Denna studie behandlar ridsportevent och deras närvaro på sociala medier. Studien undersöker i vilken omfattning ridsportevenemang i Europa på femstjärnig nivå använder sig av sociala medier, främst Facebook för att kommunicera med sin publik. Det finns totalt 47 ridsportevent på femstjärnig nivå som från början var tänkta att delta i denna studie varav det i slutändan gav 2 respondenter. Insamlingen av material har skett genom kvalitativa öppna frågor som intervjuunderlag i kombination med en netnografisk studie där de två respondenterna, Falsterbo Horse Show och Gothenburg Horse Shows Facebook-sidor har studerats. Resultatet av studien visar att Facebook är det mest förekommande sociala media som används av ridsporteventen. De två ridsportevenemang som deltog i denna studie använder sig i hög grad av sociala medier och en del satsar mer på det än annan traditionell marknadsföring. Utifrån de öppna frågorna framkommer att anledningen till att de finns på sociala medier är för att kunna ha kontakt med sin publik året om. De två respondenterna har även märkt att genom att vara aktiva på Facebook säljer de fler biljetter och säljer slut biljetterna tidigare genom att finnas på Facebook. Det är inte mängden inlägg som skapar framgång utan att de behåller kontakten med sin publik och skapar värde för sina följare på såväl Facebook som när de kommer som besökare till evenemanget och på så vid kan etablera en kontakt året om. / This study handles equestrian events and their presence on social media. The study examines the extent to which the equestrian events in Europe in the five-star level of use of social media, particularly Facebook to communicate with their audience. There are a total of 47 equestrian events at the five-star level that was initially supposed to participate in this study, which ultimately resulted in two respondents. The collection of materials has been done through qualitative open questions interview surface in combination with a netnographic study where the two respondents, Falsterbo Horse Show and the Gothenburg Horse Shows Facebook pages have been studied. The results of the study show that Facebook is the most common social media used by equestrian events on five-star level. The two equestrian events who participated in this study makes use of the high degree of social media and some focus more on it than any other traditional marketing. Based on the open questions reveals that the reason they are on social media is to be able to have contact with their audience all year around. The two respondents also noticed that by being active on Facebook, they sell more tickets and are sold out on tickets earlier by being on Facebook. It is not the amount of posts that create success without maintaining contact with their audience and create value for their followers on both Facebook and in real life, that when they come as visitors to the event and so on can establish a contact all year round.

The aim of the study was to examine perceived challenges and coping strategies of Swedish elite show jumpers from the holistic perspective. A mixed-methodology was used with a dominant qualitative design and a supportive quantitative design. Semi-structured interviews based on the holistic athletic career model and two surveys developed from the qualitative results were used to collect the data. The participants of the study were 5 Swedish elite show jumpers between the age of 24-29 (M=26.4, SD=2.06). The qualitative findings resulted in two category profiles of perceived challenges and use of coping strategies. The quantitative findings resulted in two individual profile for each participant. The findings identified five higher order themes of perceived challenges (psychological, financial, psycho-social, athletic and vocational) and three higher order themes of coping strategies (social support, problemfocused coping and emotion-focused coping). The individual profiles showed both similar patterns and individual nuances between the participants. Major challenges for the equestrians were financial, injuries and dealing with identity foreclosure. This study represents an effort to highlight the challenges met and coping strategies used by equestrians on elite level, to prevent ineffective coping and negative consequences such as a premature dropout. / Syftet med studien var att undersöka svenska elithoppryttares upplevda utmaningar och coping strategier utifrån ett holistiskt perspektiv. En mixad metod användes med en dominant kvalitativ design och en stödjande kvantitativ design. Semistrukturerade intervjuer baserade på den holistiska karriärutvecklingsmodellen samt två enkäter utvecklade ur det kvalitativa resultatet användes för att samla in data. Deltagarna i studien utgjordes av 5 svenska elithoppryttare i åldrarna 24-29 (M=26.4, SD=2.06). Det kvalitativa resultatet gav två kategoriprofiler av upplevda utmaningar och användandet av coping strategier. Det kvantitativa resultatet gav två individuella profiler för varje deltagare. Resultatet identifierade fem överordnade teman av upplevda utmaningar (psykologiska, finansiella, psyko-sociala, idrottsliga och yrkesmässiga) och tre överordnade teman av coping strategier (socialt stöd, problemfokuserad coping och emotionsfokuserad coping). De individuella profilerna visade både liknande mönster samt individuella nyanser mellan deltagarna. De största utmaningarna för ryttarna var finansiella, skador och att hantera en sluten idrottsidentitet. Denna studie representerar ett försök till att belysa vilka utmaningar och coping strategier som används av ryttare på elitnivå, för att undvika ineffektiv coping och negativa konsekvenser så som ofrivilligt avslut av idrottskarriär.

Equestrian sport is one of the biggest sports in Sweden with 29 600-competition riders. Equestrian sport demands a high physical capacity and competition riders need to have both strength, endurance and balance. Therefore, strength training should always be a part of a competition rider´s training regime, because strength training can lead to enhanced performance at the same time as it prevents injuries. Despite this, research that show how much strength training a competition rider perform is limited. Some say that competition riders most often don´t perform any training outside of riding, while some say that physical training is a natural element in a competition rider everyday life. Purpose : The purpose of this study was to describe competition rider´s perceptions regarding strength training as well as the motivation for strength training. Furthermore, the study aims at examining how much and what kind of strength training competition riders perform as well as why/why not strength training is being performed. Method: Information was gathered through questionnaires and through interviews. The selection for the questionnaire was based of competition riders over the age of 18 that compete in islandic horse-competition. The selection for the interviews was based of equestrian trainers in the south of Dalarna that all train competition rider. Results: The result showed that more than half of the competition riders that were part of this study reach the recommendations that are set for strength training. The result also showed a generally positive attitude towards strength training where a perception of strength training leading to a better riding performance was noticeable. The reasons why competition riders perform strength training turned out to be "To be healthy" and "To become a better rider". The reasons why competition rider’s don´t perform strength training turned out to be "Lack of time", "Lack of motivation" and to some extent also "Lack of knowledge". Slutsatser : The competition riders and equestrian trainers in this study generally have a positive attitude towards strength training, but despite of this there are some barriers that prevent strength training. Competition riders should work to overcome these barriers, because strength training has been showed important when performing on top in equestrian sport. / Ridsporten en av de största sporterna i Sverige med 29 600 tävlingsryttare. Ridsporten kräver hög fysisk kapacitet hos utövaren och tävlingsryttare behöver både styrka, uthållighet och balans. Styrketräning bör därför alltid finnas med i ett träningsprogram för tävlingsryttare, då styrketräning kan optimera en tävlingsryttares prestation samtidigt som det förebygger skador. Forskning visar alltså att tävlingsryttare bör utföra styrketräning, men forskning som visar hur mycket styrketräning tävlingsryttare utför i praktiken är begränsad. Vissa menar att tävlingsryttare oftast rider sig i form, medan andra menar att fysisk träning är ett naturligt inslag i en tävlingsryttares vardag. Syfte : Syftet med studien var att redogöra för tävlingsryttares uppfattning gällande styrketräning samt motivationen till styrketräning. Vidare syftar studien till att undersöka hur mycket och vilken form av styrketräning tävlingsryttare utför samt varför/varför inte styrketräning utförs. Metod: Information samlades in genom enkäter samt intervjuer. Urvalet till enkäterna bestod av tävlingsryttare över 18 som tävlar inom islandshästridsporten. Urvalet till intervjuerna bestod av ridtränare i södra Dalarna som tränar ryttare inom islandshästridsporten. Resultat: Resultatet visade en positiv inställning till styrketräning där en uppfattning om att styrketräning kan leda till bättre ridprestation kunde urskiljas. Mer än hälften av tävlingsryttarna i denna studie når upp till de rekommendationer som finns för styrketräning. Den form av styrketräning som oftast utförs är en blandning av max, volym- och uthållighetsstyrka samt endast uthållighetstyrka. Vidare visade resultatet att de faktorer som ofta leder till att tävlingsryttare styrketränar är "För att vara hälsosam" samt "För att bli en bättre ryttare". De faktorer som ofta ligger till grund för utebliven träning är "Tidsbrist", "Motivationsbrist" samt i viss mån även "Okunskap". Slutsatser: Tävlingsryttarna och ridtränarna i denna studie har generellt sett en positiv inställning till styrketräning, men trots detta finns det vissa barriärer som förhindrar styrketräning. Tävlingsryttarna bör försöka överkomma dessa barriärer, då styrketräning har visat sig vara av största vikt för att prestera på topp inom ridsporten.

SammanfattningSociala medier är och har under ett antal år varit ett stadigt växande fenomen i det moderna samhället. Det har även visat sig att idrotten i allt högre utsträckning påverkas av vad som sker via de sociala medierna. Syftet med studien är att öka kunskapen om och fördjupa förståelsen för unga ryttares förhållande till sociala medier i vardagen kring hästen. Sex fokusgruppintervjuer med gymnasieelever på Flyinge AB och Ridskolan Strömsholm har genomförts. Resultatet har analyserats med hjälp av Erving Goffmans teorier kring ”Stigma”, ”fronstage” och ”backstage” samt ”impression management”. Studien visar att unga ryttare påverkas av sociala medier i vardagen kring hästen. Framförallt menar de unga ryttarna att bilden av den ”perfekta vardagen med hästen” påverkar dem och i vissa fall leder den till försämrat självförtroende och en känsla av att inte räcka till. Ridsportens idealbild som förmedlas via sociala medier är snäv och sätter stor press på vad ungdomarna själva lägger upp. Resultaten visar även att det är viktigt att ungdomarna ska kunna relatera till innehållet i det som publiceras och att de beundrar personer som vågar visa en genuin bild av hur vardagen kring hästen är. Dock framgår det att personer som vågar visa en bild som skiljer sig från normen om det perfekta livet kring hästarna ofta blir stigmatiserade.Sökord: Sociala medier, ridsport, stallbackskultur, unga ryttare, ridsportens idealbild / AbstractSocial media is, and have for several years, been a steadily growing phenomenon in modern society. In recent years, there have been indications of that sport is increasingly affected by what is happening in social media. The purpose of this study is to analyze young riders’relationship with social media in their daily life around the horse. Six focus group interviews with upper secondary level students at the Swedish national equestrian centers Strömsholm and Flyinge has been conducted and have been analyzed using the sociologist Erving Goffman’s concept of “stigma”, “frontstage” and ”backstage” and “impression management”. The results show that young riders are affected of what’s communicated on social media in, and about, the equestrian sport context in their everyday life around the horse. The “perfect picture” of a life around horses that is often communicated on social media, by for instance professional riders, affect young riders and their self-confidence. They compare themselves with this perfect picture produced on social media and get the idea that they are not as perfect themselves. The results also indicate that there is a strong urge among young riders to be able to relate to the content produced on social media and that they admire people who dare to show a true picture of their everyday lives around the horse. However, it appears that people who does dare to show a picture which differs from the norm about the perfect life around the horses often get stigmatized.Keywords: Social media, equestrian sport, equestrian culture, young riders, equestrian ideals

Under hästtävlingar när många hästar från olika stall samlas är risken för smittspridning stor. Det finns mycket information om smittskydd för häst på nätet men den måste aktivt sökas upp. Genom att informera om smittskydd i samband med tävlingarna når man ut till många människor i en kontext som är en stor riskfaktor för smittspridning och verkar på så sätt för att ”förebygga bränder” i stället för att behöva ”släcka bränder. Den här studien syftar till att med hjälp av ett informationsdesignperspektiv ta fram gestaltningsförslag för hur arrangörer av hästtävlingar kan informera ryttare och medhjälpare, i olika situationer anslutna till tävlingssammanhanget, om smittskydd för häst. För att undersöka kontexten och användarnas behov har kvalitativa intervjuer och systematisk observation tillämpats. Resultaten av empiriska data tillsammans med teorier inom kognition och läran om retorik motiverar det informationssystem som studien resulterat i. Gestaltningsförslaget har provats ut genom kvalitativa intervjuer med användare och resultaten från utprovningarna tyder på att det kan vara gynnsamt att kombinera läran om retorik och teorier inom kognition för att informera om smittskydd för häst. / At horse competitions when many horses from different stables gather, the risk of spreading infections is big. There is a lot of information about infection control for horses online, but it must be actively sought. By informing about infection control in connection with the competitions, you reach out to many people in a context that is a major risk factor for the spread of infection and thus works to "prevent fires" instead of having to "put out fires. This study aims to use an information design perspective to produce design proposals for how organizers of horse competitions can inform riders and helpers, in different situations connected to the competition context, about infection control for horses. To examine the context and the needs of the users, qualitative interviews and systematic observation have been applied. The results of empirical data together with theories in cognition and the theory of rhetoric justify the information system that the study resulted in. The design proposal has been tested through qualitative interviews with users and the results from the tests suggest that it may be beneficial to combine the theory of rhetoric and theory in cognition to inform about infection control for horses.

Syfte och frågeställningar: Det övergripande syftet handlar om att undersöka hur villkoren för killars och mäns deltagande i ridsportverksamheter gestaltas i berättelser om ridsport. Annorlunda uttryckt är jag intresserad av hur kön konstrueras, eller ”görs”, i killars och mäns ridsportberättelser. Centrala frågeställningar är: Hur hanteras killarnas och männens könsgränsöverskridande i berättelserna? Vilka normer och föreställningar kring kön och sexualitet blir synliga i berättelserna? Hur positionerar sig killarna och männen i förhållande till rådande köns- och sexualitetsnormer? Metodologi: Studien bygger på kvalitativa intervjuer med 19 killar och män, 13 till 55 år gamla, aktiva på såväl bredd som tävlingsnivå i verksamheter knutna till Svenska Ridsportförbundet. I ett första analyssteg genomfördes en narrativ analys, där fem berättelser – eller narrativ – konstruerades. Dessa illustrerar på olika sätt centrala teman, erfarenheter och problematiker i intervjupersonernas berättelser. I ett andra analyssteg gjordes en feministisk poststrukturell läsning av de fem narrativen. Resultat och diskussion: Sammanfattningsvis verkar det som att deltagandet i en kvinnligt kodad idrott som ridsporten kan öppna upp för andra, och mindre stereotypa, sätt att vara kille än traditionellt manligt kodade idrotter. Eftersom den vardagliga verksamheten innehåller både sådant som (i vår kultur) brukar definieras som kvinnligt, exempelvis omsorg, kommunikation och lyhördhet, och sådant som brukar definieras som manligt, exempelvis handlingskraft, styrka och mod, får man som kille (och tjej) möjlighet att inta såväl feminint som maskulint kodade positioner. På detta sätt utmanas dominerande diskurser om hur tjejer och killar, män och kvinnor ”är”. Samtidigt måste man som kille inom ridsporten förhålla sig till det omgivande samhällets syn på ridning som en ”tjejsport” liksom till en heteronormativ särartsdiskurs enligt vilken killar inom ridsporten är tävlings-, prestations- och målinriktade, inte gillar att pyssla med hästarna och tycker att det bästa med ridsporten är tjejerna. Det verkar göra att det kan bli extra viktigt att betona maskulinitet – och framförallt heterosexualitet – för att visa att man trots allt är en ”normal” kille. Bögen blir här en form av ”gränsvakt”, en stereotyp som både möjliggör och begränsar, men som framförallt synliggör en heteronormativ ordning. / Aim: The overall aim is to investigate how conditions of boys and men’s participation in equestrian sports activities are framed in stories about equestrian sports. In other words I´m interested in the construction of gender, or the ‘doing of gender’, in boys and men´s stories about equestrian sports. Research questions are: How is the gender bending of the boys and men treated in the stories– both inside and outside equestrian sports? Which norms and representations about gender and sexuality are visible in the stories? How do the boys and men position themselves in relation to prevailing gender- and sexuality norms? Methodology: 19 boys and men, between the ages of 13 and 55, active on different levels in the Swedish Equestrian Sports Federation, were interviewed in the study. In a first step, a narrative analysis was conducted. Five narratives, illustrating central themes and experiences in the informants´ stories were constructed. In a second step a feminist post-structuralist reading of the five narratives was carried out. Results and discussion: The results indicate that participation in female-coded sports, like equestrian sports, can open up to other and less stereotypical ways of being a boy or man than participation in sports traditionally seen as masculine. Since the everyday activities contains both elements that we usually (in our culture) define as female, for example care, communication and sensitivity and elements we usually define as male, for example initiative, strength and courage, boys get the opportunity to practice assumed feminine as well as assumed masculine positions. In this way dominant discourses about boys and girls and men and women – how they “are” and what they like – are challenged. At the same time the stories make visible that boys and men in equestrian sports have to relate to the surrounding society’s view of horse riding as a “girl sport” and to heteronormative gender discourses in which men in equestrian sports are competitive and goal oriented, don’t like to cuddle with horses and think that the best thing with horse riding is the girls. It seems as if one strategy for handling this is to emphasize masculinity – and especially heterosexuality – to show that you in spite of everything are a “normal” guy. In this way the “fag” becomes a sort of “border agent” – a stereotype that both allows and restricts, but above all makes visible a heteronormative order. / <p>Uppsatsen tilldelades stipendiemedel ur Överste och Fru Adolf Johnssons fond för VT 2014.</p>

Det har genomförts omfattande forskning inom ledarskap på vinstdrivande företag men området avseende ideellt ledarskap har blivit försummat. Tidigare studier har föreslagit transformational leadership som ett produktivt ledarskap inom sport, där utvecklande ledarskap är den svenska motsvarigheten till teorin. Ridsporten är en av de få sporter där utövaren behöver förhålla sig till ett levande och potentiellt farligt djur, vilket kan skapa krav på ett mer konventionellt ledarskap.  I denna studie undersöktes ledarskapet på lokal och nationell nivå via lokala ridklubbar i två olika städer samt på Svenska Ridsportförbundet (SvRF) för att fastställa hur ledarskapet bedrivs inom ridsporten. En jämförelse av de lokala klubbarna kontra SvRF har sedan genomförts med teorierna om utvecklande ledarskap samt job characteristics model som teoretisk förankring. Studien är deduktiv med en kvalitativ ansats. För att besvara forskningsfrågorna så har semi-strukturerade intervjuer genomförts med respondenter inom ledarposition på lokala ridklubbar och SvRF. Studien ämnar ge en bredare teoretisk förståelse till ideellt ledarskap inom ridsport.  Resultatet visade att ett utvecklande ledarskap brukades främst och väldigt få inslag av konventionellt ledarskap påträffades. Flera inslag av job characteristics model påträffades också. Resultatet visade även på väldigt få skillnader mellan lokal nivå kontra nationell nivå. Framtida studier skulle även kunna fokusera på en enda verksamhet för att få en djupare förståelse för det ideella ledarskapet. / There is extensive existing research within the leadership of for-profit organizations but the area surrounding non-profit leadership has been neglected. Previous studies have suggested transformational leadership as a productive leadership within sports, where developmental leadership is the Swedish version of the theory. Equestrian sport is one of the few sports where the practitioners need to adapt to a living and potentially dangerous animal, which could create a need for a more conventional leadership.  In this study the leadership within local equestrian clubs in two different cities and the Swedish equestrian federation (Svenska Ridsportförbundet, SvRF) was examined in order to determine how leadership is conducted within the equestrian sport. A comparison of the local clubs versus SvRF has then been conducted with the theories of developmental leadership and job characteristics model as the theoretical framework. The study is deductive with a qualitative approach. To answer the research questions semi-structured interviews have been conducted with leadership representatives within local equestrian clubs and SvRF. The study aims to deliver a wider theoretical understanding of non-profit leadership within equestrian sport.  The result of the study showed that developmental leadership was mainly used with very few elements of conventional leadership. Several elements of the job characteristics model were also encountered. The result of the study also pertained to very few differences between the local and national level. Future research could focus on a single organization to gather a deeper understanding of non-profit leadership.