject matter and what kind of materials they use to reach the aim, as it is written in the curriculum. How teachers handle their own neutrality within the subject matter was also of interest. The curriculum states that how religion and science relate to each other, and more specifically, different ways they can relate to each other, is to be included. Therefore, Barbours theory of how religion and science relate to each other was used to determinate which different relations teachers claim to include in their teaching. The results show that teachers work with the subject matter in various ways and include a variation of ways to relate religion and science. The teachers stated that most of their students had a view of religion and science being in conflict, due to this, teachers aimed at broadening their views and showing that other relations are possible. The results show that this aim is not achieved as the teachers fail to problematize the different ways of relating science and religion consistently. The teachers’ own views on how religion and science relate to each other influence the teaching and learning.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur elevintresset ser ut inför ämnet religionskunskap, hur religionslärare arbetar med att främja elevmotivation inför ämnet religionskunskap samt att undersöka vilka strategier religionslärare använder i sin religionskunskapsundervisning. Frågeställningarna som ligger till grund för arbetet är som följande: hur upplever religionslärare att elevmotivation och intresse ser ut inför ämnet religionskunskap? Hur arbetar religionslärare med att främja elevmotivation i en klassrumskontext? Vilka strategier använder religionslärare i sin religionsundervisning? Anledningen bakom detta examensarbetes syfte är att vi som författare under genomförda verksamhetsförlagda utbildningsperioder upplevt att det har funnits ett bristande engagemang hos elever för religionskunskap vilket blivit tydligt under lektionstid samt genom läsning av tidigare didaktiska diskussioner kring ämnet. Uppsatsens teoretiska ansats är lagd utifrån läroplansteorin och dess tredje läroplanskod vilken behandlar ”… studier av vad som sker i klassrummet där den praktiska undervisningen utifrån en viss läroplan tar form.” (Wahlström 2016, s. 28). Examensarbetets metod består av kvalitativa och kvantitativa enkätutskick och intervjuer. Enkätutskicken genererade 20 svar från lärarrespondenter och det utfördes två intervjuer med yrkesaktiva lärare. Resultaten från både enkätutskicken och intervjuerna visar att det bristande intresse som vi uppfattade som problematiskt inte längre är fallet, enligt majoriteten av lärarrespondenterna är intresset för religionskunskapen relativt stor. Därutöver menar lärarrespondenterna att det fortfarande krävs arbete med elevmotivation och att de strategier som används skiftar mellan klasser och lärare.

After the end of World War II, so-called New Religious Movements (NRM) emerged as branches of the traditional religions. These NRM’s are characterized by new ways of forming belief systems and has traditions that are different from the conventional religions. The main purpose of this study was to investigate and study how the Korean founder Sun Myung Moon of the NRM, Family Federation of World Peace and Unification, depict and portray the two genders in his proclamations about human salvation. In addition, the study applied a gender theoretical framework, in order to interpret Moon’s depiction of how gender is described in relation to his doctrine of salvation. What emerge along the course of study was that the path to salvation, depicted in reverent Moon’s enunciations, was the faith in Jesus and the relationship between the man and woman. The study also illustrated that the elimination of evil, such as Satan and the ideology of communism, is the foundation to establish the Kingdom of Heaven on Earth. In conclusion, the salvation of mankind is fulfilled through reverent Moon, as the second Messiah, through the marriage and the reproduction of sinless children. In summary, reverent Moon’s proclamations in his theology, often advocate and encourage the traditional gender roles. Moreover, the theoretical framework visualizes that Moon, in his theology, is depicting a dichotomy and hierarchy among the genders and thereby embraces a conservative view of gender roles. The didactic relevance of this study is the importance to illustrate gender perspective and gender roles within the teaching of religion. That is because it may counteract stereotypical perceptions among students.

This study examines the representation of Islam and Muslims in religious education textbooks from the years 2012–2015 used in the Swedish schools, for upper secondary school students at the introductory level. Six textbooks are analysed by applying islamologist, Jonas Otterbeck’s seven categories for textbook analysis (2004). The study shows that the analysed textbooks can successfully be criticized using the framework, some changes and improvements from earlier studies are noted and discussed. However, the central criticism raised causes concern for the representation of Islam and Muslims in the Swedish classroom in terms of exclusion and prejudice. Therefore, the study highlights the necessity for continual textbook assessment by religious education teachers.