Den här rapporten belyser hästsport och integration utifrån projektet, Stallet – En mötesplats. Studien lyfter fram de möjligheter samt begränsningar som upplevs finnas för ökad integration inom hästsport. Deltagande barn och ungdomar i projektet, projektledare, idrottsrörelsen och kultur och fritid har fått delge sin syn på det hela. Studien är en kvalitativ intervjuforskning som till viss del kan ses som en utvärderingsstudie, 13 intervjuer har utförts, 10 av dessa är med ungdomar med svensk respektive utländsk bakgrund, resterande är med projektledare, utvecklingskonsulent på Smålandsidrotten samt Kalmar kommuns kultur och fritidnämnds ordförande. Den empiri som har arbetats fram har analyserats utifrån humanistisk- och samhällsvetenskaplig forskning, rörande hästsport samt idrott och integration. Resultatet visar att hästar och stall betyder mycket för deltagarna, även för de som inte hade någon djupare erfarenhet av hästsport. Relationen med hästar lyftes fram som meningsfull och ungdomarna såg ofta hästen som en vän. Ungdomarna upplevde stallet som en mötesplats för alla oavsett bakgrund, kön eller ålder. Övriga parter ansåg att projektet var unikt av sitt slag, och mycket värdefullt då projektet når ut till de som har ekonomiskt svårt att delta eller är minoritets grupp i den ordinarie verksamheten. Samtliga parter var medvetna om de ekonomiska begränsningarna som finns för ökad integration i hästverksamheter.

Den här rapporten belyser hästsport och integration utifrån projektet, Stallet - En mötesplats. Studien lyfter fram de möjligheter samt begränsningar som upplevs finnas för ökad integration, deltagande barn och ungdomar i projektet, projektledare, idrottsrörelsen och kultur och fritid har fått delge sin syn på det hela. Studien är en kvalitativ intervjuforskning som till viss del kan ses som en utvärderingsstudie, 13 intervjuer har utförts, 10 av dessa är med ungdomar med svensk respektive utländsk bakgrund, resterande är med projektledare, utvecklingskonsulent på Smålandsidrotten samt Kalmar kommuns kultur och fritidsnämnds ordförande. Den empiri som har arbetats fram har analyserats utifrån humanistisk- och samhällsvetenskaplig forskning, rörande hästsport samt idrott och integration. Resultatet visar att hästar och stallet betyder mycket för deltagarna, även för de som inte hade någon djupare erfarenhet av hästsport. Relationen med hästar lyftes fram som menningsfull och ungdomarna såg ofta hästen som en vän. Ungdomarna upplevde stallet som en mötesplats, för alla oavsett bakgrund, kön eller ålder. Övriga parter ansåg att projektet var unikt av sitt slag, och mycket värdefullt då projektet når ut till de som har ekonomiskt svårt att delta eller är minoritetsgrupp i den ordinarie verksamheten. Samtliga parter var medvetna om de ekonomiska begränsningar som finns för integration i hästverksamheter.

Generellt sett tog det storskaliga miljöarbete sin början på 1970-talet. För ridsportens del startades ett klimatprojekt 2010 av flera stora branschorganisationer, med en klimatpolicy som följd året efter. Då ridsportföretags miljöarbete skiljer sig väsentligt åt mellan olika företag, syftar den här uppsatsen till att undersöka vilka drivkrafter och barriärer som kan identifieras utifrån ridsportföretagares uppfattningar kring miljöarbete. I studien har verksamheter som har, respektive saknar ett dokumenterat miljöarbete intervjuats och det empiriska materialet har analyserats med hjälp av teorier kring drivkrafter och barriärer. De slutsatser som kan dras är att främst de sociala och de marknadsbaserade drivkrafterna ligger till grund för företagens miljöarbete. De barriärer som hindrar företagen från att införskaffa eller utveckla sitt miljöarbete är främst samförståndsbarriärerna och kunskapsbarriärerna, där ridsportverksamheters miljöpåverkan och dess betydelse ifrågasätts, samt kunskapsluckor kring ämnet. Vidare är även de ekonomiska barriärerna betydelsefulla, exempelvis genom att det kan finnas fördomar om att ett miljöarbete bara är något kostsamt. Tillsist är de tekniska och de sociala barriärerna identifierade, men dessa ses som mindre i jämförelse med de tidigare nämnda.

Syftet med denna studie har varit att studera ridsporten från ett ryttarperspektiv med fokus på hur sporten utövas i dagens samhälle och vilka möjligheter man som ryttare upplever sig ha när det kommer till att fortsätta tävla på elitnivå. Detta har undersökts genom en jämförelse mellan tidigare forskning av ridsporten och hur ryttare på olika nivåer upplever och definierar sina egna möjligheter inom ridsporten, könsfördelning och eventuella bakomliggande mekanismer till att det ser ut som det gör med många unga kvinnor på hobbynivå och några få män inom ryttareliten. Varför är det så var en av de tidiga funderingarna som fanns med när denna uppsats började utformas. Studien har en kvalitativ ansats, genom tematiskt öppna intervjuer har datamaterialet insamlats, transkriberats och analyserats utifrån Bourdieus sociologiska teorier om habitus och kapitalformer. Det insamlade materialet har i analysen ställts mot den tidigare forskningen inom ridsport och idrottsutövande som fokuserar på fördelningen mellan könen och statusen som ridsport haft över tid i samhället. Resultaten av studien visar att det skett en stor förändring inom ridsporten det senaste hundra åren, att gå från en manligt dominerad sport där kvinnor förbjöds att delta till att bli en mycket populär sport för unga kvinnor. Kvinnorna kan därför ses som huvudutövarna medan det är relativt få män som är aktiva inom ridsporten på lägre nivåer och trots detta så är det på elitnivå ungefär lika många män som kvinnor. Skillnader hos respondenternas uppväxtförhållanden, socialt och i viss mån ekonomiskt kapital har analyserats för att förstå vilka förutsättningar de haft för att utöva ridsporten. Resultatet visar sammanfattat att de allra flesta har möjlighet att börja rida som barn på ridskola. För att nå en högre nivå inom ridningen krävs det en eller fler hästar och här blir socialt-och ekonomiskt kapital avgörande. Studien bidrar till en djupare förståelse för betydelsen av kapital och habitus inom ridsporten.

För att den svenska idrottsrörelsen ska kunna bedrivas och utvecklas är sponsringsintäkter en viktig inkomstkälla. Sponsring har tidigare varit nära kopplat till välgörenhet där ett företag går in med pengar till ett projekt utan att räkna med någon motprestation. Idag har sponsringens funktion utvecklats och ses alltmer som ett strategiskt verktyg för att förbättra ett företags position på marknaden. Ridsporten är en av Sveriges största sporter och för att i framtiden kunna utveckla sina sponsringsprojekt syftar denna explorativa studie till att bidra till en djupare förståelse för hur företag värderar ridsportens varumärke och använder sig av ridsportsponsring som marknadsföringsmetod. En kvalitativ datainsamling genom semistrukturerade intervjuer av fyra företag som är involverade i olika typer av ridsportsponsring har genomförts. Företagens motiv till sponsring av ridsport bygger framför allt på sportens unika image som företagen kan associeras med samt möjligheten att nå ut till en intressant målgrupp för företagens respektive affärsverksamheter. Studiens resultat leder till tre rekommendationer som föreslås ligga till grund för fortsatta studier av sponsring inom den svenska idrottsrörelsen. Rekommendationerna inkluderar imagens påverkan på sponsring inom olika idrotter och sponsringssammanhang,resursernas påverkan på resultat av sponsring samt hur synergieffekter skapas när sponsring blir en integrerad del i företagens totala marknadsföring.

År 2013 är ridsporten Sveriges näst största ungdomsidrott med cirka 500 000 utövare. Ridsport kan utövas på en mängd sätt: enskilt eller i grupp, privat eller på ridskola samt inom en mängd olika discipliner såsom dressyr, hoppning, fälttävlan och körning. Trots att ridsporten har så många aktiva utövare finns det i dagsläget inget företag som erbjuder ridsportinriktade hemsidestjänster; hemsidesföretagens fokus ligger i stället på lagsporter som fotboll och ishockey där utövandealternativen är starkt begränsade och likriktade till skillnad från ridsportens rika flora av möjligheter. Syftet med studien är att undersöka förutsättningarna för att skapa ridsportspecifika hemsidestjänster för den svenska marknaden. En fallstudie av hemsidesföretaget Svenskalag.se utfördes för att få kunskap om vad utvecklande företag strävar efter och finner viktigt ur affärssynpunkt samt för att få insikt i vilka tjänster det erbjuder i dagsläget. Tre stycken ridsportverksamheter med olika inriktning undersöktes genom intervjuer med flertalet verksamhetsansvariga för att söka identifiera vilka problemområden som skulle avhjälpas med riktade hemsidestjänster. Slutligen utfördes kortintervjuer med flertalet verksamhetskunder för att få en uppfattning om hur de upplevde verksamheternas nuvarande hemsidor och vad de ansåg saknades på dessa. Sammanlagt undersöktes således tre olika perspektiv. Analysen visar att de olika verksamheterna har mycket disparata behov och endast ett fåtal gemensamma beröringspunkter. Även de olika verksamheternas kunder har skilda behov och de har dessutom en annan bild av verksamheternas existerande hemsidor än vad verksamheterna själva har. Slutsatsen blir att det inte är realistiskt att utveckla en tjänst som uppfyller alla dessa behov. Om ett företag vill utveckla tjänster för ridsporten bör det inrikta sig på ett av de marknadssegment som identifieras i studien. Såväl verksamheter som deras kunder bör involveras i framtagningen av tjänsterna eftersom de har olika önskemål och behov. Det är också viktigt att de verksamhetsansvariga förstår vikten av att inkludera tjänster som kunderna önskar även om sådana tjänster, som koppling till sociala medier, kan tyckas onödiga ur driftssynpunkt. / In 2012, equestrian sports was the second largest youth sport category in Sweden with approximately 500,000 practisers. Equine sports may be practised in multiple ways: individually or in a group, privately or at a riding school, and through a choice of numerous different disciplines such as dressage, show jumping, three-day eventing and driving. Despite the large number of equestrian sport practicers, no company presently offers equestrian sports-related website services. Instead, the focus has been placed on team sports such as football and ice hockey, i.e. sports which offer highly limited practice alternatives when compared to the extensive choices available in equestrianism. The purpose of this study is to examine the attainability of creating equestrian sports-related website services for the Swedish market. A case study of the sports website company Svenskalag.se was performed in order to gain knowledge of what a developing company strives towards, finds important from a business point of view, and what it currently offers in terms of services. Furthermore, three different equestrian sports businesses were examined through interviewing individuals with varying degrees of operational responsibility, the goal being to identify problems which might be resolved through targeted website services. Finally, several short interviews with the businesses’ customers were performed to obtain information on how they perceive the current business websites and what they may be lacking. Thus, three different perspectives were examined.

Svensk idrott vill bli bäst i världen för alla på alla nivåer – så lyder Riksidrottsförbundets vision för hur den svenska idrottsrörelsen skall utveckla den idrottsliga verksamheten i linje med måldokumentet Strategi 2025 (2017). Efter att måldokumentet tillsattes valde Svenska Ridsportförbundet att göra en egen utredning för att bemöta de utvecklingsområden ridsporten står inför därefter har fem strategiska utvecklingsområden framtagits där ett av områdena handlar om ridsport på individens villkor. En av ridsportens största utmaningar är att skapa en verksamhet som välkomnar fler oavsett bakgrund, socioekonomiska förhållanden och tidigare erfarenheter. I den här studien studeras hur riktlinjer och policy hanteras från förbundsnivå ner till implementering i föreningsverksamhet inom området för en ökad inkludering. Studien har genomförts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer och observationer av måldokument. Intervjuerna möjliggjorde till förståelse för hur riktlinjerna hanteras på den operativa nivån för att bemöta de faktiska utmaningar som finns i praktiken.  Resultatet visade att olika tolkningar har gjorts för att anpassa inkluderingsarbetet till redan befintliga verksamheter. Dessutom har egna riktlinjer tillförts där inspiration, kunskap och erfarenheter har hämtats från andra idrotter och organisationer för att utveckla nya verksamhetsformer och attraktiva aktiviteter. Förändringsprocesser kräver en god struktur och kommunikation för att möjliggöra för en lyckad implementering. I studien framgick att det finns potentiella utvecklingsmöjligheter för en bättre kommunikation för att kunna anpassa förbundets policy till vardaglig verksamhet i föreningen.

<p>Uppsatsen innehåller en marknadsundersökning inom området för hästsportprodukter och närmare bestämt användandet av kylande- och värmande produkter på hästens ben. Urvalet till denna kvantitativa undersökning är aktiva inom rid- och travsporten.</p><p>Markandsundersökningen är genomförd på uppdrag av ett företag för en eventuell lansering av produkt inom det aktuella området. Undersökningsresultatet visar när kylande- och värmande produkter används till hästar och även var aktiva hämtar information om nya produkter.</p><p>Syftet med undersökningen är att undersöka marknaden för den nya produkten, hitta målgruppen för produkten, undersöka priskänslighet samt se på vilka marknadskanaler som är mest lämpliga.</p>

<p>Sportindustrin blir alltmer marknadsdriven. För att kunna bedriva effektiv marknadsföring blir det allt vanligare att strategiskt arbeta med att utveckla varumärken, brand management, som man använder sig av för att genom olika kommunikationskanaler attrahera konsumenter. Många av Sveriges specialförbund arbetar idag konkret med sport brand management. Svenska Ridsportförbundet (SvRF) har inte tidigare arbetat med sport brand management varav syftet med denna uppsats därför är att påbörja en varumärkesutveckling genom att identifiera och beskriva SvRF:s varumärke från ett internt perspektiv samt undersöka hur förbundet genom sport brand management kan utveckla verksamheten.  Uppsatsen bygger på en fallstudie med en kvalitativ innehållsanalys som inkluderar semistrukturerade intervjuer med anställda på förbundet. I empirin presenteras SvRF:s erbjudande, varumärke och verksamhetsmål samt några av de viktigaste faktorer som påverkar ridsportens utveckling. Den empiriska sammanställningen visar att trots det faktum att SvRF idag inte bedriver något konkret brand management har varumärket ”svensk ridsport” ändå en stark identitet och många unika värden. Vidare visar slutsatsen att SvRF genom mer fokus på varumärket och brand management kan utveckla verksamheten ytterligare.</p>

<p><p>Sammanfattning</p><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna studie var att undersöka förekomsten av olyckor hos vuxna ridskoleryttare. Frågeställningarna var: Hur stor har förekomsten av olyckor varit hos vuxna ridskoleryttare under de senaste 5 åren? Hur stor har förekomsten av olyckor varit i samband med hantering av häst i förhållande till olyckor relaterade till fall från häst?</p><p>Vilka typer av skador är mest förekommande?</p><p>Vilka typer av olyckor är beroende på ålder, kön och ridvana?Metod</p><p>Studien genomfördes kvantitativt med enkäter som delades ut till vuxna på tre olika ridskolor i Stockholms län. 100 enkäter besvarades och kodades i Excel, dessa analyserades sedan med hjälp av statistikprogrammet SPSS.Resultat</p><p>Resultatet i denna studie visar på att 68 % av ryttarna inte varit med om en olycka medan</p><p>32 % varit med om en eller fler. 79 % av olyckorna inträffar då ryttaren ramlar av och de skador som är vanligast är hjärnskakning och mindre frakturer på revben och fingrar. Endast 21 % av olyckorna som skett var då ryttaren hanterat hästen. De flesta skador som uppkommer vid dessa tillfällen är sårskador då de blivit bitna av hästen samt frakturer och knäskador då ryttaren blivit sparkad. Påverkansfaktorer gällande förekomsten av olyckor var framförallt vilken ridvana ryttaren hade, ju längre denna ridit desto större risk. Även lektionens innehåll spelade roll, där hoppning och ridning i naturen visade sig inneha den största olycksfrekvensen.Slutsats</p><p>Förekomsten av olyckor i denna studie visade sig bero framförallt av hur länge ryttaren ridit på ridskola. Ridvana visade sig vara statistiskt signifikant även då man tagit hänsyn till andra störningsfaktorer. Ju längre ryttaren ridit desto större olycksrisk, sannolikt beror detta antagligen på svårare moment i ridningen. Även om skador sker i stallet så är det betydligt större risk att råka ut för en olycka vid ridning och då framförallt vid hoppning eller ridning i skogen.</p></p>