<p>Globaliseringen innebär möjligheter för företag att verka på en större marknad, men detta innebär också att organisationen blir mer utspridd och svårkontrollerad. Ett ökat fokus på kunskap som resurs för att skapa konkurrensfördelar samt att använda expatriering som ett verktyg för hantering av den utspridda organisationen har lett fram till valet av syfte med denna uppsats. Vi vill utifrån vår modell över hur repatrioters kunskap kan överföras och bidra till organisationens utveckling, beskriva och analysera hur företag idag tar tillvara på repatrioters kunskap. Vi har valt att göra vår undersökning på företag noterade på Stockholmsbörsen som använder sig av expatriering utanför Norden.</p><p>Som grund för vår modell ligger teori om den kunskap repatrioter införskaffar under utlandstjänstgöring, hur kunskap kan överföras samt hur den kan utveckla organisationen och stärka dess konkurrenskraft. Utifrån vår modell har vi sedan skapat ett frågeformulär som ligger till grund för vår empiri. Frågeformuläret besvarades av 18 företag och resultatet visar att respondenterna överlag anser att repatrioters kunskaper gynnar organisationen samt att den bidrar till en stärkt konkurrenskraft. Trots detta är det enbart 3 av de 18 företagen som har en formell strategi för kunskapsöverföring vid repatriering. Ett flertal av företagen använder sig däremot av informella metoder, då främst genom personifierad kunskapsöverföring. Detta kommer dock troligtvis att ändras då många av företagen uppgett att de inom de närmsta fem åren med stor sannolikhet kommer att utveckla en strategi för kunskapsöverföring vid repatriering. Behovet av en bättre genomarbetad strategi tycks komma av en framtida utökad användning av expatriering inom organisationen.</p>

Globaliseringen innebär möjligheter för företag att verka på en större marknad, men detta innebär också att organisationen blir mer utspridd och svårkontrollerad. Ett ökat fokus på kunskap som resurs för att skapa konkurrensfördelar samt att använda expatriering som ett verktyg för hantering av den utspridda organisationen har lett fram till valet av syfte med denna uppsats. Vi vill utifrån vår modell över hur repatrioters kunskap kan överföras och bidra till organisationens utveckling, beskriva och analysera hur företag idag tar tillvara på repatrioters kunskap. Vi har valt att göra vår undersökning på företag noterade på Stockholmsbörsen som använder sig av expatriering utanför Norden. Som grund för vår modell ligger teori om den kunskap repatrioter införskaffar under utlandstjänstgöring, hur kunskap kan överföras samt hur den kan utveckla organisationen och stärka dess konkurrenskraft. Utifrån vår modell har vi sedan skapat ett frågeformulär som ligger till grund för vår empiri. Frågeformuläret besvarades av 18 företag och resultatet visar att respondenterna överlag anser att repatrioters kunskaper gynnar organisationen samt att den bidrar till en stärkt konkurrenskraft. Trots detta är det enbart 3 av de 18 företagen som har en formell strategi för kunskapsöverföring vid repatriering. Ett flertal av företagen använder sig däremot av informella metoder, då främst genom personifierad kunskapsöverföring. Detta kommer dock troligtvis att ändras då många av företagen uppgett att de inom de närmsta fem åren med stor sannolikhet kommer att utveckla en strategi för kunskapsöverföring vid repatriering. Behovet av en bättre genomarbetad strategi tycks komma av en framtida utökad användning av expatriering inom organisationen.

Forskning visar att internationella organisationer har bristande insikt om hur repatriaters internationella kunskap bör överföras till organisationen vid återvändandet. Om repatriaterna lämnar organisationen vid återvändandet riskerar organisationen att förlora värdefull kunskap och global konkurrenskraft. Det är därför viktigt för internationella organisationer att de är mottaliga för kunskapen och att de motiverar repatriaterna att stanna kvar inom organisationen och att dela med sig av den internationella kunskapen. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kunskapsöverföring vid repatriering ser ut inom SEB. Nio kvalitativa intervjuer har genomförts med anställda inom SEB. Intervjuresultaten har sedan analyserats med hjälp av en analysmodell innehållandes uppsatsens teoretiska ramverk. Intervjuresultaten visar att SEB inte helt och hållet tar till vara på repatriaternas internationella kunskap. Repatriaterna tycks vara mer motiverade att dela med sig av kunskapen än vad SEB är mottagliga för kunskapen. Samtliga repatriater var motiverade att stanna inom organisationen efter sitt återvändande, trots att SEB varken erbjuder god support eller attraktiva karriärerbjudanden till merparten av de intervjuade repatriaterna.

Internationella forskare har genom åren försökt få praktiker att inse hur mycket som finns att vinna på en tydlig och effektiv repatrieringsprocess, men få företag världen över verkar ha tagit fasta på råden och problemet med repatriater som inte känner sig uppskattade eller inte får tillräckligt stöd och slutar i bolagen är fortfarande aktuellt. Att undersöka om och hur de verktyg som tagits fram för att effektivisera repatrieringen används i multinationella bolag ger en djupare förståelse för repatrieringsprocessen och hur den nyttjas. Studiens syfte är att, genom intervjuer med hemkomna expatriater och ansvariga på personalavdelningen, utforska och beskriva repatrieringsprocessen på Ericsson ur ett organisations- och individperspektiv samt undersöka hur effektiv den processen är. Ericsson använder, trots sitt stora nyttjande av expatriater, ytterst få verktyg för att effektivisera hemkomsten. Studien visar också att det finns en rad verktyg som kan användas för att skapa en smidig och mer effektiv repatriering för både organisation och individ, men att varje företag måste välja ut de som passar verksamheten bäst och satsa på att ge det stöd som tas emot av de anställda.

The purpose of this paper is to examine the issue on how ancient human remains are or should be handled and dealt with from an ethical and archaeological perspective. This management has previously been based on what we today call racial biology, which shows how these issues have been neglected and assumed less worthy when it comes to how to treat indigenous people. In museums, archives, universities and medical institutions there are currently bone materials that science and indigenous people claim ownership of in different ways. Indigenous people believe that their ancestors have the right to rest in peace while science deems that human remains should be observed in order to preserve the past and monitor the future with the help of prehistoric knowledge. For a deeper understanding of how reburials and repatriation works, three case studies are presented. Two of these case studies are completed reburials, and the third case study is an ongoing process since 1949. In this paper a hermeneutic approach which is used to explain why human remains are the key to future studies, without involving our personal opinions.

No description available.

<p>Kina är en enorm marknad med stora möjligheter och intresset för produktion och försäljning i landet är stort hos svenska företag. En etablering är dock inte helt problemfri då företagen möts av stora skillnader inom kultur, politik och ekonomi. För att övervinna de problem som skillnaderna innebär kan företaget använda sig av expatriering och därmed skaffa sig kunskaper om landet. Vid repatriering kan expatriotens införskaffade kunskaper om Kina överföras och användas i företaget. Görs dessa kunskaper tillgängliga för andra ökar den internationella kompetensen i hela företaget och det kan bli mer konkurrenskraftigt.</p><p>Vi vill i uppsatsen undersöka vilka typer av kunskaper som repatrioter, med erfarenhet från Kina, kan bidra med till svenska företag så att samarbetet med Kina förbättras och effektiviseras. Vi vill även undersöka om företagen använder sig av strategier för att tillvarata repatrioternas kunskaper. I teoriavsnittet presenterar vi olika typer av kunskaper som repatrioterna kan tillskansa sig och hur dess karaktär påverkar val av överföringsstrategi. Utav befintliga teorier har vi skapat en modell som förklarar hur kunskaperna överförs och kan göras tillgängliga för andra. Genom intervjuer med personer som arbetat i Kina under en längre tid har vi för avsikt att uppnå vårt syfte.</p><p>Vi har funnit att repatrioterna har införskaffat kunskaper under sin tid utomlands och att dessa kan göra att företagets samarbete med Kina kan förbättras och effektiviseras. Intervjupersonerna anser sig ha kunskaper som skulle kunna leda till förbättrad kommunikation och färre missförstånd. Deras kunskaper om den kinesiska kulturen och förståelse för betydelsen av etablerade relationer kan tillsammans med den personliga och arbetsmässiga utvecklingen vara företaget till nytta. Ett problem är dock att ingen av repatrioterna anser att deras företag har strategier för att utnyttja deras kunskaper och att flertalet företag inte ser de fördelarna som dessa skulle kunna generera. Möjligheten till kunskapsöverföring och bättre effektivitet tillvaratas inte och därmed får företagen inte ut maximalt av investeringen.</p>

Kina är en enorm marknad med stora möjligheter och intresset för produktion och försäljning i landet är stort hos svenska företag. En etablering är dock inte helt problemfri då företagen möts av stora skillnader inom kultur, politik och ekonomi. För att övervinna de problem som skillnaderna innebär kan företaget använda sig av expatriering och därmed skaffa sig kunskaper om landet. Vid repatriering kan expatriotens införskaffade kunskaper om Kina överföras och användas i företaget. Görs dessa kunskaper tillgängliga för andra ökar den internationella kompetensen i hela företaget och det kan bli mer konkurrenskraftigt. Vi vill i uppsatsen undersöka vilka typer av kunskaper som repatrioter, med erfarenhet från Kina, kan bidra med till svenska företag så att samarbetet med Kina förbättras och effektiviseras. Vi vill även undersöka om företagen använder sig av strategier för att tillvarata repatrioternas kunskaper. I teoriavsnittet presenterar vi olika typer av kunskaper som repatrioterna kan tillskansa sig och hur dess karaktär påverkar val av överföringsstrategi. Utav befintliga teorier har vi skapat en modell som förklarar hur kunskaperna överförs och kan göras tillgängliga för andra. Genom intervjuer med personer som arbetat i Kina under en längre tid har vi för avsikt att uppnå vårt syfte. Vi har funnit att repatrioterna har införskaffat kunskaper under sin tid utomlands och att dessa kan göra att företagets samarbete med Kina kan förbättras och effektiviseras. Intervjupersonerna anser sig ha kunskaper som skulle kunna leda till förbättrad kommunikation och färre missförstånd. Deras kunskaper om den kinesiska kulturen och förståelse för betydelsen av etablerade relationer kan tillsammans med den personliga och arbetsmässiga utvecklingen vara företaget till nytta. Ett problem är dock att ingen av repatrioterna anser att deras företag har strategier för att utnyttja deras kunskaper och att flertalet företag inte ser de fördelarna som dessa skulle kunna generera. Möjligheten till kunskapsöverföring och bättre effektivitet tillvaratas inte och därmed får företagen inte ut maximalt av investeringen.

Repatriering är den process då en expatriat återvänder till hemlandet efter avslutat internationellt uppdrag och har fångat såväl praktikers som akademikers intresse. Denna uppsats är en litteraturstudie kring hur problematik kring repatriering har diskuterats i fyra högt rankade tidskrifter under de senaste 20 åren. Syftet med studien är att kritiskt undersöka utvecklingen av forskningen kring repatriering för att skapa en djupare förståelse kring detta framväxande ämnesområde. I vår textanalys identifierar vi sex teman med olika perspektiv på problematiken kring repatriering som var och ett behandlas i uppsatsen. Slutsatsen är att temana kan utvecklas genom att undersöka nya kontexter och metodval och på så sätt skapa en ökad förståelse kring komplexiteten kring reptriering.

No description available.