<p>Arbetstid är en fråga som alltid varit omdebatterad, och som det hänt mycket med genom åren i många avseenden. I svensk rätt har arbetstid reglerats i många olika lagar och vissa yrkesgrupper har haft egna lagar om branschens arbetstidsregler. I dag är det i huvudsak arbetstidslagen som reglerar arbetstidsfrågorna, men som i många arbetsrättsliga lagar finns det möjlighet att göra avvikelser och mer preciserade villkor genom kollektivavtal. Sedan Sveriges inträde i EU 1995 går det dock inte att frångå de EG-direktiv om arbetstid som rådet utfärdat. Det har förändrat den svenska arbetstidsregleringen då arbetstidslagen har fått ändrats och de kollektivavtalsslutande parternas möjligheter att avtala om arbetstid harinskränkts, då EG har satt miniminivåer för vissa regler genom direktiv.     EG-rätt, svensk rätt och kollektivavtal reglerar till viss del sammaarbetstidsfrågor, men desto närmre arbetstagaren, desto mer precisa regler. EG–rätten ger förutsättningarna för hur mycket vila varje arbetstagare ska få per år, vecka och dag, samt hur mycket det är tillåtet att arbeta per vecka och dag. Arbetstidslagen föreskriver därutöver också regler om ordinarie arbetstid, övertid, mertid och jourtid. I kollektivavtalen finns ofta de mer precisa reglerna om dygnsarbetstiden och vilan.     Syftet med att arbetstidslagen och EG:s arbetstidsdirektiv finns är att trygga arbetstagarnas hälsa och säkerhet. Frågan är vad som menas med hälsa och säkerhet och hur det går att få en bättre miljö som garanterar hälsa och säkerhet genom arbetstidsreglering? Givetvis är inte arbetstiden den enda komponenten som avgör arbetsmiljön, men hur arbetstiden är utformad har effekter på arbetsmiljön, och därmed på hälsan och säkerheten. Hur syftet med arbetstidsreglerna uppfylls och vilka regler som gäller kommer att behandlas i uppsatsen.     Syftet med uppsatsen är att undersöka gällande rätt inom arbetstidsregleringen, samt att undersöka om och hur den fyller syftet att främja säkerhet och hälsa på arbetsplatsen. För att uppfylla syftet att fastställa gällande rätt har vi använt oss av traditionell juridisk metod. För att undersöka hur väl arbetstidsregleringens syfte uppfylls har vi kompletterat gällande rätt med en kvalitativ undersökning där vi intervjuat fyra arbetstagare inom den sektor vars kollektivavtal vi undersökt.     I uppsatsens första teorikapitel fastställs gällande rätt genom att medtraditionell juridisk metod behandla de tre nämnda regelverken; EG-direktiven,arbetstidslagen samt ett gällande kollektivavtal. I kapitlet därefter undersöker vi begreppen säkerhet och hälsa samt redogör för viss tidigare forskning kring dessa begrepp. Uppsatsens rättskällebearbetning kompletteras i nästa kapitel med den kvalitativa undersökningen för att belysa rätten i dess tillämpning.     I analyskapitlet presenteras först gällande rätt i en genomgång av hur de tre olika formerna av arbetstidsregleringar interagerar och kompletterar varandra. Sedan följer en diskussion om regleringens syfte där fokus ligger påhälsobegreppet och dess tillämpning.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med undersökningen var att belysa vad finlandssvenska simlärare tänker om simlärarens ansvar och säkerhet i simundervisningen och hur de uppfattar simlärarutbildningen i förhållande till det.</p><p>För att kunna besvara syftet användes följande fyra frågeställningar:</p><p>1. Hur beskriver simlärare sitt agerande med tanke på ansvaret i strandsimskolor?</p><p>2. Hur beskriver simläraren sitt agerande med tanke på säkerheten i strandsimskolor?</p><p>3. Hur reflekterar simlärarna över sitt agerande?</p><p>4. Vad tycker simlärarna om den nya simlärarutbildningen och vilka uppfattningar har de om simlärarutbildningen när det gäller ansvar och säkerhet?</p><p>Metod</p><p>Undersökningen var kvalitativ och data samlades in genom intervjuer eftersom de ger möjlighet till en djupgående analys. För att hålla undersökningen till specifika teman men också för att kunna göra tillägg till dessa teman och ge utrymme för nya tolkningar valdes en semistrukturerad intervju. Till undersökningsgruppen hörde åtta finlandssvenska simlärare. Alla intervjuade var kvinnor som arbetat med strandsimskolor.</p><p>Resultat</p><p>Resultaten visade att simlärarna beskrev sitt agerande när det gäller ansvar och säkerhet utifrån tydliga rutiner och regler samt i planeringen och organiseringen av undervisningen. Simlärarna reflekterade över rädslor i yrket och riskerna i arbetet. De reflekterade mycket kring olyckor som skett och de flesta visade en medvetenhet om simläraryrkets ansvars- och säkerhetsaspekter. Simlärarna ansåg att den nya utbildningen består av för lite undervisning i livräddning och återupplivning. Med tanke på ansvar och säkerhet upplevde simlärarna att utbildningen kunde ha haft hårdare krav inom livräddningen och förstahjälpen.</p><p>Slutsats</p><p>Simlärarna upplevde ansvar och säkerhet som viktiga aspekter av strandsimskolorna och önskade med tanke på det en förbättring av den nya simlärarutbildningen.</p> / <p>Abstract</p><p>Aim and questions</p><p>The aim of this study was to illustrate how Swedish speaking swimming teachers in Finland feel about responsibility and safety in swimming schools and how they relate these concepts to the swimming teacher education.</p><p>Four questions helped to answer the aim of this study:</p><p>1. How do the swimming teachers describe their behaviour in connection to responsibility in outdoor swimming schools?</p><p>2. How do the swimming teachers describe their behaviour in connection to safety in outdoor swimming schools?</p><p>3. How do the swimming teachers reflect over their behaviour?</p><p>4. What do the swimming teachers think about the new swimming teacher education and what opinions do they have about the education with regards to the responsibility and safety.</p><p>Method</p><p>The study consisted of a qualitative method and the data were gathered through interviews which provided the possibility for a deeper analysis. Semi-structured interviews kept the study within specific themes but also allowed room for interpretation. The target group consisted of eight Swedish speaking swimming teachers from Finland. They were all women who had worked with outdoor swimming schools.</p><p>Results</p><p>The results showed that the swimming teachers described their behaviour regarding responsibility and safety with specific routines and rules. Their behaviour was also described in their planning and organizing of the lessons. The swimming teachers reflected over different fears in the profession and risks in the work. They also reflected over accidents and showed more or less awareness of the aspects of responsibility and safety in the profession. The swimming teachers considered the new education not to have enough classes in lifesaving and resuscitation. Considering the responsibility and safety required in the profession the swimming teachers would have preferred tougher requirements.</p><p>Conclusions</p><p>The swimming teachers experienced responsibility and safety as important aspects of outdoor swimming schools and therefore desired improvement in the education.</p>

Den här uppsatsen belyser hur den mänskliga faktorn påverkar säkerheten vid mobilt arbete och ger förslag på åtgärder för att öka säkerheten inom mobilt arbete. Vi har genom litteraturstudie och kvalitativ undersökning studerat hur den mänskliga faktorn påverkar säkerheten inom mobilt arbete. Många av de säkerhetsproblem som identifierats inom mobilt arbete är inte specifika för området utan har sitt ursprung i traditionell IT-säkerhet. Det största problemet är användarna, inte tekniken de använder sig av. Även de nya problem som uppkommit inom mobilt arbete är kopplat till användarna. Vår undersökning visar att användare inte har tillräcklig medvetenhet inom säkerhet och att det krävs bättre utbildning på användarnivå för att kunna arbeta mobilt på ett säkert sätt.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen var att belysa vad finlandssvenska simlärare tänker om simlärarens ansvar och säkerhet i simundervisningen och hur de uppfattar simlärarutbildningen i förhållande till det. För att kunna besvara syftet användes följande fyra frågeställningar: 1. Hur beskriver simlärare sitt agerande med tanke på ansvaret i strandsimskolor? 2. Hur beskriver simläraren sitt agerande med tanke på säkerheten i strandsimskolor? 3. Hur reflekterar simlärarna över sitt agerande? 4. Vad tycker simlärarna om den nya simlärarutbildningen och vilka uppfattningar har de om simlärarutbildningen när det gäller ansvar och säkerhet? Metod Undersökningen var kvalitativ och data samlades in genom intervjuer eftersom de ger möjlighet till en djupgående analys. För att hålla undersökningen till specifika teman men också för att kunna göra tillägg till dessa teman och ge utrymme för nya tolkningar valdes en semistrukturerad intervju. Till undersökningsgruppen hörde åtta finlandssvenska simlärare. Alla intervjuade var kvinnor som arbetat med strandsimskolor. Resultat Resultaten visade att simlärarna beskrev sitt agerande när det gäller ansvar och säkerhet utifrån tydliga rutiner och regler samt i planeringen och organiseringen av undervisningen. Simlärarna reflekterade över rädslor i yrket och riskerna i arbetet. De reflekterade mycket kring olyckor som skett och de flesta visade en medvetenhet om simläraryrkets ansvars- och säkerhetsaspekter. Simlärarna ansåg att den nya utbildningen består av för lite undervisning i livräddning och återupplivning. Med tanke på ansvar och säkerhet upplevde simlärarna att utbildningen kunde ha haft hårdare krav inom livräddningen och förstahjälpen. Slutsats Simlärarna upplevde ansvar och säkerhet som viktiga aspekter av strandsimskolorna och önskade med tanke på det en förbättring av den nya simlärarutbildningen. / Abstract Aim and questions The aim of this study was to illustrate how Swedish speaking swimming teachers in Finland feel about responsibility and safety in swimming schools and how they relate these concepts to the swimming teacher education. Four questions helped to answer the aim of this study: 1. How do the swimming teachers describe their behaviour in connection to responsibility in outdoor swimming schools? 2. How do the swimming teachers describe their behaviour in connection to safety in outdoor swimming schools? 3. How do the swimming teachers reflect over their behaviour? 4. What do the swimming teachers think about the new swimming teacher education and what opinions do they have about the education with regards to the responsibility and safety. Method The study consisted of a qualitative method and the data were gathered through interviews which provided the possibility for a deeper analysis. Semi-structured interviews kept the study within specific themes but also allowed room for interpretation. The target group consisted of eight Swedish speaking swimming teachers from Finland. They were all women who had worked with outdoor swimming schools. Results The results showed that the swimming teachers described their behaviour regarding responsibility and safety with specific routines and rules. Their behaviour was also described in their planning and organizing of the lessons. The swimming teachers reflected over different fears in the profession and risks in the work. They also reflected over accidents and showed more or less awareness of the aspects of responsibility and safety in the profession. The swimming teachers considered the new education not to have enough classes in lifesaving and resuscitation. Considering the responsibility and safety required in the profession the swimming teachers would have preferred tougher requirements. Conclusions The swimming teachers experienced responsibility and safety as important aspects of outdoor swimming schools and therefore desired improvement in the education.

No description available.

Arbetstid är en fråga som alltid varit omdebatterad, och som det hänt mycket med genom åren i många avseenden. I svensk rätt har arbetstid reglerats i många olika lagar och vissa yrkesgrupper har haft egna lagar om branschens arbetstidsregler. I dag är det i huvudsak arbetstidslagen som reglerar arbetstidsfrågorna, men som i många arbetsrättsliga lagar finns det möjlighet att göra avvikelser och mer preciserade villkor genom kollektivavtal. Sedan Sveriges inträde i EU 1995 går det dock inte att frångå de EG-direktiv om arbetstid som rådet utfärdat. Det har förändrat den svenska arbetstidsregleringen då arbetstidslagen har fått ändrats och de kollektivavtalsslutande parternas möjligheter att avtala om arbetstid harinskränkts, då EG har satt miniminivåer för vissa regler genom direktiv.     EG-rätt, svensk rätt och kollektivavtal reglerar till viss del sammaarbetstidsfrågor, men desto närmre arbetstagaren, desto mer precisa regler. EG–rätten ger förutsättningarna för hur mycket vila varje arbetstagare ska få per år, vecka och dag, samt hur mycket det är tillåtet att arbeta per vecka och dag. Arbetstidslagen föreskriver därutöver också regler om ordinarie arbetstid, övertid, mertid och jourtid. I kollektivavtalen finns ofta de mer precisa reglerna om dygnsarbetstiden och vilan.     Syftet med att arbetstidslagen och EG:s arbetstidsdirektiv finns är att trygga arbetstagarnas hälsa och säkerhet. Frågan är vad som menas med hälsa och säkerhet och hur det går att få en bättre miljö som garanterar hälsa och säkerhet genom arbetstidsreglering? Givetvis är inte arbetstiden den enda komponenten som avgör arbetsmiljön, men hur arbetstiden är utformad har effekter på arbetsmiljön, och därmed på hälsan och säkerheten. Hur syftet med arbetstidsreglerna uppfylls och vilka regler som gäller kommer att behandlas i uppsatsen.     Syftet med uppsatsen är att undersöka gällande rätt inom arbetstidsregleringen, samt att undersöka om och hur den fyller syftet att främja säkerhet och hälsa på arbetsplatsen. För att uppfylla syftet att fastställa gällande rätt har vi använt oss av traditionell juridisk metod. För att undersöka hur väl arbetstidsregleringens syfte uppfylls har vi kompletterat gällande rätt med en kvalitativ undersökning där vi intervjuat fyra arbetstagare inom den sektor vars kollektivavtal vi undersökt.     I uppsatsens första teorikapitel fastställs gällande rätt genom att medtraditionell juridisk metod behandla de tre nämnda regelverken; EG-direktiven,arbetstidslagen samt ett gällande kollektivavtal. I kapitlet därefter undersöker vi begreppen säkerhet och hälsa samt redogör för viss tidigare forskning kring dessa begrepp. Uppsatsens rättskällebearbetning kompletteras i nästa kapitel med den kvalitativa undersökningen för att belysa rätten i dess tillämpning.     I analyskapitlet presenteras först gällande rätt i en genomgång av hur de tre olika formerna av arbetstidsregleringar interagerar och kompletterar varandra. Sedan följer en diskussion om regleringens syfte där fokus ligger påhälsobegreppet och dess tillämpning.

Statistiken visar att antal äldre kommer att fördubblas till år 2050. Många äldre kommer att vilja bo hemma och fler kommer att bo hemma. Därför är det centralt att påvisa vad den äldre som bor i eget boende anser livskvalitet är så att vårdpersonal kan hjälpa till att upprätthålla den. Syftet med studien var att belysa hur äldre personer som bor i eget boende beskriver sin livskvalitet. Studien genomfördes med kvalitativ induktiv ansats och intervjuer gjordes. Analysen av intervjuerna skedde med innehållsanalys. Livskvalitet är beskrivet med fyra kategorier: Samvaro ger känsla av god hälsa; tillgodoseende av fritidsaktiviteter; skapandet av nya kontakter samt känsla av trygghet. Att familj, hälsa, minnen och social samvaro påverkar livskvalitén positivts har lyfts fram i arbetet. Samt att trygghet är en del av livskvalitén.  Att som äldre kunna ha en fortsatt livskvalitet behöver den äldre ha ett boende som är praktisk, social samvaro, tillfredställande sysselsättning en stabil ekonomi samt en hälsa som den äldre kan hantera. För att få en klarare bild angående livskvalitet hos äldre bör fler studier göras med fokus ökad livskvalitet.

Motstridiga mål och människans medvetna eller omedvetna strävan efter bekvämlighet kan leda till problem när företag vill motivera sina medarbetare till att arbeta mot organisationens mål. I ett företag där arbetsmiljön präglas av stora säkerhetsrisker är chefers förmåga att motivera till arbete i enlighet med företagets säkerhetsmål avgörande. En bransch som ofta sammankopplas med säkerhetsrisker är gruvbranschen. Syftet med denna studie är att förklara hur chefer inom ett gruvföretag motiverar sina medarbetare i gruvan att arbeta i enlighet med företagets säkerhetsmål. Studien har en deduktiv ansats där målsättningsteorin används som utgångspunkt. Datainsamlingen utgörs av semistrukturerade intervjuer med personer verksamma på olika befattningsnivåer inom gruvföretaget med den gemensamma nämnaren chefsposition. Studien visar att målsättningsteorin är en fruktbar teoretisk utgångspunkt och att den motivation som målsättning kan ge upphov till skapar möjlighet för chefer att påverka riktning, intensitet och uthållighet i gruvarbetarnas ansträngning. Vidare har tre begreppspar utmärkande för chefernas arbete kunnat urskiljas: generella och specifika metoder, proaktiva och reaktiva medel samt gruppen och individen som mottagare.

The accident frequency in the construction industry has shown a downward trend every year but this trend was broken 2010th. It is often lack of precautionary measures within work environment and safety that is the cause of accidents. The big construction companies understand the importance of precautionary measures within work environment and safety, as they spend a lot of money and time on that matter. By examining the work environment and the safety of the small construction companies you can see how they work. The report will presents how these small companies work with work environment and safety, and also how they follow the safety instructions that are available and how they make use of safety equipment. By making use of interviews with staff in small construction companies, information has been collected about how they work with work environment and safety, and how they experience them. An interview with inspector at Swedish Work Environment Authority has been done to get their point of view of the small construction companies. The results show that small construction companies can get better at planning the work environment before construction begins. The constructions sites were kept clean to avoid falls. It appeared that they sometimes didn’t use harness at small jobs on the roof, but on larger work on the roof they used scaffolds. The reason to the sloppiness of not following the safety rules were time pressure and fast pace.

En arbetsrelaterad ohälsa samt arbetsmiljöfrågans betydelse för individens hälsa och välmående har medfört att hälsofrämjande insatser för hälsa och säkerhet i arbetet utgör viktiga åtgärder för en förbättrad folkhälsa. Arbetslivets föränderlighet med nya krav har skapat en medvetenhet om arbetsmiljö- och säkerhetsområdets betydelse för organisationers utveckling och tillväxt. Strategier för att skapa hälsosamma arbetsmiljöer medför att arbetsplatsen utgör en viktig arena för hälsofrämjande arbete. Syftet med denna studie var att beskriva upplevda framgångs- och motgångsfaktorer i beslutsprocessen bland chefer i utvecklingen av en säkerhetskultur. Metoden som användes har en kvalitativ studiedesign och semistrukturerade intervjuer genomfördes. Resultaten visade att arbetsmiljö- och säkerhetsfrågor var givande att driva trots arbetsmiljöområdets komplexitet. Drivkraft och engagemang i säkerhetsfrågan utgjorde en grundförutsättning i utvecklingsarbetet för hälsa och säkerhet. Central styrning, stödfunktioner och nätverk skapade en plattform för gemensam drivning av utvecklingsarbetet. Skillnader i synsätt av säkerhetsbegreppet och problemområdets komplexitet samt hur arbetsmiljöns dimensioner betraktades, präglades i viss utsträckning av den hierarkiska chefspositionen. Chefskapets ansvars- och kravbild framtvingade prioriteringar vilket uppfattades kontraproduktivt. Slutsatser som kan dras från studien är ett behov av vidare forskning med avseende på verktyg och stöd i chefsrollen samt gällande arbetsmiljöns dimensioners påverkan på individens hälsa för utveckling av strategier för en säkerhetskultur. / An increase in work-related illness has highlighted the importance of occupational health and safety for the individuals health and well-being. Organizational management creates an important setting for health promotion strategies in the workplace. Awareness about workplace safety and health is of great importance for organizational development and sustainability. The purpose of this study was to describe the perceived successful and counterproductive factors among managers in the development of a safety culture. A qualitative approach was taken and semi-structured interviews were performed. Results show that commitment to safety issues was a prerequisite in the development of a safety culture. Organizational control, support and network created important settings for occupational health and safety. Differences in approach of safety performance, the inherent complexity of the problem area and regarding physical, psychological and psychosocial aspects were to some extent characterized by hierarchical positioning. Managers responsibilities and requirements enforced priorities that were perceived counterproductive. The following conclusions that can be drawn from the study are a need for further research with respect to the tools and support in the management role as well as the work environments different aspects and impact on the individuals health and safety for development of strategies for a safety culture.