No description available.

Uppsatsen innehåller en marknadsundersökning inom området för hästsportprodukter och närmare bestämt användandet av kylande- och värmande produkter på hästens ben. Urvalet till denna kvantitativa undersökning är aktiva inom rid- och travsporten. Markandsundersökningen är genomförd på uppdrag av ett företag för en eventuell lansering av produkt inom det aktuella området. Undersökningsresultatet visar när kylande- och värmande produkter används till hästar och även var aktiva hämtar information om nya produkter. Syftet med undersökningen är att undersöka marknaden för den nya produkten, hitta målgruppen för produkten, undersöka priskänslighet samt se på vilka marknadskanaler som är mest lämpliga.

Sportindustrin blir alltmer marknadsdriven. För att kunna bedriva effektiv marknadsföring blir det allt vanligare att strategiskt arbeta med att utveckla varumärken, brand management, som man använder sig av för att genom olika kommunikationskanaler attrahera konsumenter. Många av Sveriges specialförbund arbetar idag konkret med sport brand management. Svenska Ridsportförbundet (SvRF) har inte tidigare arbetat med sport brand management varav syftet med denna uppsats därför är att påbörja en varumärkesutveckling genom att identifiera och beskriva SvRF:s varumärke från ett internt perspektiv samt undersöka hur förbundet genom sport brand management kan utveckla verksamheten.  Uppsatsen bygger på en fallstudie med en kvalitativ innehållsanalys som inkluderar semistrukturerade intervjuer med anställda på förbundet. I empirin presenteras SvRF:s erbjudande, varumärke och verksamhetsmål samt några av de viktigaste faktorer som påverkar ridsportens utveckling. Den empiriska sammanställningen visar att trots det faktum att SvRF idag inte bedriver något konkret brand management har varumärket ”svensk ridsport” ändå en stark identitet och många unika värden. Vidare visar slutsatsen att SvRF genom mer fokus på varumärket och brand management kan utveckla verksamheten ytterligare.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka förekomsten av olyckor hos vuxna ridskoleryttare. Frågeställningarna var: Hur stor har förekomsten av olyckor varit hos vuxna ridskoleryttare under de senaste 5 åren? Hur stor har förekomsten av olyckor varit i samband med hantering av häst i förhållande till olyckor relaterade till fall från häst? Vilka typer av skador är mest förekommande? Vilka typer av olyckor är beroende på ålder, kön och ridvana?Metod Studien genomfördes kvantitativt med enkäter som delades ut till vuxna på tre olika ridskolor i Stockholms län. 100 enkäter besvarades och kodades i Excel, dessa analyserades sedan med hjälp av statistikprogrammet SPSS.Resultat Resultatet i denna studie visar på att 68 % av ryttarna inte varit med om en olycka medan 32 % varit med om en eller fler. 79 % av olyckorna inträffar då ryttaren ramlar av och de skador som är vanligast är hjärnskakning och mindre frakturer på revben och fingrar. Endast 21 % av olyckorna som skett var då ryttaren hanterat hästen. De flesta skador som uppkommer vid dessa tillfällen är sårskador då de blivit bitna av hästen samt frakturer och knäskador då ryttaren blivit sparkad. Påverkansfaktorer gällande förekomsten av olyckor var framförallt vilken ridvana ryttaren hade, ju längre denna ridit desto större risk. Även lektionens innehåll spelade roll, där hoppning och ridning i naturen visade sig inneha den största olycksfrekvensen.Slutsats Förekomsten av olyckor i denna studie visade sig bero framförallt av hur länge ryttaren ridit på ridskola. Ridvana visade sig vara statistiskt signifikant även då man tagit hänsyn till andra störningsfaktorer. Ju längre ryttaren ridit desto större olycksrisk, sannolikt beror detta antagligen på svårare moment i ridningen. Även om skador sker i stallet så är det betydligt större risk att råka ut för en olycka vid ridning och då framförallt vid hoppning eller ridning i skogen.

No description available.

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka hur mycket utrymme olika sporter har i Sportbladet, Aftonbladets sportbilaga, och att söka efter förklaringar till hur utrymmet i tidningen fördelas mellan olika sporter. Undersökningen har genomförts i två delstudier, dels en kvantitativ innehållsanalys och dels en kvalitativ intervjuundersökning. Resultatet från den kvantitativa delstudien visar att fotboll är den sport som får absolut störst utrymme i Sportbladet. Ishockey får också mycket plats i tidningen. Övriga sporter får, jämfört med fotboll och ishockey mycket liten plats i Sportbladet. Resultat från den kvalitativa delstudien, där sportjournalister, sportchefer samt representanter från olika idrottsförbund deltog som intervjupersoner, visar att den stora koncentrationen kring fotboll och ishockey inte är unik för Sportbladet, utan att de flesta svenska sportmedier har ett liknande urval. Det insamlade empiriska materialet har analyserats med utgångspunkt från bland annat Håkan Hvitfelts nyhetsvärderingsformel för att identifiera vilka faktorer som gör att vissa sporter får ett högre nyhetsvärde än andra. En viktig förklaring till varför fotboll och ishockey får mest utrymme är att många sportjournalister har dessa två sporter som sina största intressen, och då helst skriver om dem. En annan viktig förklaring är att sporterna lockar mycket publik till arenorna. En tredje förklaring till just fotbollens stora utrymme är att sporten har flest antal utövare av alla idrotter i Sverige. Undersökningens resultat visar samtidigt att vissa idrotter, som gymnastik och ridsport, trots många utövare och potentiellt intresserade mediekonsumenter ändå inte lyckas konkurrera om medieutrymmet.

Idrottskulturen präglas av en tydlig könsordning. Detta gör sig gällande då idrotter anses vara kvinno- eller mansidrotter. Att en idrott anses vara en kvinno- eller mansidrott tenderar att betyda att det är ett kön som är i majoritet av de som utövar.  Denna uppsats syftar till att undersöka hur tjejer påverkas av att de utövar en sport som domineras av tjejer respektive killar. Uppsatsen utgörs av en litteraturstudie. Materialet som studerats är fältstudier som publicerats i form av avhandlingar och vetenskapliga artiklar. Vid analys av materialet har Judith Butlers teorier gällande performativa kön använts, samt Anthony Giddens livsstil-begrepp. Resultatet av studien visar att idrottsarenan är förknippat med manliga egenskaper och normer. Vilket i sin tur resulterar i att tjejernas beskrivningar av hur man är rätt respektive fel som tjej är relativt likartade. De beskriver ett sätt att vara på som är i skarp kontrast mot traditionell femininitet. Vilket kan förklaras av idrottens struktur. Sporterna är dock mycket olika i sin karaktär. Ridsporten är en av de största ungdomssporterna i Sverige, medan skateboard är relativt nytt. Detta påverkar hur tjejerna beskriver gemenskapen som präglar utövandet. Ridtjejerna beskriver gemenskapen i stallet som utgörs av mestadels tjejer som en trygg plats där man kan vara sig själv. Vissa skejtande tjejer menar att de vill bli betraktade som en i gänget, en av killarna. Medan andra poängterar ”Girl-Power” som något de strävar efter. Girl Power innebär en gemenskap som, likt ridtjejernas, utgörs av mestadels tjejer. Tjejer inom skatekulturen utmanade kopplingen mellan kön och genus. Då genom att visa att feminint genus inte nödvändigt vis följer av en kvinnlig kropp. Ridtjejerna reproducerar idén om heterosexualitet som norm och befäster samtidigt relationen mellan kön, genus och sexualitet

Den här studien belyser killar inom ridsporten och deras förhållningssätt till hästar och ridsport. Den utreder också hur deras introduktion i ridsporten såg ut samt hur de först kom i kontakt med den. Ridsporten är den idrott som idag engagerar flest tjejer i Sverige och den uppfattas som något feminint. Av den anledningen finner jag det intressant att studera dessa killar som går mot strömmen och faktiskt utövar en idrott som anses vara kvinnlig. Studien är en kvalitativ intervjuforskning och baseras på åtta intervjuer med enbart killar. Då idrottsvetenskaplig forskning på killar inom kvinnligt dominerade idrotter lyser med sin frånvaro är den teoretiska utgångspunkten istället indelad i för studien tre relevanta block som innefattar hästar och ridsport, idrott och genus samt socialisation in i idrott. Det är i ljuset av dessa teorier som sedan analysen av det empiriska materialet sker. Resultatet av studien pekar på att alla mer eller mindre haft en koppling till ridsporten genom familjen eller kompisar och att deras intresse för djur och hästar i synnerhet har varit den drivande kraften till att börja rida. Vidare uppfattar alla respondenterna sin tillvaro i ridsporten som väldigt positiv och att det skulle vara en tjejidrott är det ingen av dem som verkar ha reflekterat särskilt mycket över. Det visar sig också att killarna upplever att deras närmaste omgivning stöttar dem i sin idrott. Däremot kan de i vissa lägen få utstå en del fördomar som grundar sig i att ridning inte skulle vara någon bra fysisk aktivitet och då inte uppfattas som särskilt jobbig, men också att det skulle vara bögigt, tjejigt och mesigt.

<p>Den här studien belyser killar inom ridsporten och deras förhållningssätt till hästar och ridsport. Den utreder också hur deras introduktion i ridsporten såg ut samt hur de först kom i kontakt med den. Ridsporten är den idrott som idag engagerar flest tjejer i Sverige och den uppfattas som något feminint. Av den anledningen finner jag det intressant att studera dessa killar som går mot strömmen och faktiskt utövar en idrott som anses vara kvinnlig. Studien är en kvalitativ intervjuforskning och baseras på åtta intervjuer med enbart killar. Då idrottsvetenskaplig forskning på killar inom kvinnligt dominerade idrotter lyser med sin frånvaro är den teoretiska utgångspunkten istället indelad i för studien tre relevanta block som innefattar hästar och ridsport, idrott och genus samt socialisation in i idrott. Det är i ljuset av dessa teorier som sedan analysen av det empiriska materialet sker. Resultatet av studien pekar på att alla mer eller mindre haft en koppling till ridsporten genom familjen eller kompisar och att deras intresse för djur och hästar i synnerhet har varit den drivande kraften till att börja rida. Vidare uppfattar alla respondenterna sin tillvaro i ridsporten som väldigt positiv och att det skulle vara en tjejidrott är det ingen av dem som verkar ha reflekterat särskilt mycket över. Det visar sig också att killarna upplever att deras närmaste omgivning stöttar dem i sin idrott. Däremot kan de i vissa lägen få utstå en del fördomar som grundar sig i att ridning inte skulle vara någon bra fysisk aktivitet och då inte uppfattas som särskilt jobbig, men också att det skulle vara bögigt, tjejigt och mesigt.</p>

No description available.