Syftet med min empiriska studie är att undersöka några elevers och Hem- och konsumenkunskapspedagogersuppfattning om begreppet hållbar utveckling utifrån perspektivet resurshållning.Ser vi till dagens samhälle är de allra flesta medvetna om att det måste till en förändring avvårt beteende för att hejda den alltmer negativa miljöpåverkan på vår jord. I skolan har Hem- ochkonsumentkunskap en stor funktion att fylla, hållbar utveckling och perspektivet resurshållningenär en viktig del. Resurshushållning är enligt kursplanen ett samspel mellan de tre dimensionernai hållbar utveckling. Det är det sociala, ekologiska och ekonomiska inom hållbar utvecklingsom eleverna måste lära sig att få en förståelse. Pedagogerna ska tolka och förankra och läraut för att eleverna ska bli medvetna och få en förståelse. Med denna studie vill jag visa att Hemochkonsumentkunskapspedagogerna bara använder sig av den ekologiska dimensionen av hållbarutvecklingoch resurshållning.Det kommer att finnas ett teoretiskt ramverk som har utgått ifrån det pedagogiska perspektivet,då detta perspektiv genomsyrar vår läroplan. John Dewey utgår från att människan lär för livet.Han menar att människan är i samspel med andra människor som med kunskap skapas och konkretiseras(J.Dewey 2004). I min uppsats analyserar jag det teoretiska begreppet hållbar utvecklingoch ser att perspektivet resurshushållning som är en del av hållbar utveckling är något somständigt pågår i undervisningen. Pedagogerna kommer att beskriva resurshushållning i sin undervisning / The aim of my empirical study is to investigate some students and Home and Consumption Knowledge Teachers perception if begreppet on the concept of sustainable development from the perspective of resource retention. Looking at today's society, most people are aware that it has to change Our behavior is in keeping it still negative environmental impact on our soil. I have school at home and consumer knowledge a great function to fill, sustainable development and the perspective of resource retention is an important part. Resource management is between the three dimensions according to dem I sustainable development. It is social, ecological and economic in sustainable development as students must learn to get an understanding. Educators should interpret and anchor and learn out for the students to become aware and gain an understanding. With this study I want to show Hem-och Consumer science teachers only use the ecological dimension of sustainable development and resource retention.The will be an teoretisk ramme there they have bast then pedagogiske perspektiv,then this perspective permeates our curriculum. John Dewey assumes that man is learning for life.He believes that human beings are in interaction with other people who are created and realized with knowledge (J.Dewey 2004). And see that the perspective of resource management that is part of sustainable development is something like that on going teaching.

EU:s medlemsländer ska enligt avfallshierarkin röra sig uppåt i hierarkin beträffande sin hantering av textilavfall. I januari 2025 ska medlemsländerna ha implementerat separat fraktion av textilavfall i dess avfallshantering. Insamlingen av textila resurser kommer därav att öka i Sverige. Världens textilproduktion är en av de mest miljöbelastande industrierna i världen då den är resurskrävande gällande vatten, råvaror och energi. För att uppnå Sveriges generationsmål gällande miljö bör konsumenternas återanvändning av textilier öka och därmed minska konsumtionen av nyproducerad textil av jungfruligt material. Genom informationskampanjer gällande hållbar konsumtion kan intresset för secondhand-marknaden öka hos konsumenterna. En ökad kunskap om hållbar konsumtion och textilindustrins miljöpåverkan kan resultera i att konsumenter skapar en positiv attityd gentemot att köpa produkter med en låg miljöpåverkan samt kan det öka konsumenters värde kopplat till en ren miljö. Enligt VBN-teorin kan vetskapen om textiliers miljöpåverkan leda till att konsumenter känner ett ansvar till att konsumera hållbara varor. Därigenom kan konsumenter utveckla personliga normer för en hållbar konsumtion och positiva attityder gentemot beteendet. Vidare presenteras upplevda möjligheter och hinder för konsumenter till att agera enligt önskat beteende. Hög kvalitet på textilmaterialet ger ett ökat värde på begagnatmarknaden, organiserad sortering av kläder i fysiska secondhand-butiker förenklar letandet för konsumenten och en hög trivselfaktor i butiken har en positiv inverkan på kundens upplevelse under vistelsen. Vidare föreslås att mer resurser investeras i butikspersonal och central lokalisering av butik, då ökad service kan leda till ökad försäljning och en butik som är lättillgänglig kan öka flödet av kunder i butiken. Med ett ökat intresse och konsumtion av begagnade kläder kan Sveriges textilavfall ses som en resurs och konsumenter kan minska sin klimatpåverkan genom en minskad konsumtion av nyproducerade kläder. / According to the waste hierarchy, EU member states must move upwards in the hierarchy regarding their handling of textile waste. In January 2025, the member states must have implemented a separate fraction of textile waste in their waste management. The collection of textile resources will therefore increase in Sweden. The world's textile production is one of the most environmentally harmful industries in the world, as it is resource-intensive regarding water, raw materials and energy. In order to achieve Sweden's generation goals for the environment, consumers' reuse of textiles should increase and thus reduce the consumption of new textiles of virgin material. Through information campaigns on sustainable consumption, the interest in the second-hand market can increase among consumers. Increased knowledge about sustainable consumption and the textile industry's environmental impact, can result in consumers creating a positive attitude towards buying products with a low environmental impact and can increase the consumers' value linked to a clean environment. According to the VBN theory, the knowledge of the environmental impact of textiles can lead to consumers feeling a responsibility to consume sustainable goods. This allows consumers to develop personal standards for sustainable consumption and positive attitudes towards their behavior. Furthermore, consumers' perceived opportunities and obstacles are presented to help them act according to the desired behavior. A high quality of the textile material gives an increased value at the second hand market, organized sorting of clothes in physical second-hand stores simplifies the search for the consumer and a high comfort in the store has a positive impact on the customer's experience during their shopping. Furthermore, it is proposed to invest more resources in store staff and to locate the store centrally, as increased service can lead to increased sales and a store that is easily accessible can increase the flow of customers in the store. With an increased interest and consumption of second-hand clothing, Sweden's textile waste can be seen as a resource and consumers can reduce their climate impact by reducing consumption of new clothing produced of virgin material.

I skolämnet slöjd saknas “klassiska” läromedel som uppfyller kraven som finns i läroplanen. Därför tillverkar lärare ofta sitt eget material och samlar ihop filmer, texter, webbsidor som används i undervisningen. Enligt läroplanen ska slöjdlärarna undervisa om hållbar utveckling och enligt tidigare forskningar, tolkar och undervisar slöjdlärarna om hållbarhet på olika sätt. Det finns ett brett urval av läromedel som används i undervisningen och jag var speciellt intresserad av hur hållbar utveckling framkommer. Därav är syftet med min studie att undersöka inställning och fokus på hållbar utveckling i läromedel som slöjdlärarna använder i undervisningen. Frågeställningar i min studie är: vilka perspektiv på hållbar utveckling blir framträdande i läromedlen för slöjdämnet, i avseende på ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet?, vilka undervisningstraditioner inom slöjdämnet blir framträdande, i avseende på faktabaserad, normativ och pluralistisk undervisningstradition? och om återbruk beskrivs, på vilket sätt blir det framträdande i läromedlet? Utifrån teorier från tidigare forskningar om hållbarhetsdimensionerna, undervisningstraditioner och åtebruksundervisningen (Öhman, 2008; Hofverberg, 2021; Hofverberg & Westerlund, 2021; Hofverberg, 2022) granskades de insamlade läromedlen genom den riktade kvalitativa innehållsanalysen (Klingberg & Hallberg, 2021). All insamlad läromedel sorterades enligt kategorier och innehållsmässigt efter materiallära: läromedel som innehåller fakta om textilier, efter återbruk: läromedel enligt återbruksmodellen av Hofverberg (2022), efter arbetarnas förhållanden i textilindustrin samt efter läromedel som innehåller information om hållbar textilkonsumtion.För att få svar på frågeställningarna och begränsa studiens omfattning analyserades ett läromedel ifrån varje kategori. Boken Handbok i textilslöjd (Karhu m.fl., 2009) valdes från kategorin Materiallära eftersom den kan användas i undervisningen med grundskoleelever. Sedan valdes texter som kan användas i undervisningen med mellan- och högstadieelever. Från kategori återbruk valdes texten “Hållbar klädkonsumtion börjar med shopping i din egen garderob” (UR, 2022). Texten “De arbetar bland livsfarliga kemikalier” (SVT Nyheter, 2013) valdes från kategori återbruk och till sist valdes texten “Remake och återbruk för hållbar konsumtion och cirkulär garderobsglädje” (UR, 2022) från kategori Textilkonsumtion.Studiens resultat visar att hållbarhetsdimensionerna, den sociala, den ekonomiska och den miljömässiga dimensionen samt undervisningstraditioner, den faktabaserade, det normativa och det pluralistiska perspektivet framträder i läromedlet (Öhman, 2008; Hofverberg, 2021;Hofverberg & Westerlund, 2021). Vidare visar studien att läromedel som används i textilslöjdens återbruks undervisning återkommer under de sju återbruksteman enligt tidigare forskningar (Hofverberg, 2022).