I det här examensarbetet undersöks den upplevda arbetsbelastningen vid ruttplanering i ECDIS. Syftet med studien är att undersöka hur svenska däcksbefäl inom handelssjöfarten upplever arbetsbelastningen vid ruttplanering med ECDIS. Studien syftar vidare till att undersöka vilka moment under ruttplanering i ECDIS däcksbefäl uppfattar som mest belastande. Studien är avgränsad till svenska sjöbefäl med erfarenhet av ruttplanering ombord. Resultaten visar att informanterna upplever problem med hårdvaran som levereras med installationen av ECDIS, ibland så stora problem att de ombord byter ut den medföljande hårdvaran mot annan hårdvara. De upplever även att det inte finns optimal arbetsyta vid arbete i ECDIS samt att det saknas avsatt tid till ruttplanering.

De flesta algoritmer som används för ruttplanering finner en ruttmellan en start- och slutposition. Ofta handlar det om att hitta denkortaste eller snabbaste rutten mellan positionerna. Denna studie hartill syfte att ta fram en metod som hittar flera lämpliga rutter mellantvå positioner med användning av Dijkstra ́s algoritm [2] ochdubbelriktad sökning. Med flera rutter får användaren möjlighet attvälja den rutt som passar bäst utifrån personliga preferenser. Tillexempel antalet stopp längs med rutten eller tidsåtgång för rutten.Den resulterande metoden tar fram ett antal rutter som är under ettvillkor gällande maximal tillåten tidsåtgång.

Bakgrund: Detaljhandelns utveckling har lett till en mer kundorienterad marknad. Samtidigt innehåller livsmedelsindustrin FMCG som kännetecknas av kort produktlivslängd och ledtid. Det innebär att företagen måste vara beredda på variationer i efterfrågan. Dessa efterfrågevariationer försvårar arbetet mot jämna materialflöden. För att hantera dessa måste företagen framställa pricksäkra prognoser som ligger till grund för den kapacitetsplanering som görs. På Mejeriproducenten AB upplevs efterfrågevariationer orsaka kapacitetsbrist i transporter vilket resulterar i ökade kostnader.  Syfte: Syftet med studien är att fylla forskningsgapet mellan efterfrågevariationer och transporter genom att identifiera bakomliggande orsaker till varför dessa variationer uppstår samt föreslå hur de kan minimeras och åtgärdas. Detta genom att skapa ett generellt ramverk som kan användas av flera producerande företag inom samma och liknande branscher.  Metod: Denna fallstudie har använt sig av en kvalitativ forskningsstrategi. Datainsamling skedde dels genom semistrukturerade intervjuer, enkätstudie och dels data från Qlikview. Detta har skett med ett bekvämlighetsurval med relevanta respondenter som varit tillgängliga till forskarna. Dataanalys har gjorts genom en mönsterjämförelse. Vid forskningsetiskt övervägande har anonymisering varit av extra stor vikt genom arbetets gång.  Slutsats: Kommunikationsbrister är två av de orsaker bakom efterfrågevariation som identifieras. Genom ett ökat samarbete i försörjningskedjan kan kommunikationen förbättras vilket leder till mer pricksäkra prognoser som tar hänsyn till efterfrågevariationer. Resultatet blir att transportplaneringen underlättas då kapaciteten kan planeras efter variationer i efterfrågan. Vidare undersöks fyllnadsgraden i de transportslingor som den här studien tar i beaktning. Det visade sig att den upplevda kapacitetsbristen endast existerar i ett fåtal av slingorna medan resterande slingor innehåller en stor andel tillgänglig kapacitet. Vidare visas effekten av vad en ruttoptimering hade kunnat uppnå genom att jämna ut belastningen på alla slingor vilket hade minskat risken för att överlass uppstår vid en efterfrågevariation. Om Mejeriproducenten AB lyckas med att prognostisera efterfrågevariationer kan fyllnadsgraden ökas i varje slinga vilket innebär ett minskat behov av transport kapacitet.

Examensarbetet handlar om att minimera en total servicekostnad för företaget Chargestorm då de skall utföra service på sina laddningscentraler för elbilar. En ruttoptimering har gjorts som resulterar i ett antal rutter som är tänka att användas av en servicetekniker när denne åker runt och utför service på laddningscentralerna. En simulering har också gjorts för att påvisa de bästa tidsintervallen då olika typer av service kan ske, med målet att minimera den totala servicekostnaden.

I kollektivtrafiken uppstår det ofta förseningar. Det kan skapa frustration hos kollektivtrafikanvändarna som planerat en resa som innehåller byten och de missar anslutningen för att turen till bytespunkten ankom sent. Detta arbete har som syfte att skapa en ruttplaneringsalgoritm för kollektivtrafikanvändarna som löser det pålitliga ruttproblemet genom att planera pålitliga och attraktiva rutter i kollektivtrafiken. Denna ruttplaneringsalgoritm är intressant för användaren för att denne med viss säkerhet ska hinna med ett byte i hennes resrutt. Detta kan också vara användbart för en aktör inom kollektivtrafiken när denne vill sätta rätt priser, eller resegarantier för att kunna garantera deras kunder att de kan utföra sina resor som planerat. Algoritmen opererar på ett tidsexpanderande nätverk där noderna representerar både en tid och hållplats. Algoritmen undersöker pålitligheten av de k kortaste rutterna i nätverket. Om någon rutt har ett byte med för kort väntetid så att bytet klassas som opålitligt så genereras en ny väg från bytespunkten så att det finns mer väntetid. Ett byte klassas som opålitligt då den förväntade förseningen tillsammans med en minsta bytestid överstiger väntetiden på hållplatsen. Den kortaste av de pålitliga rutterna som algoritmen har hittat presenteras för användaren. Om restiden för en pålitlig rutt är för lång så blir den resan oattraktiv för en kollektivtrafikanvändare och då väljs den snabbaste av de opålitliga rutterna istället att presenteras för användaren. För att testa algoritmen så byggdes först ett nätverk av tidtabellsdata för kollektivtrafiken i Norrköping. Därefter valdes fyra testresor ut som algoritmen skulle få testas på. Start och sluthållplatserna för testresorna hade olika ankomst- och avgångsfrekvenser. Ett antal experiment konstruerades där olika parametrar och resor skulle variera för att kunna analysera hur algoritmen planerade resor därefter. Två olika lognormala fördelningsfunktioner på ankomstförsening testades, konfidensgrader, en parameter Y som anger hur mycket längre en pålitlig rutt får vara än den sabbaste opålitliga rutten. Samt en parameter K som anger hur många rutter algoritmen ska undersöka. Konfidensgraderna användes på de lognormala fördelningsfunktionerna för att få ut en förväntad försening till en bytespunkt. Den ena fördelningsfunktionen gav kortare förväntad försening än den andra vilket gjorde att restiderna blev kortare för den ena än för den andra. Med en högre konfidensgrad så blev restiderna i genomsnitt längre förutom några undantagsfall, vilket berodde på hur algoritmen söker resor i nätverket. Med ett högre värde på Y så accepterades högre restider för pålitliga rutter. I vissa fall spelade inte Y någon roll eftersom algoritmen lyckades hitta pålitliga rutter som hade samma restid som den snabbaste opålitliga rutten. Slutligen, i experimenten av K blev resultatet att de flesta pålitliga resor hittades bland de tio första resorna som algoritmen undersökte

Vid e-handel av dagligvaror finns stora utmaningar i att skapa förutsättningar för effektiva hemleveranser. Sista milen-distributionen står för den minst transporteffektiva delen av den totala försörjningskedjan då den är svårast att genomföra kostnads- och energieffektiv ruttplanering på. Det matematiska optimeringsproblemet som speglar framtagandet av tillåtna körrutter inom bestämda tidsfönster med flera fordon kallas för Vehicle Routing Problem With Time Windows vilket är ett känt problem som ofta nämns i litteraturen. Projektets syfte var att undersöka energieffekivitet genom att skapa en implementering av metaheuristiken tabusökning för att kunna optimera körrutter för hemleverans. Optimeringen har skett med avseende på såväl antal fordon som den totala körsträckan. Resultatet har analyserats för att kunna dra slutsatser om vilka faktorer som påverkar effektiviteten av sista milen-distributionen. Algoritmen hittar en heuristisk lösning utifrån genererade kundordrar. Detta resulterar i en hög fyllnadsgrad vilket är positivt ur både kostnads- och effektivitetssynpunkt. Resultatet pekar på att ett stort kundunderlag, breda tidsfönster samt ett lager placerat i centrum av staden resulterar i de mest effektiva rutterna. / E-commerce of groceries has major challenges in creating the conditions for efficient home delivery. The last mile-distribution accounts for the least transport-efficient part of the total supply chain as it is most difficult to apply cost and energy efficient route planning at. The mathematical optimization problem that reflects the creation of permissible driving routes within defined time windows with multiple vehicles is called Vehicle Routing Problem With Time Windows which is commonly studied in the literature. The project has been aimed at creating a program using the metaheuristic tabu search to be able to optimize driving routes for home delivery. The optimization has been made with regard to the number of vehicles as well as the total mileage. The results have then been analyzed to be able to answer questions about which factors affect the efficiency of the driving routes. The program can, using input data, calculate the shortest distance with the smallest number of vehicles. This results in a high degree of filling, which is positive from both a cost and efficiency point of view. The result indicates that a large customer base, wide time windows and a warehouse located in the center of the city result in the most efficient routes.

Route specification can be a time consuming process in flight planning, and at the same time, it should be done very diligently for the sake of a safe flight and to reach the target on time. An autonomous decision support system can save time spent on finding the most accurate and shortest route from departure to destination. Different kinds of external sources are used as input for making intelligent decisions by taking advantage of a rule based reasoning approach. In this regard, a rule based decision support concept based on Drools rule engine is proposed in order to ease the workload of pilots during route specification. / Flygruttsplanering är en tidskrävande process vid uppdragsplanering. Den bör göras med stor omsorg för att garantera en säker flygning som når målet på utsatt tid. Ett autonomt beslutstödssystem kan spara tid genom att hitta den säkraste och kortaste rutten mellan avgång och destination. I detta sammanhang används olika externa källor som indata och de ligger till grund för att fatta intelligenta beslut med hjälp av regelbaserat resonerande. Konceptet regelbaserat beslutsstöd är baserat på Drools regelmotor för att minska arbetsbördan för piloter under ruttplanering.

Expanderande städer resulterar i ökande behov av godstransporter och för att behålla en fungerande godsdistribution kan åtgärder behöva vidtas. Trafikstockning och försämrad stadsmiljö är negativa effekter som kan förknippas med en dåligt fungerande godsdistribution. Citylogistik handlar om att kontrollera och optimera godstransporter i urbana områden (city) så att negativa effekter minimeras. Olika typer av citylogistiska åtgärder och koncept har identifierats. Till dem hör till exempel samdistribution, reglering av godstransporter och avancerade IT-system. Inom ramen för projektet SAMLIC, som startades i Linköping 2004, genomfördes pilotförsöket PILOT med det övergripande syftet att utvärdera ekonomisk potential med samdistribution i Linköpings city. Under PILOT omsattes ett samdistributionskoncept i praktiken. En databas med information om godsdistributionen under försöket upprättades för senare analys. Syftet med detta examensarbete har varit att formulera matematiska modeller över godsdistributionen i ett medelstort city, som kan ge underlag för utvärdering av citylogistiska koncept och i synnerhet samdistributionskoncept. De matematiska modeller som tagits fram är optimeringsmodeller för ruttplanering och metoder för att lösa optimeringsmodellerna har implementerats. För att utvärdera modellerna och metoderna har en fallstudie av Linköpings city gjorts, med datamaterial från PILOT. Modellerna ger möjlighet till effektiva analyser och jämförelser av citylogistiska koncept. Fallstudien visar dessutom att optimering av godsdistributionen i city innebär god förbättringspotential vilket ger ytterligare motiv till att använda modeller som verktyg. / Urbanization and city expansion result in an increasing need of transportation of goods, and in order to maintain efficiency, measures are needed. The aim of city logistics is to minimize negative impacts associated with city center goods distribution, such as traffic congestion and negative impacts on the living environment. Several city logistic measures have previously been suggested, such as freight consolidation, governance and advanced IT systems. Within the SAMLIC project started in 2004, a demonstration project known as PILOT was carried out in central Linköping, wherein the concept of freight consolidation was applied in reality. The objective was to evaluate the economic potential of freight consolidation. The aim of this thesis was to formulate mathematical models of the distribution of goods in a medium sized Swedish city. The models are to be used in the evaluation of city logistic measures, focusing on freight consolidation. The distribution problem is modelled as a vehicle routing problem, and methods for solving the resulting optimization problems have been implemented. Using data from PILOT, the models have been applied on Linköping with the purpose of evaluating the methods, as well as investigating the potential of using models for planning the distribution of goods. Conclusions involve that analyses of, and comparisons between, city lo-gistic measures can be efficiently made using mathematical models. The case study also indicates that goods distribution can be improved through the use of optimization methods, which further motivates mathematical modelling.

Ekoparti AB är ett grossistföretag som idag har cirka 480 kunder runt om i mellersta Sverige. Idag omsätter Ekoparti AB 165 miljoner kronor per år och har resurser som uppgår till 30 heltidsanställda personer, samt att man äger ett lager på 3000 kvadratmeter, varav 500 av dem är frys. Företaget har även sex stora lastbilar och två skåpbilar. På senaste tid har Ekoparti AB insett att det finns brister i distributionen mot kund. De har tagit fram två punkter som de anser vara bristerna i företagets logistiksystem. Dessa är att kundernas ordermönster behöver förändras, samt att vissa kunder avviker från leveransrutterna som går från företagets lager, samtidigt som de beställer för lite. Utifrån dessa punkter har de tagit fram ett nytt förslag för hur distributionen mot kund borde ske i företaget. Projektets uppgift blev då att undersöka de nuvarande leveranserna samt det nya förslaget och jämföra dessa två för att se vilket som blir mest kostnadseffektivt och varför. För att lösa problemet valde vi att använda programmet ArcMap som en bas för analysen av rutterna. Med hjälp av programmet kunde kostnader för att köra de olika rutterna i nuläget och i förslaget tas fram. Resultatet av analysen blir att det nya förslaget är mer kostnadseffektivt än hur distributionen hanteras i nuläget, med en minskning av kostnaderna med 614 950 kronor per år. För framtagning av resultatet används två huvudsakliga kostnadsfaktorer, vilket är tidskostnader och distanskostnader. När vi granskade resultatet var det tydligt att den variabel som har störst påverkan på kostnaderna är tidskostnaderna. Med tidskostnader menas lönekostnader för chauffören och hans medpassagerare. Dessutom tar vi även i rapporten upp att förändringen inte enbart påverkar transporterna, utan förändringarna skulle även kunna påverka andra delar av logistiksystemet, vilket i sin tur kan påverka andra delar av företaget. Slutsatsen av projektet är att det nya förslaget för rutter är mer kostnadseffektivt för Ekoparti AB än de nuvarande rutterna. I och med att tidskostnaderna utgör majoriteten av totalkostnaderna bör man för att minska totalkostnaderna ta fram lösningar som minskar den spenderade tiden vid distributionen till kunderna. Dessutom får man inte bortse från helhetsperspektivet då transportförändringar inte bara påverkar transporterna utan även resterande delar av företaget. Detta för att undvika oönskade negativa effekter i andra delar av verksamheten när man genomför en förändring

Today the planning of the transports at Hälsingestintan is done without any tools. Every year the problem regarding the planning is getting more complex and complicates the logistics of the transports. The purpose with the study is to investigate the logistics related to the mobile abattoir and the refrigerated truck in Hälsingestinans process flow. This is relevant due to identify if an optimization model has potential to reduce the transport costs when using this concept. Furthermore, the difference between the used planning strategies of the model and Hälsingestintan will be compared to identify if there are any clear differences between the methods.