Huvudfrågan i arbetet är hur produktivitet och säkerhet kombineras i de säkerhetslösningar som existerar idag samt huruvida högre säkerhet leder till ökad komplexitet. Det tillvägagångssätt som använts består av en lastmätning av Secure Socket Layer (SSL), och Pretty Good Privacy (PGP), samt en teoretisk jämförelse av säkerhetslösningarna PGP, SSL och Secure Electronic Transaction (SET). Detta innebär att PGP som har jämförelsevis hög säkerhet när det kommer till kryptering även är den säkerhetslösning är mest resurskrävande. SSL däremot är mindre säkert med betydligt lägre resursanvändning. Generellt kan man med facit i hand säga att den lösning som är säkrast även är den mest komplexa. Den säkerhetsaspekt lastmätningen bygger på är främst krypteringsalgoritm och nyckellängd. Även om dessa aspekter är allmänt vedertagna i säkerhetstänkande måste även hänsyn tas till säkerhetstänkandet som helhet. SET visar ett sätt att kringgå den klassiska motsättningen mellan säkerhet och produktivitet genom att begränsa användningsområdet, men detta på bekostnad av flexibilitet och ger vidare potential för interoperabilitet.

Denna undersökning kartlägger svenska konsumenters uppfattning kring hur säkert de uppfattar betalning av varor via Internet. Detta sker genom att beakta olika faktorer, såsom kön, ålder, sysselsättning och civiltillstånd. Med betalning avses i den här rapporten att en konsument betalar sina varor på elektronisk sätt över Internet. I denna undersökning har metoden enkäter använts. I undersökningen ingick 45 svenska konsumenter. Många av konsumenterna känner sig osäkra vid betalning av varor över Internet, vissa känner till och med att det är så osäkert att de helt enkelt avstår att handla varor över Internet på grund av att detta.

I rapporten undersöks säkerhetsaspekter för företagsapplikationer utvecklade till androidplattformen. Rapporten tar även upp Androids grunder och dess säkerhetsmodell. Syftet med rapporten var att undersöka Androids lämplighet för projekt som HOW Solutions har planerade. Under arbetet har en applikation för trådlös öppning av lås utvecklats. Resultatet var att många av de hot som upptäcktes var, för företag, i vissa fall är svåra att mitigera och att viss relevant funktionalitet saknas på plattformen. Trots det är slutsatsen att Android är en mogen plattform med ett gediget säkerhetsarbete och därför lämpar sig bra för företagsapplikationer.

Det här arbetets syfte är att undersöka huruvida det är lämpligt för ett företag eller en organisation att införa ett säkerhetssystem baserat på biometri. Studien begränsades till att undersöka aspekterna säkerhet, integritet och användaracceptans eftersom dessa aspekter ansågs vara de som var viktigast och att de kunde undersökas på ett generellt plan. En ytterligare begränsning som gjorts är att för integritetsaspekten har endast svenska lagar studerats. Arbetet har genomförts i form av en litteraturstudie. För säkerhetsaspekten har en översikt gjorts över biometriska systems säkerhetsfördelar och säkerhetsnackdelar i jämförelse med traditionella säkerhetsmetoder. Integritetsaspektens resultat är att den svenska personuppgiftslagen gäller vid behandlandet av biometriska egenskaper då dessa kan betraktas som personuppgifter. För användaracceptansaspekten så har olika undersökningar bearbetats med resultatet att det är viktigt att ett företag eller en organisation som vill införa ett biometriskt system tar hänsyn till vilken biometrisk metod som väljs och att ett förtroende skapas för tekniken.

IP-telefoni introducerades 1995 och har sedan dess växt sig starkare och starkare men det är först nu i samband med att fler och fler får tillgång till bredband som lanseringen av tjänsten tagit fart på allvar. Vid lanseringen av nya produkter framkommer det alltid vissa problem, så är även fallet med IP-telefoni. FOI (2004) beskriver två av de största vilka är beroendet av konstant strömförsörjning och säkerhet mot intrång och attacker, och Gulliksson och Lindström (2000) tar upp det som kan klassas som det tredje vilket är samtalskvaliteten. Dessa problem kan ses ha en gemensam lösning nämligen olika hårdvara. För att ta reda på vilken hårdvarufunktionalitet som används för att lösa problemen har det gjorts intervjuer med företag inom branschen. Resultatet visar att vad som behövs är framförallt trafikprioriterande och strömmatandenätverksenheter, stabila brandväggar och sekundära strömkällor. Allt detta behövs för att kunna uppnå ett likvärdigt system som dagens telefonnät, dock är det nu upp till kunden att själv stå för all teknik som behövs.

Arbetets syfte är att jämföra intrångsdetekteringssystemen Snort och Suricata för att ge en uppfattning om vilken av applikationerna som lämpar sig att implementeras hos en internetleverantör för att upptäcka attacker och öka säkerheten på nätverket. Jämförelsen utförs med hänseende till antal upptäckta attacker, prestanda, implementeringstid, antal konfigurationsfiler samt vilka operativsystem de finns tillgängliga på. Resultatet visar att Suricata med sitt stöd för att använda signaturer skapade för Snort upptäcker fler attacker än Snort. Snort däremot går både smidigare och snabbare att implementera. Prestandamässigt så visar Suricata bäst resultat, genom att använda sig av flera kärnor och mindre minne.

Detta examensarbete är en studie kring hur säkerhetsaspekter för web services hanteras inom fastighetsautomationsbranschen utifrån W3C:s riktlinjer. W3C är en organisation som godkänner och administerar nya Internetstandarder. Dessa riktlinjer omfattar säkerhet inom web services, men kan även fungera som en mall för både utveckling och användning. Dessa riktlinjer låg till grund för de intervjufrågor som skapades för undersökningen. Undersökningen genomfördes på sex organisationer med en intervjustudie, på grund av arbetets begränsningar användes telefonintervjuer. Studien syftar till att ge en närmare inblick i säkerhetstänkandet samt de för- och nackdelar som kan associeras till web services, samt utvecklingen av tekniken inom fastighetsautomationsbranschen. Studien visar att synen på säkerheten och tillämpningarna skilde sig mellan organisationerna och att riktlinjerna inte direkt kunde uppfyllas. Orsaken till detta är skillnaderna mellan organisationerna. Det framkom att det fanns stora potentiella fördelar med web services och organisationerna tror att utvecklingen av web services inom branschen kommer att öka.

Vården har ett ökande behov av IT. Dels som en ersättare för en minskande andel arbetsför personal, men även som en kostnadsbesparande åtgärd. Hemvården har ett annat behov än övriga delar av vården eftersom personalens arbetssituation är så rörlig. Därför behövs det mobila arbetsstöd, exempelvis handdatorer. Handdatorer innebär dock en mängd nya säkerhetsrisker. Syftet med detta arbete är att ge en överblick över nuvarande handdatorlösningar för hemvården och att undersöka eventuella säkerhetsrisker. Funna säkerhetsrisker jämförs sedan med viktiga punkter som utformats utifrån Datainspektionens riktlinjer gällande informationssäkerhet inom vården. Intervjuundersökning och litteraturundersökning används för att hitta riskerna och för att analysera deras innebörd. Under arbetet hittades ett antal säkerhetsrisker för varje handdatorlösning. Resultatet av undersökningen visar att ingen av de lösningar som undersöktes kan anses vara säkra enligt Datainspektionens riktlinjer. Slutligen ges en redogörelse kring förbättringar som kan göras för att öka säkerheten för varje lösning.

Biometri är en relativt ny säkerhetsmetod för datorsystem. Biometri används ofta för att ersätta eller kombineras med användarnamn och lösenord. Detta görs genom att mäta ett fysiologiskt attribut eller beteendeattribut hos användaren. Keystroke dynamics är en biometrisk metod vilken registrerar användarens sätt att skriva på tangentbordet. En stor mängd försök med keystroke dynamics har gjorts i tidigare arbeten. Många av dessa har utgått ifrån metoder vilka använder ett högt antal stickprov från användarens beteende vid tangentbordet. Optimalt är dock en metod med hög säkerhet men samtidigt använder ett lågt antal stickprov. Denna rapport introducerar en ny algoritm för implementering av keystroke dynamics, vilken jämförs med två existerande algoritmer. Denna rapport visar att den nya algoritmen har högre prestanda än de övriga två i jämförelsen

This report describes the development of a well–functioning and aesthetically appealing web portal and associated database for a company called Svensk Kredit & Försäkringsförmedling AB (Translated: Swedish Credit & Insurance intermediation AB). The portal will test customers' creditworthiness through another company called Business Check in Sweden AB. Administrators to the web portal have a special user interface to display all customers, to disburse the money to the customer and edit customer information. A super–user interface is available for administrators where they can change the information on all administrator accounts. Many aspects of security has been addressed because the web portal will handle personal information. The portal must also be protected against manipulation. It should not be possible for someone to manipulate the web portal. One example is the loan application form which uses a number of functions that control the input data against SQL–injection and inaccurate data. / Denna rapport beskriver uppbyggnaden av en väl fungerande och estetisk tilltalande webbportal med tillhörande databas till ett företag som heter Svensk Kredit & Försäkringsförmedling AB. Webbportalen ska testa kunders kreditvärdighet med hjälp av ett annat företag som heter Business Check i Sverige AB. Administratörerna till webbportalen har ett speciellt användargränssnitt för att kunna lista alla kunder, kunna betala ut lån och redigera kundinformation. Även ett superanvändargränssnitt finns tillgängligt för administratörerna där de kan ändra information om alla administratörskonton. Många aspekter inom säkerhet har diskuterats då webbportalen ska vara driftsäker och personuppgifter ska omhändertas. Webbportalen måste även vara skyddad för manipulation så inte användare ska kunna ändra webbportalens funktioner till sin fördel. Ett exempel på detta är låneansökningsformuläret som använder sig av ett flertal funktioner som kontrollerar de inmatade uppgifterna mot SQL–injektion och felaktiga uppgifter.