Under senare år har allt fler spelbolag och spelreklam dykt upp på den svenska marknaden. Detta har skapat en marknad med hög konkurrens där dessa bolag måste stå ut från varandra.  En aspekt som oftast inte diskuteras inom spelreklam är påverkan som grafisk design har på betraktaren. Därmed hade detta arbete i syfta att undersöka ifall tematisk design inom spelreklam är mer marknadsförbar än konventionellt utformad design. Till studien användes kvalitativa intervjuer där tio stycken individer deltog. Resultatet av studien visade att tematisk design var att föredra hos respondenterna. Det fanns dock subjektiva faktorer när respondenterna bedömde artefakterna som eventuellt påverkat det slutgiltiga resultatet. Det fanns också könsmässiga skillnader i hur dessa informanter svarade som behöver forskas vidare om.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka finansiella institutioners syn på hävstångsinstrument och utifrån detta utreda om instrumenten är ett bra investeringsalternativ för småsparare. Metod: Uppsatsen har en kvalitativ inriktning då tre intervjuer har genomförts för att besvara syftet. De finansiella institutionerna som intervjuades är Handelsbanken, CMC Markets och SIP Nordic fondkommission. Vidare har studien en deduktiv infallsvinkel där teorier används som grund för det empiriska materialet. Utifrån intervjuer och tidigare studier har en slutsats sedan utformats för att besvara syftet. Resultat & Slutsats: Uppsatsens resultat talar för att hävstångsinstrumenten är ett bra alternativ för småsparare som är intresserade, risktoleranta och aktivt söker kunskap. Småspa­rare som har dessa egenskaper och dessutom har ett bra kompletterande sparande kan därför med fördel investera i dessa instrument. För småsparare som inte har den risktolerans och kunskap som krävs för ett lyckat resultat, kan dock andra sparalternativ vara ett bättre val. Förslag till fortsatt forskning: Då resultatet av denna uppsats är baserat på finansiella institutioners syn på hävstångsinstrument, vore det intressant att utreda samma sak men att då basera det empiriska materialet på intervjuer eller enkäter med småsparare som använder instrumenten. Detta skulle i sådana fall ge forskaren svar på hur instrumenten uppfattas av småspararna själva. Uppsatsens bidrag: Tidigare forskning inom detta område finns enbart i liten utsträckning. Därmed bidrar vår studie med att öka kunskapen om hävstångsinstrument. Uppsatsen ger en bred bild av hävstångsinstrument som sparalternativ och bidrar med att ge en förståelse för vilka hävstångsinstrumenten passar till.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på om det finns en koppling mellan kompisars riskbeteende (rökning, berusningsdrickande och användande av narkotika) och ungdomars psykosomatiska hälsa samt om det finns en koppling mellan klasskamraternas riskbeteende och ungdomarnas psykosomatiska hälsa. I många undersökningar har man kommit fram till att man påverkas av sina vänners beteende samt personer som finns i ens omgivning. De resultat som framkom för niondeklassarna i denna undersökning visar att det finns en koppling mellan kompisars rökning, alkoholkonsumtion och narkotikaanvändande och ungdomarnas psykosomatiska hälsa. Ingen motsvarande koppling till klasskamraters riskbeteende kunde dock fastställas. Detta kan bero på att klasserna i grundskolan är mer heterogena med flera olika ”klickar” inom klassen som inte integrerar med varandra och då blir inte klassens beteende så viktigt för individens psykiska hälsa. I andra året på gymnasiet finns det ett samband mellan kompisars rökning och narkotikaanvändande å ena sidan och ungdomars psykosomatiska hälsa å andra sidan, men ingen motsvarande effekt av kompisars alkoholkonsumtion. Detta kan bero på att det har blivit betydligt vanligare att dricka alkohol i gymnasiet och ungdomarna påverkas då mer av sin egen alkoholkonsumtion jämfört med kompisarnas och klasskamraternas. I gymnasiet finns det även signifikanta effekter av andelen i klassen som röker och använder narkotika på ungdomars psykosomatiska hälsa. Att denna koppling återfinns bland gymnasieelever, men inte niondeklassare, kan bero på att klasserna (pga. den selektion som äger rum till skolor och klasser i gymnasiet) är mer homogena. Ungdomarna kan då i högre grad tänkas identifiera sig med, och påverkas av, sina klasskamrater. Dock finns det inte någon koppling mellan klasskamraters alkoholkonsumtion och ungdomarnas psykosomatiska hälsa, vilket även här kan bero på att alkoholkonsumtion är ganska vanligt på gymnasiet och att ungdomars egen alkoholkonsumtion är den dominerande påverkansvägen till ungdomarnas psykosomatiska hälsa.

Sammanfattning     Författare (Tillnamn, förnamn)                                                                                                                 Årtal                     Unis, Brian                                                                                                       2010              Arbetets titel   Sexuellt riskbeteende och självkänsla hos ungdomar Opublicerad uppsats för magisterexamen.                                                                                                Sidoantal (tot)                 Karlstad: Karlstads universitet. Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper.            Avdelning för samhällsvetenskap Social omsorgsvetenskap                                                                    47                 Examensarbete 15 hp i Magisterprogrammet Hälsofrämjande arbete, folkhälsoarbete och socialt förändringsarbete i lokalsamhället.   Bakgrund: Attityder till sex och sexuellt beteende särskilt hos ungdomar har genomgått stora förändringar de senaste åren med ökning av sexuellt transmitterade infektioner (STI), i synnerhet klamydia i ungdomsgruppen och oönskade graviditeter. Många studier visar att det inte finns något samband, en del studier visar ett svagt samband och några studier visar ett positivt samband mellan självkänsla och sexuellt riskbeteende.   Syftet: Syftet med studien var att beskriva självkänsla och sexuella vanor hos gymnasieungdomar. Ett annat syfte var att undersöka attityder, normer och self-efficacy i relation till ungdomars sexuella beteende.   Metod: Studiens design var en tvärsnittsstudie. Tre mätinstrument har använts för att studera bassjälvkänsla (Basic Self-Esteem Scale, kort version), förtjänad självkänsla (Earning Self-Esteem Scale, kort version) och faktorer som påverkar sexuellt riskbeteenden (Sexual Risk Behaviour Belief and Self-Efficacy scales, SRBBS). Enkäten innehöll även tilläggsfrågor om sexuellt beteende. Ett systematiskt slumpmässigt urval gjordes bland ungdomar mellan 16 och 18 år från två gymnasieskolor i en glesbygds kommun i mellersta Sverige och 139 ungdomar deltog i studien. Enkäterna förmedlades via mentorerna för respektive klass. Svarsfrekvens var 38%.   Resultat: Resultat visar att ungdomarna har en god självkänsla. Killarna har ett signifikant högre värde för bassjälvkänsla medan tjejerna redovisar ett högre signifikant värde för förvärvad självkänsla. Ungdomarna hade en positiv attityd till kondomanvändning men cirka hälften var dåliga i att använda kondom. Attityder till samlag visade på en liberal inställning. En tredjedel av ungdomarna hade inte erfarenhet av samlag. Drygt hälften av dem som hade erfarenhet angav ingen eller en sexpartner de senaste 12 månaderna. Det var ovanligt att ungdomarna använde alkohol i samband med samlag. Det framkom att self-efficacy var god när det gällde att avstå samlag, att kommunicera om kondomanvändning och att köpa och använda kondom. Tjejer hade en signifikant högre self-efficacy i att avstå från samlag än killar.     Nyckelord Självkänsla, sexuellt riskbeteende, adolescens / Abstract     Author (Last name, First name)                                                                                                                                                                                                                                                                                 Year Unis, Brian                                                                                                                                                                                                                                2010 Title Sexuellt riskbeteende och självkänsla hos ungdomar (Sexual risk behavior and Self-Esteem in late adolescence)   Unpublished thesis for the degree Master of Community Care and Public Health                                   Pages (tot) Karlstad: Karlstad University. Faculty of Social and Life Sciences                                                          47 Department of Social Studies                                                                                                                                                                                                                                                                                                      Background: Attitudes to sex and sexual behaviour especially among young people have gone through great changes in recent years with a rise in the number of sexually transmitted diseases (STD), especially Chlamydia, in the youth group and unwanted pregnancies. Many studies show a negative correlation, some show a weak correlation and some studies show a positive correlation between self-esteem and sexual risk behaviour.   Aim: The aim of the study was to describe self-esteem and sexual behaviour in high school students. Another aim was to investigate attitudes, norms, and self-efficacy in relation to young peoples’ sexual behaviour.   Method: The study’s design was a cross sectional study. Three instruments were used to study basic self-esteem (Basic Self-Esteem Scale, short form), earned self-esteem (Earning Self-Esteem Scale, short form) and factors which affect sexual risk behavior (Sexual Risk Behavior Belief and Self-Efficacy scales, SRBBS). The survey also contained supplementary questions on sexual behavior. A systematic random sample was made among students between 16 and 18 years old from two high schools in a small town in mid-Sweden and 139 students participated in the study. The survey was distributed to the students by their class mentors. The response rate was 38%.   Results: The results show that young people have good self-esteem. The boys have significantly higher scores for basic self-esteem while the girls’ results show significantly higher scores for earned self-esteem. The students had positive attitudes about condom use but around half of them were poor at using condoms. Attitudes about sexual intercourse showed a liberal view. A third of the students did not have any experience of sexual intercourse. A little more than half of those with experience answered that they had no partner or one partner in the last 12 months. It was uncommon that the students used alcohol in combination with sex. The results showed that self-efficacy was good when it came to refusing sex, in communication about condoms, and buying and using condoms. The girls had a significantly higher score for self-efficacy in refusing sex than the boys.     Key words:  Sexual risk behavior, Self-Esteem, Adolescence

I århundraden har användandet av kondom varit ett sätt att skydda sig från oönskade graviditeter, och på senare år, även könssjukdomar. Trots att kondom är det bästa skyddet vid en tillfällig sexuell kontakt, används den i för liten utsträckning. För att kunna motivera till ett ökat kondomanvändande måste faktorer och upplevelser som påverkar kondomanvändandet identifieras. Syftet med föreliggande studie var att belysa studenters erfarenheter av kondomanvändning vid en tillfällig sexuell kontakt. Fyra kvinnliga och fyra manliga studenter på ett svenskt universitet har deltagit och berättat om sina erfarenheter och tankar. Vad är det som gör att de använder eller inte använder kondom vid en tillfällig sexuell kontakt, och vilka upplevelser kan kopplas till lidande och välbefinnande? Intervjuerna har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Viktiga fynd i resultatet är att kondomanvändning inte bara upplevs som negativt. Både att använda och inte använda kondom upplevs komplext genom att både välbefinnande och lidande kan erfaras. Dessa upplevelser kan vara t.ex. ökad fysisk njutning då man inte använder kondom eller att slippa ångest och oro för könssjukdomar och graviditeter då man använder. En annan viktig aspekt är att valet om att använda inte bara hänger på individens upplevelser eller värderingar utan även, och nästan mer, på praktiska faktorer som tillgänglighet och högt pris.

<p>I århundraden har användandet av kondom varit ett sätt att skydda sig från oönskade graviditeter, och på senare år, även könssjukdomar. Trots att kondom är det bästa skyddet vid en tillfällig sexuell kontakt, används den i för liten utsträckning. För att kunna motivera till ett ökat kondomanvändande måste faktorer och upplevelser som påverkar kondomanvändandet identifieras.</p><p>Syftet med föreliggande studie var att belysa studenters erfarenheter av kondomanvändning vid en tillfällig sexuell kontakt. Fyra kvinnliga och fyra manliga studenter på ett svenskt universitet har deltagit och berättat om sina erfarenheter och tankar. Vad är det som gör att de använder eller inte använder kondom vid en tillfällig sexuell kontakt, och vilka upplevelser kan kopplas till lidande och välbefinnande? Intervjuerna har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys.</p><p>Viktiga fynd i resultatet är att kondomanvändning inte bara upplevs som negativt. Både att använda och inte använda kondom upplevs komplext genom att både välbefinnande och lidande kan erfaras. Dessa upplevelser kan vara t.ex. ökad fysisk njutning då man inte</p><p>använder kondom eller att slippa ångest och oro för könssjukdomar och graviditeter då man använder. En annan viktig aspekt är att valet om att använda inte bara hänger på individens upplevelser eller värderingar utan även, och nästan mer, på praktiska faktorer som tillgänglighet och högt pris.</p>

<p>The purpose of this study was to examine young women’s perception and fear of sexual assault. An additional aim was to analyze the women’s view on guilt and responsibility in rape related questions. Two focus group interviews were executed with undergraduate women aged 22-32 years. The questions focused on the women’s understanding of rape and their fear of sexual assault. Questions about responsibility for rape and risky behaviour were also asked. The main results showed that the women are more likely to fear violent stranger rape outdoors than acquaintance rape indoors. They also use constrained behaviour at some level to avoid riskfull situations and to lower their fear of rape. The women were aware of the fact that most rapes occur indoors and are executed by someone known to the victim. Despite this knowledge they did not feel that acquaintance rape was a threat to them. A strong sense of ambivalence among the</p><p>women was also found. They felt that the reality is different from the ideal world. In reality women have to consider risk factors and take responsibility for a sexual assault at some level. In the ideal world women would not have to constrain their behaviour and the responsibility for a rape would rest on the male perpetrator. The results were discussed from a feminist perspective and the main conclusion was that rape prevention should question the patriarchal ideology and attempt to affect men’s attitudes instead of encouraging women to constrain their behaviours and live their lives in fear.</p>

<p>Den traditionella förväntade nyttoteorin har kritiserats för att inte vara realistisk i sina förutsägelser om hur beslut tas vid risk. Eftersom de flesta situationer innefattar någon form av risk är det viktigt att utreda ifall man bör söka efter en alternativ teori. I denna uppsats undersöks hur väl nyttoteorin och en konkurrent till denna, prospektteorin, kan förklara riskbeteendet hos Black Jack-spelare. Detta görs genom en studie av fem individers spelbeteende på en krog i centrala Jönköping. Materialet analyseras både grafiskt och statistiskt genom att undersöka om individernas beteende förändras beroende på utfallet dels i de fem senaste händerna och dels under hela spelomgången. Resultaten tyder på att individer tar bättre beslut om de har en ackumulerad vinst och sämre beslut om de har en ackumulerad förlust under den tidigare spelomgången, vilket är förenligt med prospektteorin. Samtidigt upptäcks en uttröttningseffekt som leder till sämre beslut tagna ju längre man har spelat, som ingen av teorierna förutsäger. En spelare som har en vinst kan kompensera för denna effekt, men en spelare med förlust kommer att ta sämre beslut både på grund av förlusten och på grund av uttröttning i något som kan kallas för en förlustspiral.</p>

No description available.

Ohälsa bland ungdomar i Sverige inkluderar flera typer av folkhälsoproblem där psykisk ohälsa ökar och drabbar allt fler, vilket bland annat tar sig uttryck i självskadebeteende. Denna uppsats behandlar relationen mellan självskadebeteende och andra riskbeteenden utifrån datamaterialet kopplat till Liv &amp; Hälsa ung i Sörmland. Det är en återkommande totalundersökning om levnadsvanor, riskbeteenden och hälsa bland elever i årskurs 7, 9 och 2 på gymnasiet. Enkäten besvarades av 2750 elever från årskurs 9 och 2770 elever från årskurs 2. Endast flickor i årskurs 9 (n=1313) och år 2 (n=1384) på gymnasiet inkluderas i denna uppsats. För att undersöka förekomst och skillnader bland populationen har en kvantitativ metod använts. Teorin att empowerment anses vara ett viktigt verktyg för hur samhället kan hjälpa individer att stärka och bygga upp sitt självförtroende och på det sättet öka hälsan bland ungdomar diskuteras. Resultaten visar att det är vanligare att de individer som självskadar sig även utför andra riskbeteenden som till exempel daglig rökning och snatteri jämfört med kontrollgruppen. Detta kan vara en indikator för att mer fokus bör läggas på att ytterligare forska kring detta område för att framtida preventiva åtgärder skall kunna minska antalet flickor som självskadar sig. / Unhealthiness among youths in Sweden includes several kinds of public health problems where mental illness is increasing and affecting more and more people, resulting in, for example, deliberate self-harm. This thesis discusses the relations between self-harm and other dangerous behaviors based on the data set from Liv &amp; Hälsa ung in Sörmland. It is a recurring total population survey about lifestyle, dangerous behaviors and health among pupils in year 7, 9 and second year at high school. The survey was answered by 2750 pupils in year 9 and 2770 pupils in year 2 at high school. Only girls in year 9 (n=1313) and year 2 (n=1384) at high school is included in this thesis. A quantitative method was used to investigate occurrence and differences among the population. The empowerment theory is discussed, which is considered to be an important tool in order for the society to help individuals strengthen their self confidence and in that way increase the health level among youths. The results show that it is more common that self-harming individuals are also engaged in other dangerous behaviors, such as daily smoking and shoplifting, in comparison to the control group. This could serve as an indicator that the area requires more research in order to develop future preventive measures to reduce the number of girls harming themselves.