Många undersökningar har behandlat hur islamundervisning går till i gymnasieskolan, bland annat Kjell Härenstams bok Skolboksislam. Ingen jag har kommit i kontakt med hittills har tagit upp frågan om hur lärare i religion tar upp religions- och kulturmöten, då i synnerhet krigen i Afghanistan och Irak. Mina frågeställningar är således följande: Hur har lärare i religion på gymnasiet tagit upp krigen i Afghanistan och Irak? Var har de hämtat sin information och hur har de bedömt den källkritiskt?

Jag hävdar att religionsundervisningen för ungefär tre decennier sedan var mindre öppen för flera religioner, till skillnad från dagens religionsundervisning på grundskolan. Därför är mitt syfte att undersöka om religionsundervisningen förr var lika öppen för andra religioner som dagens undervisning är och dessutom försöka få några åsikter om framtidens undervisning. För att besvara mitt syfte använder jag följande frågeställningar: Hur såg religionsundervisningen ut för tre decennier sedan? Hur ser religionsundervisningen ut i dag? Vad låg/ligger fokus på i undervisningen? Hur såg/ser lärarna på läroplanerna? Hur kan religionsundervisningen komma att se ut i framtiden?

Huvudsyftet med denna uppsats är att finna de huvudsakliga orsakerna bakom uppkomsten och framväxten av den moderna islamiska fundamentalismen i länderna Iran och Afghanistan. Jag kommer att arbeta utifrån tesen att denna extrema form av religiositet främst är ett politiskt och socialt fenomen snarare än ett religiöst.

Why was there a strong reaction from Islamist MPs about the Americanisation of education in Kuwaiti schools? Which parts of the textbooks were being questioned and which arguments were used? Could there be any reasons to delete particular phrases in textbooks, which may seem to offend people of certain religious denominations? Kuwait as a state has been in earlier conflicts with Iraq, which has led to some Islamists not being in favour of Kuwait, getting support from the USA. The Islamists in these Arab states imply that the war between Kuwait and Iraq was a direct punishment from Allah as Kuwaitis were in close contacts with USA. That USA supported the Kuwaitis in the battle against Iraq is still an irritation subject for some Arab states. At this juncture, I would like the reader to put into consideration that the books in question are written in Arabic hence, the difficulty in translation without an Arabic translator, has made it impossible to use them for this study. Both the verses and the books that are in question were difficult to get hold of. It is therefore difficult to give a vivid description of what it contained for this thesis. My try to get hold of them has been to no results. However, I will continue trying and hopefully get hold of a translated version of them. To summarise the whole issue in a nutshell one can say that the ministry of education said that USA were not pressuring them to make any changes in textbooks which could for that reason be a so-called Americanisation of Education.

Abstract The purpose of this paper is to examine how the religious education is implemented in junior and grammar school. As a base for my examination I used two private schools and two municipal schools. My main goal was to get a better view of the content of the education, the treatment of the students and the conditions for the students to get a greater understanding and respect for others’ religious beliefs and opinions through education. To reach this goal I did interviews and field studies which means that the paper has a qualitative approach. The examination showed clearly that the private schools spend a lot more education time on their respective religions while the municipal schools have a more comprehensive education. Regarding the treatment of the students I could not find any differences since all of the schools gave the students space to express their opinions and thoughts. However there are clear differences when it comes to understand others’ opinions and respect other people’s religious views, since the students in the private schools only meet students with the same religion and views; they do not meet other students who do not share their thoughts.

The purpose of this essay has been to identify a couple of different factors that matter when a teacher chooses method and raw material for teaching his students. The person interviewed is a man, whose lesson I also observed. The result shows that there are several factors of great importance for his choice. My conclusion of this is that this teacher’s choice depends on the school as institution with all the people that operate there, the composition of the students and the school’s curriculum, but this teacher’s pedagogical basic view also has a great importance for his teaching.

Abstract The purpose with this essay is to present a picture of the changes in religious education in Sweden, and to make comparisons between Denmark’s and the USA’s model about teaching in religion. I have consequently described the historical development, with the beginning of the establishement of the public school, inte the year of 1842. 1919, a new document about the religious education was released, wich result in some major changes. This was in a time were the debate about religion and the Lutheran State Church of Sweden authority was an issue. The result was, among others, the abolition of the catechism as an educational material and the teaching of religion was given a considerable reduced amount of hours and the teaching was now supposed to be non-confessional. Then, in the 1960:s even more changes was about, and the teaching of religion was now supposed to share the teacher and the hours with three other subjects. This was in a time when christianity and religion over all had come in to question. Objectivity was the leading word in this new curriculum. In the USA there is no curriculum for teaching religion in the public school, a desicion characterized with the ideology of the religious neutral state. In Denmark there is religious teaching, with a strong emphasis on christianity.

No description available.

The aim for this essay is to investigate the importance of studying religion in an upper secondary school in Närke county, this is done by distribution of a questionnaire. The importance is studied both on the individual level and on the societal level. The result shows that although the students do not have a big interest in religious studies still the subject has an importance on both an individual and a society level.

Uppsatsens syfte är att undersöka orientalistiska tendenser i religionsläroböckerna som används på gymnasieskolorna i centrala Örebro. Edward Saids bok Orientalism är grunden till de fyra hypoteser som utgör undersökningens centrum. Dessa hypoteser berör vi- och dem- inställningen i böckerna, maktspelet mellan öst och väst, västs tankar om islam som outvecklad, oförutsägbar och farlig och synen på islam och muslimer som en grupp. Metoden i undersökningen är ett litteraturstudium av de aktuella religionsläroböckerna, av Kjell Härenstams och Jonas Otterbecks tidigare forskning och av övrig litteratur vilken är relevant för undersökningen. Undersökningens fokus ligger på vilka orientalistiska tendenser som finns i läroböckerna i beskrivningen av islam och dessa ställs mot både Lpf 94 och Kursplanen för religionskunskap. Vid undersökningens genomförande uppmärksammades exempel från alla fyra hypoteser. Dessa visade sig framför allt i en del ordval och formuleringar som många gånger inte upplevdes som objektiva beskrivningar av islam och som ibland även presenterade motsägande information om religionen. Kjell Härenstam är den som tidigare har forskat mest kring det han kallar för ”skolboks-islam” och utgör därför den litteratur som användes i en jämförande analys av resultatet i denna undersökning. Många av Härenstams observationer hittades även i dessa läroböcker med några få undantag. En del av den problematisering som Härenstam efterlyste gick dock att hitta i några av läroböckerna vilket visar på en positiv utveckling även om mycket orientalism fortfarande är utbredd. Lärarnas uppgift att lära eleverna se kritiskt på informationen i läroböckerna blir avgörande för hur de i framtiden kommer att se på islam och muslimer. En grundlig undersökning av läroböckernas texter innan de används i klassrummet är att föredra samt att informera elever om att det de läser om islam inte går att applicera på alla muslimer. Nyckelord: Orientalism, islam, religionskunskapsläroböcker, gymnasiet