Bakgrund: Forskning visar att valet av födelseplats har betydelse för kvinnans förlossningsupplevelse. Hemförlossning vid en lågriskgraviditet är ett säkert alternativ till att föda på sjukhus dock är intresset för hemförlossning låg i Sverige. För att kvinnor ska kunna göra ett aktivt val krävs en medvetenhet om de alternativ som finns. Författarna ställer sig frågande till om kvinnor i Sverige vet om att hemförlossning existerar. Syfte: Att belysa kvinnors kunskap och förståelse för hemförlossning i Sverige. Metod: Nitton kvinnor har fått besvara en frågeguide om hemförlossning. Svaren analyserades med en kvalitativ hermeneutisk textanalys. Resultat: Kunskapen om hemförlossning har visat sig variera. I resultatet framkommer 4 huvudteman och 8 underteman. Huvudteman består av ”Kvinnors intresse för hemförlossning varierar”, ”Informationens betydelse för beslutstagande”, ”Hinder för hemförlossning i Sverige” och ”Hemförlossning som en rättighet”. Konklusion:Studien påvisar att det finns en risk att kvinnor inte känner till att hemförlossningen existerar. Det påvisar även större hinder för möjligheten att göra ett aktivt val av födelseplats samt att genomgå en hemförlossning. / Background: Research shows that the choice of place of birth is important for the woman's birth experience. Home birth in a low-risk pregnancy is a safe alternative to giving birth in a hospital, however, interest in home birth is low in Sweden. In order for women to be able to make an active choice, an awareness of the alternatives available is required. The authors ask themselves whether women in Sweden know that home birth exists. Aim: To shed light on women's knowledge and understanding of home birth in Sweden. Aim: To shed light on women's knowledge and understanding of home birth in Sweden. Method: Questionguide analyzed with a qualitative hermeneutic text analysis. Results: Knowledge about home birth has been shown to vary. The result shows 4 main themes and 8 sub-themes. The main themes consist of "Women's interest in home birth varies", "The importance of information for decision-making", "Obstacles to home birth in Sweden" and "Home birth as a right".Conclusion: The study shows that there is risk that women do not know that homebirth exists. It also shows greater obstacles to the possibility of making an active choice of place of birth and undergoing a homebirth.

Bakgrund: Nollseparation har ingen tydlig definition och tycks vara ett relativt nytt begrepp som används inom förlossnings- och eftervården. Det framgår tydliga riktlinjer om att barnet ska ligga hud mot hud med sin moder efter förlossningen. Men i vissa fall separeras modern och barnet av olika anledningar. Barnmorskan har en central roll i vården av nyförlösta kvinnor och deras nyfödda barn.Syfte: Syftet med studien var att analysera och definiera begreppet nollseparation mellan förälder och nyfött barn ur ett barnmorskeperspektiv.Metod: En begreppsanalys baserad på en hybridmodell. Hybridmodellen är uppdelad i en teoretisk fas med litteratursökning, en fältstudiefas baserad på intervjuer av sex kliniskt verksamma barnmorskor samt en sammanfattande syntetiseringsfas.Resultat: Nollseparation är likställt med; hud mot hud-kontakt, att alltid ha en förälder närvarande, att familjen ska få vara tillsammans samt att samarbete mellan olika vårdinstanser för att bedriva samvård krävs för att upprätthålla nollseparationen. Barnmorskan får en betydelsefull nyckelfunktion i upprätthållandet av nollseparation.Slutsats: Nollseparation är ett paraplybegrepp som involverar hud mot hud-kontakt, förälders närvaro, att familjen ska få vara tillsammans, att det ska finnas en fungerande samvård mellan olika instanser samt att det ingår i barnmorskans arbetsuppgifter att främja nollseparation.Klinisk tillämpbarhet: Resultatet från detta examensarbete kan komma till nytta inom förlossnings- och eftervården, men kompetensen behöver även ökas inom andra instanser i sjukvården som kan komma i kontakt med nyfödda barn och deras föräldrar. / Background: Zero-separation has no distinct definition and appears to be a relatively new concept used in delivery- and postpartum care. There are obvious guidelines that the child should be skin-to-skin with the mother after birth. But in some cases the mother and child are separated for different reasons. The midwife has a central part in the care of emergent mothers’ and their newborn children.Aim: The aim in this study was to analyze and define the concept of zero-separation between parent and infant from a midwifes’ perspective.Method: A concept analysis based on a hybridmodel. The hybrilmodel is divided into a theoretical phase with literature search, a field study phase based on interviews with six clinically active midwives and a summary synthesis phase.Results: Zero-separation is equated with; skin-to-skin, always have a parent present, the family being together always and that couplet care is needed to maintain zero-separation. The midwife has a significant keyrole in maintaining zero-separation. Conclusion: Zero-separation is an umbrellaconcept which involves skin-to-skin, parental presence, that the family should be allowed to be together, a functioning couplet care between different instances and that maintaining zero-separation is a part of the midwifes’ assignments.Clinical application: The results from this study can be useful in delivery- and aftercare, but the competence needs to be increased in other instances in healthcare that may come in contact with newborn children and their parents.

ABSTRACT:  Background: Women’s mental illness can have a negative impact on the woman’s relationship with both children and partners, which means that the woman is the focus when it comes to maternity care. The mental health and well-being of the woman’s partner is also affected by the woman’s mental well-being. There is not much research on how midwives can work in a professional manner to prevent negative experiences in the woman’s partner. It is the midwifes responsibility to identify which risk and health related factors can affect men’s mental health in order to timely initiate the right efforts, which in turn makes it easy to bond in the new family. Aim: To illuminate male partners mental health during complicated pregnancy and childbirth and how they experience the professional support from midwives. Method: A literature study with a qualitative design was used. Thirteen scientific articles with a descriptive method were retrieved from the databases CINAHL, PsycInfo and PubMed. Qualitative content analysis was used to analyze the results of the articles after quality review. Results: As a result of the study two themes and eight subthemes emerged. The first theme was: Witnessing trauma, this theme has five subthemes. The second theme was: Lack of support from midwives and healthcare staff and has three subthemes. Conclusion: The study’s results showed that witnessing trauma has a negative impact on men’s well-being, mental health, relationships with both children and partners as well as future pregnancy short-and long-term. Good communication between midwives and male partners can improve their relationship, limit development and effects of psychological trauma, and reduce feelings of isolation. / SAMMANFATTNING  Bakgrund: Kvinnors psykiska ohälsa kan ha en negativ inverkan på kvinnans relation till både barn och partner, vilket gjort att kvinnan är i fokus när det gäller mödravård. Kvinnans partners psykiska hälsa och välbefinnande påverkas också av kvinnans psykiska mående. Det finns inte mycket forskning om hur barnmorskan kan arbeta på ett professionellt sätt för att förebygga negativa upplevelser hos kvinnans partner. Det är barnmorskans ansvar att identifiera vilka risk-och hälsorelaterade faktorer som kan påverka mäns psykiska hälsa. För att i tid sätta in rätt insatser, vilket i sin tur underlättar anknytningen i den nya familjen. Syftet: Att belysa manliga partners psykiska hälsa vid komplicerad graviditet och förlossning samt hur de upplever det professionella stödet från barnmorska. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ design användes. Tretton vetenskapliga artiklar med en beskrivande metod hämtades från databaserna CINAHL, PsycInfo och PubMed. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera artiklarnas resultat efter kvalitetsgranskning. Resultat: I studiens resultat framkom två teman och åtta subteman. Första teman var: Att bevittna trauma, detta tema har fem subteman. Den andra temat var: Brist på stöd från barnmorska och vårdpersonal och har tre subteman. Slutsats: Studiens resultat visade att bevittnat trauma har negativ påverkan på mäns välbefinnande, psykiska hälsa, relation med både barn och partner samt framtida graviditet kort-och långsiktigt. God kommunikation mellan barnmorska och manliga partners kan förbättra deras relation, begränsa utveckling och effekter av psykiskt trauma samt minska känslan av isolering.

This thesis research zeroes in on the role of doulas regarding prevention of obstetric violence by summarizing existing literature and providing first-hand insights from qualitative semi-structured interviews with three Austrian doulas, answering the question: What role do doulas play in the prevention of obstetric violence in Austria? The research and data analysis are based on the Birth Territory Theory with an intersectional perspective and the thesis aims at providing information on obstetric violence and the role that doulas play in its prevention. Currently this topic is hardly researched in Austria, even though globally one third of parturients experience violence while giving birth. The findings show that obstetric violence is present during childbirth in many forms in Austria on a regular basis and that intersectional dimensions such as education or age play a role in it. The role of doulas in theprevention of obstetric violence is diverse and includes inter alia raising awareness,being a witness, being a mediator between midwives and parturients, proposing options, and offering emotional support. Nevertheless, in Austria doulas are not allowed to intervene during birth and cannot eliminate obstetric violence by themselves. / Die vorliegende Masterarbeit setzt sich mit der Rolle von Doulas in der Prävention von Gewalt bei Geburten in Österreich auseinander. Durch drei qualitative Interviews mit österreichischen Doulas und einem Literature Review wurde folgende Forschungsfrage beantwortet: Welche Rolle spielen Doulas in der Prävention von Gewalt unter der Geburt in Österreich? Basierend auf der Birth Territory Theory und mit einem intersektionalen Blickwinkel zielt diese Masterarbeit darauf ab, Informationen über Gewalt unter der Geburt in Österreich bereitzustellen und die Rolle von Doulas in diesem Kontext zu beleuchten. Obwohl global rund ein Drittel aller Gebärenden Gewalt unter der Geburt erlebt, gibt es keine Daten und Statistiken zu der Lage in Österreich. Die Ergebnisse dieser Forschung zeigen, dass Gewalt in Kreißsälen in Österreich regelmäßig in verschiedenen Formen verzeichnet wird und dass dabei intersektionale Dimensionen wie Alter oder Bildungsstand der Gebärenden eine Rolle spielen. Die Forschungsergebnisse decken sich mit vergleichbaren Studien aus anderen Ländern und bieten erste Einblicke zu diesem Thema in Österreich.Doulas dürfen als nicht-medizinische Geburtsbegleiterinnen in Österreich weder in das Geburtsgeschehen eingreifen noch beraten, verfügen jedoch über zahlreiche Optionen, einen Beitrag zur Gewaltprävention zu leisten. Ihre Rolle beinhaltet die derZeugin, sie kann Mediatorin zwischen Hebamme und Gebärender sein und sie kann zusätzlich Optionen aufzeigen, emotionale Unterstützung anbieten und zurBewusstseinsbildung beitragen. Gewalt unter der Geburt kann trotz dieser Präventionsmaßnahmen durch Doulas jedoch nicht vollständig verhindert werden.

Background: Mental health (MH) has until recently been a neglected subject which is gradually being recognized from the governments worldwide. Although women are increasingly seeking for emotional support during the pregnancy period and the first year after birth, the main attention and studies remain focused on the medical aspects of those periods. leaving the various health policies and intervention plans addressing perinatal MH, insufficient and/or incomplete. Aim: This Scoping Review aims to present a worldwide Policy Mapping of the latest maternal mental health (MMH) policies from government agencies and major non-governmental organizations (NGOs), and a more in-depth view of recurrent influential factors across a few of the policies that acknowledge the MH of various vulnerable groups of women. Methodology: A Policy Mapping and a Scoping Review were chosen as the appropriate designs to present the percentage of countries that show awareness of MMH issues globally. A deductive Content Analysis identified recurrent categories in seven selected interrelated policies and provided a qualitative description of the findings. Results: The results of the quantitative research identified 103 countries that raise awareness on MMH in their latest policies, and 89 of them were from governmental sources. The study revealed 139 countries that had either no reachable data or did not address the issue in their policies. The Content Analysis of the seven selected policies identified a main category entitled ‘Influential socio-economic factors’ and two generic categories ‘Socio-cultural behaviors’ and ‘Socio-education inequalities’ with subcategories which highlight the family and individualism as both a strength and a burden for MMH. A holistic view of individuals in their specific context and the importance of speaking a common language is essential for appropriate mental healthcare. In low socio-economic groups more stigma and less identification of mental health issues is described. Conclusions: This study provides a global overview of the current awareness on MMH and supports world policy makers in strengthening the plans proposed on MMH issues. It sheds light on the need for contextualization and reflects the common needs and challenges for vulnerable groups of women. / Bakgrund: Psykisk hälsa har varit ett försummat område som kräver beslutsfattarnas uppmärksamhet. Under graviditet och första året postpartum söker kvinnor vård för sin emotionella och mentala status i allt högre grad. Sjudvårdspolitiskt prioriteras den somatiska vården framför den psykiska och hälsopolitiska interventioner för att förbättra den mental hälsan för intrapartum och efter förlossning, har visat sig vara otillräckliga. Syfte: Att presentera åtgärder som görs av beslutsfattare och frivilligorganisationer globalt för att förbättra mental hälsa under graviditet och postpartum. En kvantitativ policy-kartläggning kompletteras med en kvalitativ ansats som vidare beskriver faktorer för att stödja utsatta grupper. Metodologi: Med en kartläggning av policy-dokument presenteras andel länder där beslutsfattarna visar på medvetenhet om mental hälsa under graviditet och post partum. Via en Scoping Review identifieras de mest lämpliga metoderna för att stärka kvinnor mentala hälsa under graviditet och postpartum. Med kvalitativ analys identifierades en huvudkategori, generiska kategorier och sub-kategorier med kvalitativ innehållsanalys relaterat till syftet. Resultat: Resultatet från den kvantitativa undersökningen identifierade 103 länder som nämner mental hälsa under graviditet och post-partum i policy dokument, med 89 av dem var från andra källor. Undersökningen identifierade 139 länder som inte hade tillgängliga uppgifter om mental hälsa under graviditet och post-partum i policydokumenten. Den kvalitativa analysen som på ett djupare plan presenterade problemet mental hälsa under graviditet och post-partum visade i huvudkategorin hur inflytelserika socioekonomiska faktorer är för den mentala hälsan. De två generiska kategorierna beskriver ”Sociokulturella beteenden” och ”Sociala ojämlikheter i utbildningssatsningar”, med subkategorier som beskriver familjen, men även individualismen, som en tillgång och samtidigt en börda, för kvinnans mentala hälsa under graviditet och post partum. Ett holistiskt förhållningsätt till individen i individens specifika kontext och ett gemensamt språk var förslag till åtgärd för att erbjuda kvalitativ vård. I lägre socioekonomiska grupper var stigma och underdiagnostiserad mental hälsa identifierad. Dessa grupper är viktiga grupper att satsa resurser på. Slutsats: Denna studie ger en global översikt av den nuvarande situationen och kunskapsläget kring mental hälsa under graviditet och post-partum. Studien kan utgöra ett stöd för beslutsfattare att planera och ge stöd till interventioner och projekt. Studien belyser vikten av kontextrelaterade strategier och visar på gemensamma behov i utsatta grupper och pekar på utmaningar i olika länder.