Exploateringsavtal används för att fördela ansvaret för finansiering och utbyggnad av en detaljplan som upprättats på mark som inte ägs av kommunen. Avtalet upprättas mellan en kommun och en exploatör eller privat byggherre. Exploateringsavtal har tillämpats länge men blev inte angivet i lagtext förrän den 1 januari 2015. Något som fortfarande inte är angivet i lagtext är hur kommuner ska använda sig av ekonomiska säkerheter i exploateringsavtal. Avtalen reglerar finansiering och åtaganden för miljonbelopp och finansiering ska ofta ske efterhand som byggnationen färdigställs. Om en exploatör inte kan fullfölja sina åtaganden i exploateringsavtalet på grund av exempelvis konkurs, kan kommunen bli tvungen att färdigställa och finansiera exploatörens kvarstående åtagande. Har kommunen i avtalet angivit att en säkerhet måste ställas som ska täcka de belopp som motsvarar exploatörens åtaganden, kan kommunen lösa in säkerheten och på det viset säkra finansieringen om en exploatör skulle bli oförmögen att betala. Syftet med studien är att undersöka om Sveriges kommuner använder sig av säkerheter i exploateringsavtal för att säkerställa dess genomförande. Vidare är syftet med studien att kartlägga vilka säkerheter som anges i exploateringsavtal. I de fall en bankgaranti använts som säkerhet i exploateringsavtalen kommer även en fördjupning att genomföras av bankgarantin och dess bakomliggande exploateringsavtal. Exploateringsavtal och bankgarantier från Sveriges kommuner samlades in via mejl. 120kommuner valde att delta i studien vilket resulterade i en analys av 197 exploateringsavtaloch 35 bankgarantier. Resultatet av studien visar bland annat att 58 % av de 197 exploateringsavtalen innehöllsäkerhet, 37 % av avtalen saknar säkerhet och 5 % av avtalen inte har något behov av säkerhet. De vanligaste säkerheterna som kommunerna anger i exploateringsavtalen att exploatören måste ställa är valfri godtagbar säkerhet, bankgaranti, moderbolagsborgen och pantbrev i fast egendom. Resultatet visar även att 69 % av de 35 bankgarantier som studeratsär accessoriska till det bakomliggande exploateringsavtalet och 31 % av bankgarantierna är självständiga i förhållande till det bakomliggande exploateringsavtalet. Accessorisk innebär att bankgarantin är kopplad till det bakomliggande exploateringsavtalet. Självständig innebär att bankgarantin inte är kopplad till det bakomliggande exploateringsavtalet. Slutsatsen av studien är att medvetenheten och tydligheten kring säkerheter i exploateringsavtal bör förbättras och att en lagreglering av säkerheter är att föredra. / Land development agreements are used to divide responsibility for the financing and development of a detailed development plan which is arranged on land not owned by the municipality. The agreement is established between a municipality and a developer or private individual. Land development agreements were not specified in the act until a legislative change in January 1, 2015. A subject that was not specified in the act is how municipalities should use financial collateral in the land development agreement. Land development agreements involves the financing and constriction commitments for millions of crowns and the financing often take place afterwards construction is completed. If it turns out that the developer can´t perform their obligations in the land development agreement due to bankruptcy, the municipality may be required to complete and fund the developer's remaining commitments. If the municipality had stated in the agreement that the developer must perform a collateral to cover the amount corresponding to the developer's commitments, the municipality can redeem the collateral and thus secure the financing if a developer would become insolvent. The idea of the study is to examine if the Swedish municipalities are using collaterals in land development agreements. The ambition is also to identify what type of collaterals described in the land development agreements. Finally a deeper analysis will be made of the agreements for which a guarantee issued by a bank has been used as collateral. Land development agreements and guarantees from the Swedish municipalities were gathered via email. 120 municipalities did participate in the study, which resulted in ananalysis of 197 land development agreements and 35 guarantees. The result of the study shows that 58% of the 197 land development agreements contain collateral, 37% of the agreements did not contain collateral and 5% of the agreements had no need of collateral. The most commonly required collaterals by the municipality in land development agreements are any optional collateral that the municipality can accept, guarantees issued by a bank or insurance company, bail by parent company and mortgages on real estate property. The results also show that 69% of the 35 guarantees studied are ancillary to the underlying development agreement and 31% of the guarantees are independent in relation to the underlying development agreement. Ancillary means that the guarantees issued by bank is linked to the underlying land development agreement. Independent guarantee means that the guarantee is not linked to the underlying land development agreement.The final conclusion of the study is that awareness and clarity of collateral in land development agreements should be improved and that a statutory regulation of collaterals in land development agreements is preferable.

Idag lever vi i ett tjänstesamhälle där företag konkurrerarmed tjänster vilket gör medarbetare och ledning till deviktigaste resurserna i ett sådant företag. Dessa immateriellatillgångar är svårvärderade och kan därmed inte tas upp ibalansräkningen vilket många gånger leder till att de blirosynliga och inte beaktas.Många företag måste tillföras kapital för att finansiera sinverksamhet vilket ofta sker genom belåning. Dåtjänsteföretag består av mycket dolda värden är detproblematiskt för kreditgivarna att bedöma dessa företagsfaktiska värde. Baserat på ovanstående har syftet med dennauppsats därför varit att undersöka huruvida tjänsteföretagsimmateriella tillgångar påverkar finansiärer i sittbeslutstagande vid kreditgivning och hur dessa mjuka värdenkan ligga till grund för bankernas säkerhet.Studien tar sin utgångspunkt ur ett bankperspektiv. För attbesvara syftet har vi utgått från en kvalitativ metod därintervjuer har genomförts med respondenter från fyrastorbanker i Sverige.Vid kreditgivning tenderar bankerna att värderatjänsteföretag på samma sätt som ett tillverkande företagvilket medför att riskerna inte blir större för dem i dessasituationer. Besluten baseras på resultaträkningen, därmedbeaktas inte alla de immateriella tillgångar som finns i etttjänsteföretag.Då bankmanualen inte tillåter en kapitaliserad form avimmateriella tillgångar är bankerna beroende av de värdensom kan visas på papper och kan säljas. Detta kan medföraatt tjänsteföretag inte kan ta så stora krediter då säkerheternagrundas på de tillgångar som företaget kan visa upp. Å andrasidan är tjänsteföretag vanligtvis inte lika beroende av storakrediter.

<p>Förmånsrättslagen ändrades den 1 januari 2004. Denna lag behandlar den ordning i vilken en borgenär får utdelning när ett företag utmäts eller försätts i konkurs. Avsikten med lagförändringen är att företagsrekonstruktioner skall underlättas, konkurserna skall bli färre och likabehandlingen av fordringsägare vid konkurssituationer skall öka. Dessutom skall ändringarna förmå bankerna att genomföra bättre kredituppföljning och att bankerna fokuserar mera på återbetalningsförmågan istället för säkerheter. Den lagändring som ligger till grund för den här uppsatsen, har inneburit stora förändringar för förmånsrätten och då i synnerhet avseende företagsinteckningen som har fått en försämrad ställning som säkerhet.</p><p> </p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva vilken påverkan förändringarna i Förmånsrättslagen har på bankernas agerande vid kreditgivning när företagen har företagsinteckning som säkerhet. Avsikten är även att undersöka om lagstiftarens syften, som berör kreditgivning, har uppfyllts med avseende på ändringarna i Förmånsrättslagen.</p><p> </p><p>För att besvara min frågeställning har jag valt att använda en kvalitativ metod i form av intervjuer med Swedbank, SEB och Handelsbanken i Söderhamn och Hudiksvall. Dessutom har sekundärdata i form av litteratur, proposition, rapport och artiklar rörande ämnet använts.</p><p> </p><p>De slutsatser som jag har kommit fram till är att bankernas kreditgivning har påverkats av förändringarna i Förmånsrättlagen. Exempelvis har lagförändringen inneburit att bankerna numera fokuserar mer på återbetalningsförmågan och företagarens karaktär och företagets kapacitet att återbetala krediter samt att uppföljningen av befintliga krediter är tätare nu än tidigare. Däremot kan tydliga förändringar vad gäller säkerheter utläsas och effekterna och lagstiftarens syften verkar således inte på alla punkter peka åt samma håll som de önskade. Bankerna efterfrågar idag alternativa säkerheter, såsom framförallt ägarborgen, och bankerna tycks i större utsträckning kräva in kompletterande säkerheter till företagsinteckningen. Den viktigaste anledningen till att lagstiftarens syfte inte uppfylls är däremot att kreditgivningen till högre grad börjat inriktas till objektfinansieringar i form av leasing, factoring och avbetalningskontrakt. Effekten blir att lagstiftningen tappar sitt påtryckningsmedel eftersom bankerna idag inte behöver använda företagsinteckningen i lika stor utsträckning som tidigare. Detta leder därmed till att reformens eftersträvade effekter kommer att utebli så länge bankerna kan använda sig av alternativa säkerheter och finansieringsformer.    </p> / <p>The Law of priority rights was changed in January the first 2004. This law deals with in which order creditors gets distribution when a company distrains or is declared bankrupt. The purpose on the change of the law is that company reconstructions shall be facilitated, the bankruptcies shall be fewer and the parity of treatment of claimants in case of bankruptcy situation shall increase. Furthermore shall the changes induce the banks to effectuate better follow-up of the credits and that the banks shall focus more at the ability to redeem a loan instead of the collaterals. The change of law that is based on this thesis, has involved great changes in priority rights and then particularity with reference to company mortgage<em> </em>which has got an aggravated position as collateral.</p><p> </p><p>The purpose of this thesis is to investigate and describe the effect of the changes in the Law of priority rights have on the action of the banks credit granting when the companies have company mortgage as collateral. The intention is even to investigate if the purposes of the legislator have been fulfilled with respect to the changes in the Law of priority rights.</p><p> </p><p>In order to answer my questionnaire I have chosen to use a qualitative method in form of interviews with Swedbank, SEB and Handelsbanken in Söderhamn and Hudiksvall. Furthermore secondary datas in form of literature, government bill, report and articles regarding the subject has been used.</p><p> </p><p>My conclusions are that the credit granting of the banks has been influenced by the changes in the Law of priority rights. The changes of the law have for example involved that the banks nowadays focus more on the ability to redeem a loan and the character of the employer and capacity of the company to repay the credits. The follow-up of the existing credits are furthermore more frequent then previous. On the other hand evident changes concerning collateral can be gathered and the effects of the legislator's purposes seem accordingly not to point to the same direction as those wished once. The banks today look for alternative collateral, as especially owner's surety, and the banks seems to a greater extend request collateral securities to company mortgage. The most important reason for the purpose of the legislator not to be fulfilled is however that the credit granting to a greater degree concentrate on objective financing as leasing, factoring and instalment contract. The result will be that the legislator loses their pressure means because the banks don't need to use company mortgage in the same extent as earlier. This will therefore result in that the aimed effects for the reform will be default as long as the banks can use other alternatives of collateral and forms of financing.</p>

<p><p>Aim: The purpose of this work is to investigate what differences there are between a credit union that is connected to Sweden’s Credit Association and an independent association, and how these differences have affected the union’s success.</p><p> </p><p>Method: A qualitative study has been made by means of email and telephone interviews. Respondents were chosen from Sweden’s Credit Association, Credit Guarantee Association in Gävleborg and Övre Norrland Guarantee Association. The interviews were then analyzed in the light of our theoretical studies.</p><p> </p><p>Result and conclusions: We have found that there are three major differences between the unions. One difference is the area they operate in, Övre Norrland credit union has an advantage in operating in a sparsely populated area where demand for these compounds is greater. The second difference is how unions are organized, we have concluded that there is not an advantage to belong to Sweden’s Credit Association. The third major difference we see is the risk awareness among unions, associations that are connected to Sweden Guarantee Association are experiencing a false sense of security and thereby take risks affecting the business.</p><p> </p><p>Suggestions for future research: In this work the guarantee association in Gävleborg represents all affiliated unions to the Swedish association. A further study could include more of the compounds that are connected to Sweden's Credit Association, in order to get more width in the work. Another suggestion for further research in this area is to investigate members and banks views on credit unions, in order to see how knowledge and awareness of these associations differ between different regions.   </p><p> </p><p>Contribution of the thesis: The essay has increased the understanding of the factors that may be crucial to the success of this type of organizations. We have found that the management of credit guarantee associations must be involved in managing the business and establish guidelines. They must also ensure that employees are risk aware and not take unnecessary risks.</p><p> </p><p>Key words: Credit Guarantee, small businesses, creditors, assets, organizational structure.</p></p>

Aim: The purpose of this work is to investigate what differences there are between a credit union that is connected to Sweden’s Credit Association and an independent association, and how these differences have affected the union’s success.   Method: A qualitative study has been made by means of email and telephone interviews. Respondents were chosen from Sweden’s Credit Association, Credit Guarantee Association in Gävleborg and Övre Norrland Guarantee Association. The interviews were then analyzed in the light of our theoretical studies.   Result and conclusions: We have found that there are three major differences between the unions. One difference is the area they operate in, Övre Norrland credit union has an advantage in operating in a sparsely populated area where demand for these compounds is greater. The second difference is how unions are organized, we have concluded that there is not an advantage to belong to Sweden’s Credit Association. The third major difference we see is the risk awareness among unions, associations that are connected to Sweden Guarantee Association are experiencing a false sense of security and thereby take risks affecting the business.   Suggestions for future research: In this work the guarantee association in Gävleborg represents all affiliated unions to the Swedish association. A further study could include more of the compounds that are connected to Sweden's Credit Association, in order to get more width in the work. Another suggestion for further research in this area is to investigate members and banks views on credit unions, in order to see how knowledge and awareness of these associations differ between different regions.      Contribution of the thesis: The essay has increased the understanding of the factors that may be crucial to the success of this type of organizations. We have found that the management of credit guarantee associations must be involved in managing the business and establish guidelines. They must also ensure that employees are risk aware and not take unnecessary risks.   Key words: Credit Guarantee, small businesses, creditors, assets, organizational structure.

Förmånsrättslagen ändrades den 1 januari 2004. Denna lag behandlar den ordning i vilken en borgenär får utdelning när ett företag utmäts eller försätts i konkurs. Avsikten med lagförändringen är att företagsrekonstruktioner skall underlättas, konkurserna skall bli färre och likabehandlingen av fordringsägare vid konkurssituationer skall öka. Dessutom skall ändringarna förmå bankerna att genomföra bättre kredituppföljning och att bankerna fokuserar mera på återbetalningsförmågan istället för säkerheter. Den lagändring som ligger till grund för den här uppsatsen, har inneburit stora förändringar för förmånsrätten och då i synnerhet avseende företagsinteckningen som har fått en försämrad ställning som säkerhet.   Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva vilken påverkan förändringarna i Förmånsrättslagen har på bankernas agerande vid kreditgivning när företagen har företagsinteckning som säkerhet. Avsikten är även att undersöka om lagstiftarens syften, som berör kreditgivning, har uppfyllts med avseende på ändringarna i Förmånsrättslagen.   För att besvara min frågeställning har jag valt att använda en kvalitativ metod i form av intervjuer med Swedbank, SEB och Handelsbanken i Söderhamn och Hudiksvall. Dessutom har sekundärdata i form av litteratur, proposition, rapport och artiklar rörande ämnet använts.   De slutsatser som jag har kommit fram till är att bankernas kreditgivning har påverkats av förändringarna i Förmånsrättlagen. Exempelvis har lagförändringen inneburit att bankerna numera fokuserar mer på återbetalningsförmågan och företagarens karaktär och företagets kapacitet att återbetala krediter samt att uppföljningen av befintliga krediter är tätare nu än tidigare. Däremot kan tydliga förändringar vad gäller säkerheter utläsas och effekterna och lagstiftarens syften verkar således inte på alla punkter peka åt samma håll som de önskade. Bankerna efterfrågar idag alternativa säkerheter, såsom framförallt ägarborgen, och bankerna tycks i större utsträckning kräva in kompletterande säkerheter till företagsinteckningen. Den viktigaste anledningen till att lagstiftarens syfte inte uppfylls är däremot att kreditgivningen till högre grad börjat inriktas till objektfinansieringar i form av leasing, factoring och avbetalningskontrakt. Effekten blir att lagstiftningen tappar sitt påtryckningsmedel eftersom bankerna idag inte behöver använda företagsinteckningen i lika stor utsträckning som tidigare. Detta leder därmed till att reformens eftersträvade effekter kommer att utebli så länge bankerna kan använda sig av alternativa säkerheter och finansieringsformer. / The Law of priority rights was changed in January the first 2004. This law deals with in which order creditors gets distribution when a company distrains or is declared bankrupt. The purpose on the change of the law is that company reconstructions shall be facilitated, the bankruptcies shall be fewer and the parity of treatment of claimants in case of bankruptcy situation shall increase. Furthermore shall the changes induce the banks to effectuate better follow-up of the credits and that the banks shall focus more at the ability to redeem a loan instead of the collaterals. The change of law that is based on this thesis, has involved great changes in priority rights and then particularity with reference to company mortgage which has got an aggravated position as collateral.   The purpose of this thesis is to investigate and describe the effect of the changes in the Law of priority rights have on the action of the banks credit granting when the companies have company mortgage as collateral. The intention is even to investigate if the purposes of the legislator have been fulfilled with respect to the changes in the Law of priority rights.   In order to answer my questionnaire I have chosen to use a qualitative method in form of interviews with Swedbank, SEB and Handelsbanken in Söderhamn and Hudiksvall. Furthermore secondary datas in form of literature, government bill, report and articles regarding the subject has been used.   My conclusions are that the credit granting of the banks has been influenced by the changes in the Law of priority rights. The changes of the law have for example involved that the banks nowadays focus more on the ability to redeem a loan and the character of the employer and capacity of the company to repay the credits. The follow-up of the existing credits are furthermore more frequent then previous. On the other hand evident changes concerning collateral can be gathered and the effects of the legislator's purposes seem accordingly not to point to the same direction as those wished once. The banks today look for alternative collateral, as especially owner's surety, and the banks seems to a greater extend request collateral securities to company mortgage. The most important reason for the purpose of the legislator not to be fulfilled is however that the credit granting to a greater degree concentrate on objective financing as leasing, factoring and instalment contract. The result will be that the legislator loses their pressure means because the banks don't need to use company mortgage in the same extent as earlier. This will therefore result in that the aimed effects for the reform will be default as long as the banks can use other alternatives of collateral and forms of financing.

<p>Hösten 2008 uppstod en stor oro på den amerikanska fastighatsmarknaden, det som en följd av kraftigt sjunkande fastighetspriser tillsammans med dålig säkerhetshantering. Då banker har ett nära samarbete med varandra, såväl nationellt som internationellt bidrog det till att finanskrisen blev ett globalt problem på den finansiella marknaden. Den finansiella krisen spred sig mellan världens länder och nådde Sverige senare under hösten 2008. I Sverige har den kommersiella fastighetsmarknaden främst påverkats i form av färre transaktioner, det på grund av den då rådande likviditetsbristen.</p><p>Vi har i vår uppsats undersökt hur finanskrisen hittills har påverkat svenska långivare att finansiera lån till kommersiella fastighetsaffärer, vi har även undersökt eventuella förändringar gällande refinansiering av befintliga krediter inom fastighetsbolag. Då Sverige drabbades av en stor fastighetskris i början av 1990-talet ska vi även undersöka vad de svenska låneinstituten har gjort för att inte hamna i samma situation igen. För att svara an till vårt syfte har vi använt oss av en kvalitativ metod där vi har valt att intervjua personer som är väl insatta i frågor gällande kreditgivning till kommersiella fastigheter i Sverige.</p><p>Från det empiriska resultatet och den teori som finns inom ämnet har vi kunnat urskilja att en viss förändring har skett på den svenska finansmarknaden. Förändringen har sin grund i att det blev dyrare för låneinstituten att få tag på pengar, vilket i sin tur ledde till att de var tvungna att ta ut den kostnaden på kunden främst i form av högre marginaler. Då det blev dyrare att få tag på pengar bidrog det till att det i vissa avseenden blev svårare att få lån beviljade, främst i form av lägre belåningsgrader samt högre krav på låntagaren. Då en låntagare vill få en kredit beviljad bör långivaren även ta hänsyn till fler aspekter än det bedömda marknadsvärdet för att bedöma kreditens storlek. En aspekt som våra respondenter anser har stor betydelse för kreditens beviljande är att kunden kan visa upp ett bra kassaflöde.</p> / <p>In the autumn of 2008 drastic sinking real estate prices together with bad securitydealing brought a disturbance on the American real estate market. Since banks are working together, both national and international, this also led to a significant worrying at the global market. Because the crises wander from land to land, it also influenced Sweden and the Swedish real estate market. The commercial real estate market in Sweden was foremost influenced with a shortage of liquidity, which led to fewer transactions on the market.</p><p>With this essay we want to investigate how the global finance crises influenced the Swedish creditors when it comes to financing for commercial real estates. We also want to investigate if the qualifications have changed when it comes to refinance existing credits in real estate companies. Since the Swedish market already have had a large crises in the early 90s we also want to investigate what Swedish creditors made to not get in the same situation again. To answer our vision with the essay, we have used a qualitative method where we interviewed persons who all are highly informed in credit grand to commercial real estates in Sweden.</p><p>When we analyzed our research and the theory in the subject we have seen a change at the Swedish finance market. Since the credit become more expensive for the creditors, they needed to bring this cost at the costumers foremost as higher margin. When it became more expensive to get hold of credits, this also in some cases led to a difficulty to borrow money from the creditors. Creditors now claim more from there costumers, mostly as smaller advance rations and higher qualifications. When a borrower wants to get a credit granted, creditors also need to make allowances at more aspects then just the market-value when they decide the credits size. One of the most important aspects according to our respondents is to look at the borrowers’ cash flow.</p>

Hösten 2008 uppstod en stor oro på den amerikanska fastighatsmarknaden, det som en följd av kraftigt sjunkande fastighetspriser tillsammans med dålig säkerhetshantering. Då banker har ett nära samarbete med varandra, såväl nationellt som internationellt bidrog det till att finanskrisen blev ett globalt problem på den finansiella marknaden. Den finansiella krisen spred sig mellan världens länder och nådde Sverige senare under hösten 2008. I Sverige har den kommersiella fastighetsmarknaden främst påverkats i form av färre transaktioner, det på grund av den då rådande likviditetsbristen. Vi har i vår uppsats undersökt hur finanskrisen hittills har påverkat svenska långivare att finansiera lån till kommersiella fastighetsaffärer, vi har även undersökt eventuella förändringar gällande refinansiering av befintliga krediter inom fastighetsbolag. Då Sverige drabbades av en stor fastighetskris i början av 1990-talet ska vi även undersöka vad de svenska låneinstituten har gjort för att inte hamna i samma situation igen. För att svara an till vårt syfte har vi använt oss av en kvalitativ metod där vi har valt att intervjua personer som är väl insatta i frågor gällande kreditgivning till kommersiella fastigheter i Sverige. Från det empiriska resultatet och den teori som finns inom ämnet har vi kunnat urskilja att en viss förändring har skett på den svenska finansmarknaden. Förändringen har sin grund i att det blev dyrare för låneinstituten att få tag på pengar, vilket i sin tur ledde till att de var tvungna att ta ut den kostnaden på kunden främst i form av högre marginaler. Då det blev dyrare att få tag på pengar bidrog det till att det i vissa avseenden blev svårare att få lån beviljade, främst i form av lägre belåningsgrader samt högre krav på låntagaren. Då en låntagare vill få en kredit beviljad bör långivaren även ta hänsyn till fler aspekter än det bedömda marknadsvärdet för att bedöma kreditens storlek. En aspekt som våra respondenter anser har stor betydelse för kreditens beviljande är att kunden kan visa upp ett bra kassaflöde. / In the autumn of 2008 drastic sinking real estate prices together with bad securitydealing brought a disturbance on the American real estate market. Since banks are working together, both national and international, this also led to a significant worrying at the global market. Because the crises wander from land to land, it also influenced Sweden and the Swedish real estate market. The commercial real estate market in Sweden was foremost influenced with a shortage of liquidity, which led to fewer transactions on the market. With this essay we want to investigate how the global finance crises influenced the Swedish creditors when it comes to financing for commercial real estates. We also want to investigate if the qualifications have changed when it comes to refinance existing credits in real estate companies. Since the Swedish market already have had a large crises in the early 90s we also want to investigate what Swedish creditors made to not get in the same situation again. To answer our vision with the essay, we have used a qualitative method where we interviewed persons who all are highly informed in credit grand to commercial real estates in Sweden. When we analyzed our research and the theory in the subject we have seen a change at the Swedish finance market. Since the credit become more expensive for the creditors, they needed to bring this cost at the costumers foremost as higher margin. When it became more expensive to get hold of credits, this also in some cases led to a difficulty to borrow money from the creditors. Creditors now claim more from there costumers, mostly as smaller advance rations and higher qualifications. When a borrower wants to get a credit granted, creditors also need to make allowances at more aspects then just the market-value when they decide the credits size. One of the most important aspects according to our respondents is to look at the borrowers’ cash flow.

<p>Denna studie syftar till att beskriva problematiken kring finansiering av nystartade tjänsteföretag som saknar säkerheter i form av materiella tillgångar. Våra slutsatser är att samtliga respondenter anser att finansieringsproblematiken existerar och att detta yttrar sig genom att kreditbedömningar blir svåra att genomföra när företag saknar materiella tillgångar att ställa som säkerhet. Två av de företag vi intervjuat har upplevt problem med finansieringsprocessen. De externa finansiärerna anser att problematiken främst yttrar sig för forsknings- och utvecklingsföretag.</p> / <p>This study aims to describe issues surrounding the financing of start-up Service businesses with no collateral in the form of tangible assets. </p><p>Our conclusions are that all respondents believe that the financial problem exists and that this manifests itself through the credit ratings will be difficult to implement when the company has no tangible assets to offer as security. Two of the companies we interviewed have experienced problems with the funding process. The external financiers believe that the problem mainly manifests itself in research and development companies.</p>

<p>Vid en bedömning av ett kreditärende ser banken till projektets företagsekonomiska förutsättningar. För företag som har immateriella tillgångar som de viktigaste tillgångarna i sin redovisning kan det uppstå problem när de ansöker om kredit hos banker. Detta beror på att immateriella tillgångar inte fungerar på samma sätt som materiella och därigenom tillbringar vag säkerhet för en beviljad kredit.</p><p>Syftet med denna uppsats är att söka finna vad det är som krävs för att ett tjänsteföretag ska få ett lån beviljat.</p><p>Vi har hämtat relevanta böcker och artiklar genom litteratursökning i högskolebiblioteket i Eskilstuna och Västerås. Den hämtade teorin låg sedan till grund för den intervjumall som användes i vår empiriska undersökning. De vi intervjuade var en bank och fem tjänsteföretag.</p><p>För att en bank ska välja att finansiera ett företags investeringar måste affären ge avkastning på den givna krediten. Företagets ledning bör därmed bedömas vara erfaren och kompetent för att lyckas generera vinster åt företaget och därmed säkra amorteringarna. Företaget måste dessutom kunna påvisa en god historisk årsredovisning.</p><p>Ett kreditsökande företag måste kunna lämna säkerheter ifall återbetalningen skulle utebli. Eftersom immateriella tillgångar inte ger något säkerhetsvärde, kan istället aktier, kundfodringar, obligationer och spärrmedel lämnas som panthand till kreditgivaren. Om detta inte räcker som säkerhet för en eventuell kredit kan frågan om personlig borg för företaget tas upp.</p> / <p>On an appraisal of an errand of credit the bank looks to the business condition of the project. When applying for credit at banks there could be problems for companies with intangible assets as the most important assets in their account. This is because intangible assets do not work the way tangible assets does. Therefore it brings vague safety for a granted credit.</p><p>The purpose of this thesis is to find what is required of a company for having a loan granted.</p><p>We have found relevant books and articles by searching literature in the university library in Eskilstuna and Västerås. 'Based on this literature we created a theoretical framework and an interview protocol to guide us in our interviews. The ones we interviewed were one bank and five service companies.</p><p>For a bank to choose to finance an investment of a company the deal must give profit on the given credit. The management of the company must thereby be considered as experienced and competent to succeed generating profits for the company so the amortization can be certain. The company also has to prove a god historical record.</p><p>Company searching credits have to be able to hand over securities in case of an unsuccessful repayment. Since intangible assets do not have any value of security, stocks, claims, bonds and blocked funds can be given as pledge instead. If this should not be enough as security for a possible credit personal surety might become the only remaining option.</p>