Syfte med uppsatsen var att redogöra för hur individer som vuxit upp i familjer där en förälder missbrukat och/eller varit psykisk sjuk, beskriver sig själva i då och nutid, hemförhållanden och uppväxtförhållanden samt deras överlevnadsstrategier. Uppsatsen är av kvalitativ karaktär och utgörs av en innehållsanalys av tre biografier inom detta område. Genom att läsa tre biografier som belyser denna problematik samt med KASAM begreppen begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet och den dramaturgiska teorin har uppsatsen kunnat svara på frågeställningarna om hur individerna begriper sin barndom, hur har individerna hanterat sin barndomssituation samt om individerna kan se sin barndom som något bra. Uppsatsen har resulterat i förståelse för hur viktiga vuxna individer är för barn med sådan här problematik, samt hur viktigt det är att ha fritidsintressen. / The main purpose of this paper is to describe how individuals, who has grown up with parents who abused drugs or been mentally ill, describes themselves in the past as well as in the present, concerning their upbringing, home life, and their strategies of survival. The paper is qualitative in nature and consists of a content analysis of three biographies concerning this area. By reading these biographies that illustrates this problem and the concepts of KASAM; comprehensibility, manageability, meaningfulness and the dramaturgical theory, the paper has been able to explain how the individuals look back at their childhood, how they've been able to cope with it, and if they can see their childhood as a positive experience. The conclusions drawn from the paper are how important adult figures are in the life of these children and the importance of leisure activities.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att med hjälp av sociologiska teorier undersöka orsakerna till att maskrosbarn trots en destruktiv uppväxtmiljö kan utvecklas till socialt fungerande människor. Maskrosbarnen i denna studie har vuxit upp med missbruk och/eller psykisk sjukdom hos föräldrar i barndomen. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med fyra olika teman: det sociala arvet, skola och arbete, socialt nätverk samt hälsa och välmående. Vilket vi sedan analyserade med hjälp av de teoretiska tolkningsramarna, Antonovskys teori KASAM och Bourdieus teori om Klassreproduktion. Resultaten visade att förekomsten av trygghetspersoner i barndomen samt möjligheten att uppleva en annan familjedynamik och miljö än deras egen hemmiljö har påverkat dem positivt. Även deras avhållsamma inställning till alkohol och droger samt deras starka ansvarskänsla har påverkat deras totala sociala kapital positivt. / The purpose of this qualitative interview study was to research with the help of sociological theories the reasons why resilient children despite a destructive childhood can evolve to social functioning humans. Resilient children in this study have grown up with addiction and/or mental illness among parents in childhood. Data was collected by semi structured interviews with four different themes: the social heritage, education and work, social network and health and well-being. Which we analyzed with the help of the theoreticalframeworks, Antonovskys theory Salutogenesis and Bourdieus Reproduction theory. The results showed that the presence of safety figures in childhood as well as the opportunity to experience a different family dynamic and another environment than their own home environment has affected them positively. Even their abstinence approach to alcohol and drugs, and that they have a strong sense of responsibility has affected their overall social capital positively.

Our study aims to investigate whether resilient children share common factors that could explain them not following the expected course of development for said group. The study also sets out to explore which strategies resilient children implement in order to cope with their situation. The study is based on the following questions: How do resilient children describe their experiences from growing up with parents with substance abuse problems? What risk and protective factors do they mention in their biographies? We use the system theory and Goffman's dramaturgic perspective as analytical tools.  The system theory could help us see the family as a system, while Goffman's theory might help us understand how resilient children find different strategies, and why they implement these strategies, to hide their family problems. The results show that the most important factors with a positive effect on resilient children were: to have somebody else important in their lives, to have goals in life, to have a safe haven, to think independently and to develop a high level of independence early in life.

The purpose of this essay is to investigate how ethos and choice of persona are used for self-representation in the autobiography Kriget är slut (2010) by Morgan Alling. The essay uses theories of self-representation in accordance with Aristotle and Roger D. Cherry, among others. The method of the essay is a thorough close textual analysis, mainly in accordance with Stephen Browne's definitions. The result shows that Alling uses the persona to give a voice of narration and attitude to the story and that ethos is used to write narration convincingly.

<p>Studien syftade till att studera risk- och skyddsfaktorer som kan finnas i miljön när ett barn växer upp med en förälder med missbruksproblematik och/eller psykisk ohälsa. Studien var kvalitativ och data samlades in via åtta semistrukturerade intervjuer. Systemteori och anknytningsteori utgjorde den teoretiska tolkningsramen. Studien resulterade i åtta teman: relationen till föräldrar, relationen till syskon, viktiga personer, skola, fritidsaktiviteter, upprätthållandet av en fasad, känsloreaktioner samt överlevnadsstrategier. Dessa teman beskriver både risk- och skyddsfaktorer. Samtliga respondenter i studien växte upp med en eller båda föräldrarna med missbruksproblematik och/eller psykisk ohälsa. Resultatet visade att majoriteten troligtvis hade en bra anknytning till en av föräldrarna vilket fungerade som en skyddsfaktor, medan den "sjuka" föräldern utgjorde en riskfaktor. Flertalet av respondenterna berättade att de höll upp en fasad mot omgivningen och att endast ett fåtal utomstående släpptes in i familjehemligheten. En del uppgav att det var på grund av det dåliga bemötandet från omgivningen, vilket kunde bero på de rådande värderingar och normer som fanns i samhället under respondenternas uppväxt.</p> / <p>The research was aimed to study risk and protective factors that can be present in the environment when a child grows up with a parent with substance abuse and/or mental illness. The study was qualitative and data was collected through eight semi-structured interviews. Systems theory and attachment theory provided the theoretical framework of interpretation. The study resulted in eight themes: the relationship with parents, relationships with siblings, important people, school, recreational activities, maintaining a facade, emotional reactions and coping strategies. These themes represent both risk and protective factors. All respondents in the study grew up with one or both parents with substance abuse and/or mental illness. This result showed that the majority of the respondents probably had a good attachment to one of the parents which acted as a protective factor while the "sick" parent acted as a risk factor. The majority of respondents said they kept a facade towards the environment and only a few outsiders were allowed into the family secret. Some said it was because of the attitudes that excisted in the environment, which could be due to the predominating values and norms that existed in the society during the time when the respondents grew up.</p>

Studien syftade till att studera risk- och skyddsfaktorer som kan finnas i miljön när ett barn växer upp med en förälder med missbruksproblematik och/eller psykisk ohälsa. Studien var kvalitativ och data samlades in via åtta semistrukturerade intervjuer. Systemteori och anknytningsteori utgjorde den teoretiska tolkningsramen. Studien resulterade i åtta teman: relationen till föräldrar, relationen till syskon, viktiga personer, skola, fritidsaktiviteter, upprätthållandet av en fasad, känsloreaktioner samt överlevnadsstrategier. Dessa teman beskriver både risk- och skyddsfaktorer. Samtliga respondenter i studien växte upp med en eller båda föräldrarna med missbruksproblematik och/eller psykisk ohälsa. Resultatet visade att majoriteten troligtvis hade en bra anknytning till en av föräldrarna vilket fungerade som en skyddsfaktor, medan den "sjuka" föräldern utgjorde en riskfaktor. Flertalet av respondenterna berättade att de höll upp en fasad mot omgivningen och att endast ett fåtal utomstående släpptes in i familjehemligheten. En del uppgav att det var på grund av det dåliga bemötandet från omgivningen, vilket kunde bero på de rådande värderingar och normer som fanns i samhället under respondenternas uppväxt. / The research was aimed to study risk and protective factors that can be present in the environment when a child grows up with a parent with substance abuse and/or mental illness. The study was qualitative and data was collected through eight semi-structured interviews. Systems theory and attachment theory provided the theoretical framework of interpretation. The study resulted in eight themes: the relationship with parents, relationships with siblings, important people, school, recreational activities, maintaining a facade, emotional reactions and coping strategies. These themes represent both risk and protective factors. All respondents in the study grew up with one or both parents with substance abuse and/or mental illness. This result showed that the majority of the respondents probably had a good attachment to one of the parents which acted as a protective factor while the "sick" parent acted as a risk factor. The majority of respondents said they kept a facade towards the environment and only a few outsiders were allowed into the family secret. Some said it was because of the attitudes that excisted in the environment, which could be due to the predominating values and norms that existed in the society during the time when the respondents grew up.