Jag har gjort en jämförande studie mellan utvecklingen i Danmark och utvecklingen på Gotland under romersk järnålder. Som underlag har jag framförallt använt Lotte Hedeagers avhandling Danmarks jernalder – Mellem stamme og stat (Hedeager 1992) och Kerstin Cassels redovisning av det arkeologiska källmaterialet från Gotland i hennes avhandling Från grav till gård – romersk järnålder på Gotland (Cassel 1998). Syftet med studien var att undersöka om Hedeagers slutsats att det etablerades en centralmakt med territoriell kontroll, en tidig stat, i Danmark redan i övergången mellan äldre och yngre romersk järnålder, även skulle gå att dra vad gäller Gotland baserat på det gotländska källmaterialet, och i så fall om detta kunde förklara uppkomsten av stengrundsbebyggelse och fornborgar. Jag har jämfört det arkeologiska källmaterialet från Danmark och Gotland avseende gravfynd och offerfynd, bebyggelseutveckling och landskapsutnyttjande samt vapenoffer och försvarsanläggningar. Vad gäller gravfynden går det att se stora likheter både i hur gravgodset ser ut och i de förändringar som sker mellan äldre och yngre romersk järnålder. Det går också att se stora likheter i kulturlandskapets utveckling med en övergång från ett extensivt åkerbruk med kollektivt brukande till familjejordbruk med intensiv odling. Både på Gotland och i Danmark kan man datera storskaliga försvarsanläggningar till slutet av äldre eller yngre romersk järnålder. Exempel på detta är Olmerdiket och Torsburgen. En väsentlig skillnad mellan Danmark och Gotland är hur praktföremål fördelas mellan offerfynd och gravar övertiden från förromersk järnålder till folkvandringstid. Det jag kommit fram till är att likheterna är så stora att man genom att tillämpa Hedeagers analysmodell kan dra slutsatsen att omläggning av jordbruket, uppkomst av stengrundshus och stensträngar, och anläggande av försvarsborgar gjorts på initiativ av en centralmakt med kontroll över det gotländska territoriet.

Is it relevant to treat bog bodies as its own category within the archaeological research? This paper examines how scholars and researchers, through their publications and depictions of the preserved prehistoric individuals, are helping to create such a category. What has changed in the way scholars look at and describe these astounding finds? Also examines the various theories researchers provide regarding bog bodies and how they are deposited.

This essay is focused on Öland during the Iron Age, with focus specifically on the Roman Iron Age and the Migration period. The study takes its starting point in the large number of fortifications that was active across Öland at the time. The essays main area of investigation will be the central and southern parts of Öland as the fortifications, together with other parts of the Iron Age society around them such as graves and settlement, will be presented. The landscape in which the fortifications and their surroundings are placed will also be described. With the Migration Period being a keyword for almost all the fortifications on Öland, the subject will also be to describe if any sort of change can be seen in the settlement patterns during this unstable and troubled time. This will all be presented trough sources describing work of the archaeological investigations that has been done in those places.

Den här studien gäller Romersk järnålder i Sverige och Storbritannien med fokus på den senare. Det är en komparativ analys av utvalda delar av den materiella kulturenfrån ett antal olika lokaler i Sverige och Storbritannien med intentionen att skapa vidare förståelse rörande romersk influens i dessa regioner. Vidare är intentionen att uppsatsen skall undersöka möjliga likheter eller skillnader och därigenom dra slutsatser om romerska influensen var stark eller svag i de utvalda bosättningarna i Storbritannien och Sverige. Var den så kallade Romaniseringen för samtliga invånare eller var den enbart reserverad för eliten? / This is a study of the Roman Iron Age in both Sweden and Britain but with a focus on the latter. The study includes a comparative analysis of selected goods in the material culture at a number of different sites in Sweden and Britain in the aim of understanding the extent of the Roman influence at these sites. The aims of the essay is to investigate if we can notice similarities between the Swedish and British setting and thereby draw conclusions regarding the Roman influence or lack of it in the Rural setting of Britain as well as the chosen settlements in Sweden. Was the Romanization of Britain for everyone or was it reserved for the elite?

<p>Is it relevant to treat bog bodies as its own category within the archaeological research? This paper examines how scholars and researchers, through their publications and depictions of the preserved prehistoric individuals, are helping to create such a category. What has changed in the way scholars look at and describe these astounding finds? Also examines the various theories researchers provide regarding bog bodies and how they are deposited.</p>

Prospektionen der Universität Leipzig im Umkreis des römischen vicus Belginum ergaben bei Wederath, Flur Hinterm Klop (Gde. Morbach, Kr. Bernkastel-Wittlich, Rheinland Pfalz) eine mutmaßliche villa rustica. Unterschiedlich große Steinkonzentrationen weisen auf ein Haupt- und mehrere Nebengebäude. Das Fundmaterial besteht vorwiegend aus Ziegeln (Dach-, Fußboden- und Hypokaustenziegeln) und relativ wenig Keramik. Die bestimmbare Keramik datiert in das 2./3. Jh. n. Chr. / Archaeological prospections by the University of Leipzig in the surroundings of the Roman vicus Belginum revealed near Wederath (Rhenania-Palatinate, Germany) a villa rustica. Stone concentrations of different dimensions are indicating the main and several minor buildings. The finds are consisting mainly of bricks and relatively few ceramic sherds. The ceramics are dating into the 2nd/3rd cent. AD.

Im Rahmen des mehrjährigen Prospektionsprogramms der Universität Leipzig im Bereich des römischen vicus Belginum (OT Wederath, Gde. Morbach, Kr. Bernkastel-Wittlich, Rheinland Pfalz) wurde im November 2007 der Bereich von Tempelbezirk 3 und seiner Umgebung begangen. Dieser Tempelbezirk liegt im Westen des vicus und ist bislang nur durch eine geophysikalische Prospektion bekannt. Die Begehungen erbrachten eine perfekte Übereinstimmung mit dem Magnetometerbild mit Konzentrationen im Bereich des gallorömischen Umgangstempels und der Temenosmauer. Die Funde ermöglichen eine Datierung in das 1. bis 2. und vielleicht das frühe 3. Jh. n. Chr. Bemerkenswert ist die Entdeckung mittel- und spätlatènezeitlicher Scherben des 3.-1. Jh. v. Chr. Sie weisen entweder auf eine ältere Besiedlung oder eine frühe Kulttätigkeit. / Since several years, the University of Leipzig is carrying out archaeological prospections in the Roman vicus Belginum and its surroundings (OT Wederath, Gde. Morbach, Kr. Bernkastel-Wittlich, Rhenania-Palatinate, Germany). In November 2007 the temple area 3 was prospected. This site is located at the western periphery of the vicus. It was until yet only known by geophysical prospection. The actual prospection showed a perfect coincidence of findings and the magnetometer plot. High frequencies of finds, mostly brick fragments, were found at the Temenos walls and the site of the Gallo-Roman temple. The few ceramic sherds are dating from the 1st to the 2nd, probably the early 3rd cent. AD. Remarkable was the find of hand-made pottery, dating into the middle and late Latène period (approx. 3rd-1st cent. BC).

This thesis is concerned with the earliest picture stones on Gotland. The study will focus on the interpretation of the motives and symbols that are shown on the stones. This will partly be done by compounding the various motives into one synchronic statement and also partly by studying the manifests of the contemporary roman armed forces on the continent. Instead of earlier interpretations, suggesting that the expressions of the picture stones basically are about religion, myths, sagas and conceptions about the death, my idea is that the expressions shows coherence with roman warfare. My aim in this thesis is to propose that the motives on the picture stones of the Migration Period on Gotland deals with the organisation of power and warfare in this time, both on and outside the island.

This bachelor thesis provides a study of two individuals from Buttle Änge, Gotland and the data of their health at the time of death. Possible profession or status of each individual has been discussed in correlation to the form of burial and then summated into a possible explanation. Individual 1, the buttle warrior, was determined a man with an age between 30-35 years and a stature of 180 centimetres. Individual 2, the armless individual, was determined a man with the age of 20-25 years and a stature of 175 centimetres. The analyse of the human skeletal material and excavation reports gave a context to how these two individuals were buried. The offerings or lack of offerings, in the grave gave an insight to the status of the burial for each individual. The Buttle Warrior gave indication on impact or change in the vertebrae which probably came from the way of movement he had in life. The lack of grave offerings in the grave of the armless individual have been discussed and formed a possible explanation that the armless individual lack skeleton of the arms because of a probable remove just before or short after burial. The two human remains origins from the Roman iron age, a period from 0 to 400 AD, both individuals was dated to a period of 0-150 AD.

This thesis seeks to gain an understanding the role of the warrior in the Gotlandic society during the Roman iron age and the Migration Period, and to gain further knowledge of the development and evolution of the Gotlandic weapon grave, in terms of grave goods, burial practises, and expressions of military hierarchy. Through the methodology of correspondence analysis, a relatively clear development of the weapon grave can be traced: from a retinue-based system of military organisation in the Early Roman Iron Age, to a less defied hierarchy among the graves during the Late Roman Iron Age and Migration Period. This is manifested by a decreasing use of high-status objects, more homogenous grave inventories, and smaller differences in size and form of burial structures. This development corelates with earlier studies regarding social changes on Gotland, where the Gotlandic society is identified as more egalitarian than other Early Iron Age societies in Scandinavia. / Denna Uppsats ämnar bilda en förståelse kring krigarens roll i det gotländska samhället under romersk järnålder och folkvandringstid, samt att öka kunskapen kring de gotländska vapengravarnas utveckling genom att undersöka uppsättningar av gravgåvor, gravpraktiker och uttryck för militär hierarki. Genom en korrespondens-analytisk metodik har en relativt tydlig utveckling av vapengravarna kunnat identifieras. Från ett system som bygger på militära följen under äldre romersk järnålder, till en mindre tydligt definierad hierarki bland gravarna under yngre romersk järnålder och folkvandringstid. Utvecklingen manifesterar sig via en minskning i användningen av statusmarkerande föremål, ett mer homogent gravinventarium, samt mer otydliga skillnader i storlek och utformning av gravkonstruktionerna. Detta korrelerar med tidigare forskning rörande den gotländska samhällsorganisationen, där det gotländska samhället identifieras som mer egalitärt än andra äldre järnålderssamhällen i Skandinavien.